Månadsarkiv

augusti 2017

Leona Vardag

Vad använder ni för preventivmedel?

18 augusti, 2017

Jag är ännu en gång helt överväldigad! Ni är tametusan helt bäst! All kärlek och pepp på förra inlägget får mig gråtfärdig! Jag är ju fortfarande blödig efter förlossnignen och får ju tårar av att läsa♥  Tack Tack tack!

Igårkväll målade jag, i ren frustration så målade jag. Tog penseln i handen , hörlurar i öronen… avkopplande. Stod där i min egna lilla värld! Sakta men säkert försvinner allt det gråa. Just nu är det listerna som jag fokuserar på. Tar allt sånt innan jag kan gå på väggarna.

Fredag och äntligen helg! Så jäkla gött! Jag längtar tills vi får lite sovmorgon imorgon. 🙂 Nu ska jag snart iväg på återbesök hos barnmorskan.. kolla så jag får en okejstämpel efter förlossningen. Men tror inte det ska vara några problem, känner inte av något iallafall. Ska bli härligt att få visa upp Leona utanför magen ♥ min älskade lilla mini. Men hon växer så snabbt.

Vi ska även prata lite preventivmedel, fasen så svårt det är.. tänk att jag fick prata länge om en nummer tre med Rickard innan han ville. Nu pratar han redan om nummer 4? Shit liksom!  Så frågan är vad man ska skydda sig med. Vad använder ni för preventivmedel och erfarenhet av det ?

Jag har använt det mesta känns det som p-piller, minipiller osv, hormonspiral har jag ej provat. Men har haft kopparspiral och den flyttade sig , fick massor blödningar och ont. Så fick ta bort den och känner att jag aldrig mer vill sätta in en spiral. Kanske skillnad på hormon och koppar? Har kopparspiralen lättare att flytta sig? Dessutom känner jag inte att jag vill lägga dyra pengar på en hormonspiral för att sen ta ut den tidigare än vad den egentligen håller. Åh det känns som en hel djungel verkligen! Berätta gärna vad ni använder?

Nu måste jag skynda mig iväg! Hoppas ni får en fin fredag! ♥

Puss och Kram

Renovering huset

Välkomna till pissparadiset..

16 augusti, 2017

Som vi längtat. Som vi räknat ner dagarna till att vi skulle få nycklarna i vår hand. Nycklarna till VÅRT hus. De sista dagarna pirrade i magen, jag hade lite svårt att somna dagen innan vi skulle till banken. En torsdag i slutet på juni. Allt var fixat, pappren påskrivna och vi hade nu nycklarna till vårt hus, vår framtid. Här ska vi bo och alla våra barn ska fortsätta växa här. Vi hade en plan, vi skulle lämna in nycklarna till lägenheten måndag FM. Så eftersom vi hade några dagar där så bestämde vi oss för att vi skulle renovera barnens rum så de var färdiga tills vi flyttade in på lördagen.

Efter banken åkte vi till huset, satte nycklarna i dörren och gick in, gick runt. Huset var tomt… både Rickard och jag känner hur något luktar, väldigt väldigt starkt! Det har alltid funnits en svag “lukt” i huset när vi varit och tittat, lukt som dämpats av andra dofter i vardagen antagligen. Eftersom de tidigare ägarna har 10 katter och väldigt många kattlådor utspridda i huset, så har vi under alla besökt trott att den lukten kommer från lådorna. De har dessutom haft uppfödning i huset. Men nu när huset var helt tomt så var lukten vedervärdig.

Vi började slita ut barnens rum och la nytt golv. Eftersom lukten på nedervåningen inte försvann så fick jag lite panik. Det är fel någonstans. En städfirma varit i huset i 8 timmar två dagar tidigare. Har de inte känt något? Vi tog hit våra vänner och alla fick känns den hemska lukten så det var inte bara vi. Tanken att flytta in här med barnen fanns just då inte på kartan, jag hade panik. Jag vill inte flytta in när det luktar såhär.. det var ett specifikt sovrum på bottenvåningen bredvid hallen som det luktade mest i, men man kände det direkt när man kom innan för dörren . Vi åkte till färgaffären i ren panik och köpte väggfärg, målar vi så försvinner det kanske. De på färgaffären trodde att det satt i matten…  Vi testade även att totalsanera mattan utan framgång.

Vi pausade renoveringen av Leia och Lowas rum och började riva bort den plastmatta som låg på golvet.

Då ser vi hur det är fläckar under plastmattan på spånskivan… det vi hittar är kattkiss! Så jävla äckligt rent ut sagt! Det går inte ens beskriva i text hur det luktade. Runt om hela rummet längst med väggarna var hela spånskivorna indränkta i kattkiss! Allt detta sker liksom parallellt med att vi packar ner hela lägenheten, renoverar barnens nya rum. Tar hand om en nyfödd liten Leona. Alltså detta är verkligen mardrömmen.. Detta fel har inte upptäckts  när vi besiktigade huset då det inte överhuvudtaget fanns några synliga fläckar. Vi har även pratat med besiktningsmannen när vi precis upptäckte detta, och han hade aldrig kunnat tro eller hittat detta under besiktningstillfället.


Som ni ser själva på bilderna så ser man ju exakt vart allt kattkiss är..

Som tur var har vi väldigt många fina människor runt omkring oss, som är kunniga och hjälpte oss…

Ni ser ju själva, så uppgiven han var min lilla älskling, vi slet ner alla tapeter i hela rummet. Vi hade panik att vi skulle flytta in på lördagen och sova här tillsammans med alla barn. Vi visste dessutom inte hur långt ner allt var och vart allt satt. Vi fick liksom leta oss fram med hjälp av vår näsa. Tänk er själva denna sjuka stank av ammoniak. Jag bara grät, som ett litet barn. Det var verkligen INTE såhär det skulle bli. Hade vi vetat om allt detta så hade jag aldrig utsatt vår familj för en så stor renovering. Med en nyfödd bebis och allt. Fyfan. När jag ser tillbaka på bilderna så inser jag hur mycket vi har hunnit med. Samtidigt var det ett rent helvete att bo i. Men vi kunde inte skita i att göra något åt det, vi var tvugna att riva ut allt för att få bort lukten och kunna vistas i huset! Kattkisset hade alltså runnit ner ända ner genom hela frigoliten ner till bottenplattan på huset. Vi stod alltså nu på husgrunden.



Det är så galet äckligt.. jag bara ryser i hela kroppen när jag ser bilderna.

Jag kan inte beskriva känsla när man står i sitt hus och ett rum är nere på bottenplattan.. Det var som en stor käftsmäll, vi mådde så dåligt och detta tog verkligen all vår energi. De känslorna man har när man flyttar in i sitt nya hus, vi har aldrig upplevt det. Det är en sån stor sorg. Allt blev verkligen inte som vi tänkt oss. Det är skillnad om man är inställd på att man köper ett hus som man ska renovera så mycket..
När vi inte trodde det kunde bli värre efter att vi tömt hela rummet på allt som var indränkt i kiss, så tyckte vi att ena gipsskivan i hörnet buktade lite. Vi hade också sett att kattkisset “spridit ” sig i frigoliten under och ut mot hallen..


Rickard slog hål på gipsskivan och då märker vi att det är en ganska stor fläck även på andra sidan, alltså gipsskivan ut mot hallen. Den skivan var fortfarande blöt när vi kände på den..

När man liksom tror att helvetet inte kan bli värre.. Så kunde det alltså bli det.
Det var även nerhissat en hel kvadratmeter under trappen i hallen. Vi fick även där såga ur och riva där för att få bort all äcklig lukt.


Ett tag hade vi alltså ett hål i väggen under trappen.. Helt sjukt att vi bodde i allt detta.

Detta skedde precis på semestern där dessutom alla snickare går på semester. Vi var desperata att få detta fixat , eftersom vi faktiskt bodde i detta. Där igen, hade vi otroligt fina vänner som drog i lite trådar och fixade en snickare som gick in och jobbade hos oss på sin semester. Det är ju helt otroligt. Jag gråter när jag tänker på allt alla har gjort för oss. Ni vet alla vilka ni är! All vår kärlek till er, vi hade inte fixat detta utan någon av er. ♥

Detta rum som var mest angripet var det rummet som var tänkt till Leona, och eftersom hon fortfarande är så liten så tänkte jag att det rummet tar vi sist. Det blev inte riktigt så. Det liksom blev ett av det första vi fick ta tag i. Nu i dagsläget står det bara med isolering, spånskidor och gips på väggarna. Vi har inte orkat ta tag i det mer. Men jag har tänkt att vi snart ska börja lägga golv och sätta renoveringstapet. Innan det blir vinter ute iaf. ♥

Men hallen blev ju verkligen en stor prioritering med tanke på allt detta eftersom det också var angripet där. Vi hade tänkt när vi flyttade in, att vi skulle behålla golvet, det var ju ändå relativt nytt och OK utseendemässigt. Sen skulle vi bara måla väggarna vita. Så blev det ju verkligen inte. Ni kan läsa om hela hallrenoveringen HÄR.


Vi är inte färdiga på långa vägar i hallen , och den har också stått still en stund eftersom vi tog tag i sovrummet. Men visst är det en stor skillnad?

Renoveringen blev ju större även i hallen, då vi hittade kattkiss även där ni ser att den vita byrån står. Där bytte vi själva ut gipset och sen fick vi riva all tapet och sätta renoveringstapet innan vi målade. Jag undrar egentligen hur många timmar vi lagt på kiss-renovering?

Jag är väldigt ledsen över allt detta, så många gånger jag brutit ihop. Känt att livet faktiskt är orättvist. Denna sommar blev INTE alls som den skulle bli. Jag har ångest för att vi gjort för lite med barnen.. att känna sig otillräcklig. Jag blir förbannad och arg över situationen. Det är fan inte lätt att rådda en hel husrenovering, eget företag och tre barn. Vi är helt slut nu. Dränerade på energi. Vi behöver få tillbaka den, men det är svårt. Men jag tror och hoppas att vi får tillbaka den snart.
Just nu tar vi det lite lugnt med renoveringen. Även om det kliar i fingrarna att få bort den fruktansvärt fula tapeten och färgen i vardagsrummet. Ni vet jag får nästan en ilska mot färgerna i huset. Det påminner om det helvete vi haft.
Jag försöker sjävklart glädjas åt hur långt vi har kommit. Dessutom vet ni hela storyn nu. Det känns skönt att ha lättat mitt hjärta.
Välkomna till Pissparadiset.
Kram / Angelica

Jag Leona Vardag

NI är helt fantastiska…

15 augusti, 2017

Känner mig helt överväldigad över alla era kommenterar på förra inlägget. Det är alltid lite extra läskigt att dela med sig av hela sig själv. Ni är helt fantastiska mina älskade bloggläsare. Speciellt roligt när ni själva delar med er av era berättelser. Jag är så blödig så tårarna rinner. NI får gärna berätta mer. Älskar att läsa! ♥ Det har givit mig massor då jag i dagarna två mått lite sämre.

Som jag skrivit tidigare så har jag någon fruktansvärt problem med min skuldra/axel. Har varit sjukskriven och fått den utredd med magnetröntgen osv. Men det har inte visat något. Jag har gått till kiropraktor, längesen nu dock, så jag borde verkligen boka en tid. De senaste dagarna har det blivit värre. Som jag skrev häromdagen så känns det direkt vid väderomslag. Jag HATAR när kylan börjar komma… usch..Och då är det inte ens kallt ännu. Jag sitter och drömmer om utlandsresor och en bubbelpool. I värme mår kroppen bäst. ♥
Detta får mig också att börja fundera.. Varför blir jag aldrig helt bra? kommer jag alltid ha denna värk, och VAD fasen beror den på?
Min mamma har fibromyaligi och även hennes syster, är detta något som är ärftligt? Ibland undrar jag om jag också har det. Blir rädd för att kontakta läkaren får en djupare utredning. Vill inte få något definitivt. Samtidigt är det SJUKT jobbigt med ovisshet. Skulle vilja få något som hjälpte ordentligt. Att jag blev helt smärtfri.. Att ha ont tar verkligen på krafterna. Inte lustigt jag är helt slut. Ska krypa ner i sängen nu och mysa med Leona. ♥

Lite shopping är alltid trevligt när man mår lite halvkasst. Jag har fyllt på Leonas garderob lite till, även de andra barnen behöver fylla på, Leia har vuxit så himla mycket nu under sommarlovet. Så ska fylla på inför skolstarten på måndag. ♥


Leona älskar filtar lika mycket som jag så det fick bli en ny med det nya mönstret, visst är det läckert? Eftersom hon är en riktigt liten kräkbebis så köpte jag även dregglis, vet inte hur många gånger per dag jag byter kläder på henne.


Det är livsfarligt hur mycket nyheter det kommer, jag såg idag igen att det kommit in lite fler saker som jag bara måste handla på mig inför hösten 😉

Imorgon ska jag börja arbeta med bröllopsbilderna som jag tog för ett tag sen, alltid lika roligt att gå igenom och redigera för att sen leverera till kund.
Vad har ni för planer?

Sov så gott alla fina, och tack för att just DU kikar in här och gör ett avtryck!
PUSS

Graviditet nummer 3 ♥ Leona

Hon kunde kommit i bilen..

14 augusti, 2017


Två dagar över tiden. Det kändes som en evighet. Jag har tidigare aldrig gått över tiden med någon av de andra två barnen. Leia 2 dagar innan BF och Lowa 5 dagar innan BF. Jag var helt inställd på att bebis nummer tre kommer ju givetvis också komma tidigare. Säkert ännu fler dagar tidigare än Lowa. Men tji fick vi. BF kom. och ingen bebis. Jag trodde ALDRIG att hon skulle komma ut. Jag hade haft förvärkar i så många nätter, men det blev liksom inget mer än det. Eftersom jag gick över flera dagar försökte jag ställa mig in mentalt på att bli igångsatt. Det är likabra att ställa sig in på det värsta.

Lördagen den 27e Maj, som sagt två dagar över tiden.
I ett par dagar hade jag knappt kunnat göra något hemma, jag ville ju helst ligga under täcket i sängen tills bebis tittade ut. Kände mig stor och pluffsig och jag kunde liksom inget göra ifall jag skulle behöva åka till BB.

Men jag insåg också att går jag hemma och väntar så kommer det aldrig komma igång och  dagarna blir dessutom sjukt långa. Denna lördag ville mamma komma och umgås, och Lowa stack iväg och lekte hemma hos en kompis. Så vi passade på att åka och handla lite och sedan tog vi en fika nere i Mallboden, ett jättemysigt café.

Medans vi satt där började jag få lite sammandragningar.. Rickard tittade på mig flera gånger och undrade vad jag höll på med, lite samandragningar bara svarade jag.. inte speciellt kraftiga utan mer som dessa vanliga förvärkar jag haft alla nätter tidigare. Rickard tyckte det var träligt att sitta på fiket när jag helt plötsligt behövde andas lite … Leia tittade på mig och undrade vad jag höll på med… Bebisen är kanske påväg svarade Rickard! Men det är ju troligt tänkte jag, han har sovit igenom nätter när jag haft sånnahär sammandragningar.. Jag var helt övertygad om att jag Aboslut inte skulle föda barn inom en snar framtid. Vi gick ifrån fiket och bort till lekparken.. Leia lekte, medans mormor tog den sista magbilden på mig och Rickard tillsammans.. sedan åkte vi hemåt.

Lowa kom hem och hennes kompis Melissa ville gärna stanna kvar och leka en stund. Sjävklart inga problem, jag fortsatte vagga lite därhemma. Värkarna kom ganska oregelbundet.. Rickard laddade ner en superbra app och vi började klocka lite lätt.

Slog en pling till Madde, Rickard hade uppdaterad henne lite tidigare med filmer på snapchat.. Pratade lite med henne varpå hon säger ” jag tycker ändå du ska ringa in och säga att du har lite värkar” jag tänkte hon är ju rolig, varför ska jag ringa in svarade jag, ska jag säga ” jag har lite förvärkar”. Hon försökte igen med en mild ton i rösten. ” jag tycker ändå du kan ringa in och rådfråga lite , dom kanske vill ta in dig för en koll”. Tänkte mest att hon är ju galen! Fick lite fler värkar och la på med henne för den gången! Såhär i efterhand när vi har pratat så har hon berättat att hon var orolig att det skulle vara fullt inne på US i Linköping, därför hon ville att jag skulle ringa och “paxa” en plats! Men för att inte göra mig hysterisk så försökte hon linda in det lite enkelt. Jag var ju en anings trög 😉 så det dröjde några timmar till innan jag ringde! Jag överlade med både Rickard och mamma och de var helt på Maddes linje att jag skulle ringa. 3 mot 1. Ni ska inte tro att jag gav vika. Googlade lite istället, där det stod att som omföderska skulle man ha tre värkar på tio minuter då skulle man typ åka in. Jag hade hanterbara värkar med en kvarts mellanrum. Jag är SÅ livrädd för att bli hemskickad så jag vägrar åka in för tidigt! I bakhuvudet klingade även min barnmorska Lottas ord “har du känningar så lägger du dig inte i ett bad och tar panodil, du ringer förlossningen och åker in”  men jag tyckte ju inte värkarna var så jäkla farliga liksom, jag trodde fortfarande att de skulle klinga av..

Hur som helst så lagade vi kvällsmat och vi satt och åt, (mamma var fortfarande kvar..)  fortsatte värkarna, mamma tittade på mig flera gånger och bara sa” hur hög smärttröskel har du egentligen?” ” du måste göra så sjukt mycket här hemma att du bara åka och klämmer ut bebis sen”

Jag tyckte fortfarande att alla var lite hysteriska, efter maten busade vi med barnen. Sen var det läggdags för dom. Mamma säger av någon anledning . ” Näe men jag fladdrar väl hemåt nu då när ni ska söva barn oså” ja gör det säger jag…  ( i efterhand det trögaste vi gjort) hon kunde väl stannat kvar trots att vi la barnen? Det har hon gjort hundra gånger tidigare. Nåväl.

Jag sövde Lowa och Rickard Leia, han hade sin telefon med appen för värkarna och jag andades igenom flera medans jag sövde Lowa. När hon väl somnat så bestämde jag mig för att ringa förlossningen. Klockan är nu 20:36 , det tog lång tid innan någon ens svarade, jag började undra om jag hade ringt fel nummer. När jag tillslut får svar är det inte koordinatorn som svarar utan någon helt annan. Jag förklarar läget men hon kan inte svara så mycket… jag får vänta och efter några minuter får jag prata med rätt person.

Jag förklarar läget ännu en gång, att jag haft värkar sedan eftermiddagen och att de börjat tillta nu. Jag förklarade även att jag haft oregelbundna värkar då Lowa föddes och att jag dessutom hade en väldigt snabb förlossning då.. jag ville ha lite råd , tycker ni att jag bör komma in? Min barnmorska har sagt att jag inte ska ta två panodil och ett bad sa jag och skrattade lite.

har hon skrämt upp dig så pass fick jag till svar då” eh… näää svarade jag lite snopet. Det hon sa var att vi skulle fixa barnvakt vilket vi hade gjort, svärmor var påväg istället, eftersom jag skickade hem mamma haha! Jag hade inte en enda värk under hela samtalet och jag (min dummer) sa: “smärtlindringsmässigt är det lugnt för mig!” Jag skulle med andra ord inte sagt att det var lugnt för då hade dom kanske tagit in mig på koll. Samtidigt borde de inte sagt att jag skulle stanna hemma med tanke på mina tidigare förlossningar…  Jag fick svaret att “Då kan du stanna hemma ett tag till och så ringer du in när ni sitter i bilen sa hon ” och så la vi på.

Svärmor kom, värkarna blev nu mer intensiva.. svärmor blev helt hispig ,” nä nu måste ni åka. ”

Jag tog mig en dusch först, efter duschen började vi packa lite smått.. sen small det till i hallen och en värk gjorde så jäkla ont att jag sa nu jäklar åker vi. Gick upp och hämtade bilen, slängde till med en sista preggodans till Madde och sen satte vi oss i bilen och åkte in.

Jag ringer förlossningen igen 21:55 och berättar att vi är påväg. Får då till svar ” Ni är välkomna att ta sista platsen här” – “Ni behöver inte köra så fort för vi måste rengöra rummet först” säger man ens dom meningarna till någon som sitter med värkar i bilen påväg in?

När jag lagt på luren säger jag till Rickard vad dom sagt, jag ser paniken och ångest i hans ögon. Han kunde inte köra sakta om man säger så, han fick panik att någon skulle hinna ta platsen före oss. Nu hade de ju bokat den för oss men ändå. Det måste varit sjukt jobbigt. Mina värkar var riktigt kraftiga nu, jag klockade dom, ringde Madde och sa att vi är påväg… Hon fick vara med lite i telefon men när värkarna kom då la jag bort telefonen haha. Hon hörde ju på mig att det var nära.. jag kände hur det tryckte på och jag nästan fick knipa, alltså det måste varit en komisk syn denna bilresa… väl framme på förlossningen parkerade vi precis utanför. Rickard gick i förväg och öppnade dörrar medans jag tog värkarna…  väl framme på nya förlossnignen så vägrar Rickard åka hissen med mig , han är mer hissrädd än mig, men alltså i detta läge? Hur tänker han? Jag vågar inte åka hissen själv, så vi tar de två trappor som är upp. Barnmorskan tittar på mig ” tar ni trapporna upp? Hon tyckte nog jag var helt knäpp.
Hur som helst fick vi iaf komma in på rummet, förlossningen har verkligen blivit JÄTTEFIN. 
Fick ett rum med badkar, tyvärr hann jag inte testa detta. Jag hade mer än gärna suttit där i värmen och fått lustgas samtidigt. Lustgasen är alltid den enda smärtlindring som jag tar under mina förlossningar, så även denna gång.


Vi kom in på förlossningen 22:38. Då skickade Rickard ett sms till sin mamma att vi var framme. Jag fick lustgas direkt, tack gud.. Jag sa även att jag kände att det trycker på ganska så bra, ( med tanke på att det kändes som jag knep hela vägen in). Kordinatorn kom och gjorde undersökning på mig. Jag var öppen 7-8cm redan. Ojdå.. Tur att vi kom in tänkte jag.
Sedan kom Barnmoskan Jessica in och undersköterskan Nina. Två helt fantastiska personer. Vad hade jag gjort utan dom och Rickard.

Eftersom förlossningsavdelningen var full så hade de verkligen fullt upp att göra. Helt SJUKT hur vården har blivit egentligen. Det ska inte få finnas risk att det är fullt på det närmaste sjukhuset när man ska föda barn. Jag märkte dock inte av deras stress. Det enda var att Jessica inte hade hunnit läsa min journal innan hon kom in, men jag hade full koll och uppdaterade henne om det viktigaste, hade jag inte varit fullt klar hade Rickard kunnat uppdatera henne också. Detta var ändå vårt tredje barn. Men jag tänker på dessa stackars förstföderskor. Jag hoppas verkligen det blir ändring. För bara på de här 5 åren sedan sist vi var och födde barn så märker man verkligen skillnaden på hur arbetssituationen förändrats. Så tragiskt. Men vi hade iallafall en positiv upplevelse. Jessica lämnade aldrig rummet från att hon kom in , och det hann hon inte heller. Rickard frågade mig när vi varit på förlossningen i tio minuter om han inte skulle parkera om bilen ( Man får bara stå utanför i 30 minuter) jag gav honom onda ögat och sa att du skiter i det sålänge ingen säger något.
Klockan var 23.10 då har barnmorskan precis satt pvk på mig, då frågar Rickard, kan jag gå och flytta bilen?
Då hör jag hur Jessica svarar, jag vet inte om jag vågar släppa iväg dig just nu. Precis innan har hon även frågat mig om jag vill ligga på sidan i sängen. Jag hade väldigt ont längst ned i ryggen så jag tänkte det kunde vara skönt, fick en jätteskön värmekudde att ha på ryggen. Hon flyttade i ordning mig i sängen så att jag låg på sidan istället. Under tiden tyckte jag det var lite jobbigt att bli omflyttad i sängen medans man har värkar. Men när hon hade lagt i ordning allt rätt, så skulle jag kunnat somna bara rakt upp och ned. För herregud vad gött jag låg. Sa till Rickard att jag skulle kunna somna nu.  Men det gjorde jag inte, Jessica undersökte mig och sa att jag var öppen 8cm. Sedan säger jag att ” jag vill börja krysta, kan jag det trots att jag inte är öppen 10cm?”
Jessica kommer till mig.. 23:20 – Då säger jag – “nej nu kissar jag på mig, eller är det vattnet som går?” Självklart var det vattnet. Tre minuter senare kommer hon ut till oss. Underbara älskade Leona. Föds på sidan. Har aldrig fött så tidigare,men det gick riktigt bra! Hon var så fin. Våran älskade lilla tjej! ♥ 3350gram och 51cm lång.


Bjuder på dubbelhakabilden. Dessa bilder är de enda som vi hann att ta med kameran. ♥

Det finns en sån rolig SMS-konversation som vi har mamma jag och Rickard. Jag kommer aldrig vilja radera den konversationen. ♥

Det har tagit väldigt lång tid för mig att smälta denna förlossning, just för att den gick så himla fort, vi var på förlossningen i 40 minuter.
Läst igenom pappren många gånger, dock stämmer tyvärr inte tiderna i journalen riktigt.. men jag vet ju vad som stämmer ändå eftersom jag har våra konversationer kvar osv.

Vad hade hänt om vi inte hade fått den sista platsen?
Pratade med undersköterskan efteråt och frågade vart vi hade fått åka om det hade varit fullt. Jag tänkte att vi kanske hade fått åka till typ Norrköping, som med bil hemifrån, tar drygt 1h.
Men det var fullt även där, närmaste sjukhus hade varit Eksjö och dit hade vi aldrig hunnit(!). En restid på ca: 1,5h och en väldigt snirklig och tråkig väg. Jag är så tacksam att vi fick den sista platsen och jag slapp föda i bilen. Jag tänkte faktiskt flera gånger på vägen in, när jag knep. Hur tusan vet man om man inte hinner in eller inte? Alltså hade vattnet gått i bilen så hade hon kommit direkt. Eftersom det tog tre minuter från att vattnet gick tills hon kom. Jag är så himla tacksam verkligen. Men jag funderar dock hur jag ska göra om vi skaffar ett barn till. Undra om jag ska se till att bli igångsatt då istället, för att riskera att inte få i bilen. Samtidigt har jag hört att det inte är superkul att bli igångsatt och eftersom alla mina andra förlossningar varit så smidiga och enkla kanske det vore onödigt att utsätta kroppen för det. Nåja, vi får väl se den dagen isåfall 😉


Så älskad från första stund♥

Kram / Angelica

Vardag

När hon skrattar högt..

14 augusti, 2017

God morgon vardag. Första dagen vi ställde klockan på länge, ville bra stänga av och fortsätta sova.. barnen var så trötta, men när de väl kommit upp och fått i sig lite yoghurt så var de pigga. Älskade ungar, vet att de kommer tycka det är skönt med lite rutiner igen. ♥

Leona den lilla loppan. Igår skrattade hon högt för första gången. Jag och Lowa busade med henne och det var så härligt att höra henne. Det känns som igår hon kom till oss, jag har inte ens fått tummen ur att dela förlossningsberättelsen. Men ikväll så , då ska jag publicera den. Ska bara skriva det sista på den, gråta en liten skvätt , njuta , längta..

Tänk att hon snart är tre månader, då är det dags för spruta. Det är bland det värsta jag vet, Rickard är alltid den som får hålla barnen när spruta ska ges. Undra varför man egentligen tycker det är så jobbigt, det är ju bra att de får vaccin och blir skyddade mot alla otäcka sjukdomar.

Hur startar ni eran vecka?♥

Vardag

Vi säger nej till skadliga kemikalier.

13 augusti, 2017

-Annons i samarbete med EV Sverige-

I dagens samhälle blir man dagligen påmind om hur viktigt det är att man äter rätt, att man bör äta ekologiska produkter för att det är skonsamt för miljön. Vi ska vara måna om miljön och vår värld och inte släppa ut för mycket skadliga kemikalier. När jag städar hemma så använder jag flertalet olika produkter som jag köpt i vanliga mataffärer. Något som jag aldrig tänkt på tidigare är att läsa bruksanvisningar för dessa. Har ni gjort det? Har ni sett hur mycket varningstrianglar det är på dessa? Har ni läst vad det står på dom? Jag ska ärligt erkänna att jag aldrig vänt på flaskorna och faktiskt läst på dom.


Alla dessa produkter har jag i mitt städskåp, och på flertalet av flaskorna kan man hitta varningstexter som ” orsakar allvarlig ögonirritation” ” Orsakar allvarliga frätskador på hud och ögon” Dessa produkter städar jag med dagligen hemma i vårt hem där det bor tre barn.

Jag skäms och känner att jag borde varit mer insatt i detta än vad jag varit tidigare.
Därför vill jag tipsa er om en maskin som rengör alla tänkbara ytor i hemmet med ENDAST kranvatten.

Detta är en ångtvätt som du kan städa hela ditt hem med, med endast kranvatten. Du behöver inte använda någon som helst skadlig kemikalie.
Denna maskin är precis ny här i Sverige, den finns sedan tidigare i andra delar av Europa och USA. Jag känner mig stolt över att få vara en av de första som visar upp denna maskin och kunna tipsa er om den.
Vi fick en visning av maskinen precis i samband med vår flytt.



Maskinens behållare är gjord i rostfritt stål med livstids garanti, vilket betyder att vattnet kan hålla en hög temperatur och skapa något som kallas “mättad torr-ånga”. Det positiva med det är att den typ av ånga innehåller väldigt lite fukt, endast 5 – 10%.  Andra ångtvättar på marknaden har oftast behållare gjorda av plast, vilket gör att de inte kan hålla samma temperaturer, vilket leder till ett sämre städresultat, se vad som händer med plast om den blir för varm.

Dock vill jag understryka att trots att maskinen tål väldigt hög värme så är ångan som kommer ut ur den inte alls är varm på lite avstånd.

Som jag redan visade er igårkväll, så var våran ugn inte i det renaste laget ;P Men vi har endast kört med EV-maskinen och fick resultatet som ni ser nedan.
Det är nästan så man inte tror att det är samma ugn..




Här ser ni ett skinande resultat.

Rickard fick testa att renöra gallret, och bara efter en “strykning” så ser det ut så här..

Slutresultatet. Hela våran lägenhet flyttstädades med EV-maskinen. Så himla smidigt. Man kan göra så mycket med en och samma maskin. Du kan rensa avlopp med den på ett enkelt sätt.
Maskinen har ett tryck(7 bar) som gör att röret blir rensat upp till 7 meter ner. Du kan givetvis även göra de mer vanliga sysslorna, som att skura golv, tvätta fönster osv. Men även tvätta bort besvärliga fläckar från soffan.

De kemikalier vi använder när vi putsar fönster skapar en hinna som gör att smutsen drar åt sig och sätter sig igen.
Det ser man tydligt när man tex tvättar fönstren.

Där ångan inte fastnar på fönstret, har vi tvättat med EV3000i, ytorna bredvid är faktiskt tvättade 4 dagar innan, med en fönstervätt som finns på marknaden och med “fönsterputs”. Slutresultatet blev helt ofattbart.

Något annat som vi verkligen kommer använda maskinen till är att desinficera snuttefiltar och liknande, tänk er bara att tvätta era barns snuttefiltar på några sekunder. Dessutom är torktiden nästan obefintlig eftersom fuktmängden är så liten. Snutten blir totalt bakterie-fri på nolltid. Ett smart tips vi fick på vår visning av maskinen. Jag vet inte hur era barn är, men jag vet inte hur många gånger både Leia och Lowa suttit framför tvättmaskinen och storgråtit över snutten som snurrar runt där inne. 🙂

Vi har använt maskinen ett par veckor nu här hemma och vi är så nöjda, vi har bland annat gjort rent fogar i köksgolvet i huset. Det är helt galet, det har alltså varit en städfirma som städat hela huset i en hel dag och ändå får vi bort massor ingrott smuts.

I samarbete med EV-Sverige kan jag nu erbjuda er en kostnadsfri visning av maskinen i ert hem. För att boka er fria visning klicka HÄR och fyll i era uppgifter, så blir ni kontaktade.

Nu ska vi åka iväg och få kvällsmat hos svärmor , lyxigt. Sen blir det att försöka få kidsen i säng någorlunda skapligt, för imorgon är det dags för rutiner igen.♥ Har ni kommit in i rutiner eller har ni fortfarande sommarlov/Semester?

Ta hand om er.
Kramar / Angelica

Leona Vardag

Jag längtar efter bubbel….

12 augusti, 2017

Satt och kikade igenom telefonen, alltså hur liten har hon varit. Min lilla plutthöna, Som en liten fågelunge.. Världens snällaste bebis verkligen. ♥ Jag vill stanna tiden. Försöker gosa och njuta så mycket det bara går. Att kolla igenom gamla bilder och filmer gör mig gråtfärdig. ♥
Vi åkte hem till Madde och Micke idag och lämnade Engla-Freja efter att hon varit här i två dagar, det har gått så bra och barnen leker så fantastiskt bra tillsammans så det är galet. Jag har knappt sett röken av dom, de är som små tonåringar som bara är på övervåningen hela tiden, och man ser dom bara när de kommer ner när det är dags för mat.


Bästisarna. ♥ Detta kunde lika gärna varit Jag och Madde om vi hade träffats som små.. hihi.

Jag ska strax sätta mig i soffan och njuta av lugnet, alla barnen sover.. Jag ska vila min skuldra/Axel, jag känner direkt av väderomslaget och att det varit kallare. Känner av det direkt i kroppen 🙁 Längtar tillbaka till bubbelpoolen i Västervik.


Sist vi var där låg ju Leona i magen och jag fick inte bada i bubbelpoolen, så jag är så sugen på att åka tillbaka nu och sitta i poolen och avnjuta en cider.

Imorgon ska jag visa upp något roligt. Jag känner mig stolt över att få vara med från början gällande denna maskin.
Jag ska visa er en tjuvkik… Detta är våran ugn i lägenheten innan vi flyttade. Den var ganska rejält smutsig som ni ser..

Här är en efterbild ,efter att vi använt ( enligt mig) Världens bästa maskin.

Visst är skillnaden HELT galen? Imorgon ska jag berätta mer och jag garanterar att ni kommer bli chockade över hur den blev såhär ren.

Sov så gott.
Kram och Natti / Angelica