Månadsarkiv

augusti 2019

Vardag

Tänk att de finns så fina människor därute!

22 augusti, 2019

God förmiddag. Jag sitter en lärobok i handen, försöker läsa och bli klok. Det känns spännande att ha börjat studera igen, det var ju minst sagt längesen, och jag hoppas att de ska gå bra, kursen är inte så lång och jag märker att jag har en hel del gratis efter snart två års jobb på Neo.  Håller också på att kika efter ny kyl och frys. Okej, vilken djungel! Kylen har gått på sista versen länge tyvärr, hyllor har gått sönder och den kyler inte alls som den ska, och den håller inte tätt när man stänger den. Vet inte hur gammal den är men den har säkert några år på nacken, och så är den inte av något känt märke så kanske inte bästa kvalitet heller. Så nu måste vi helt enkelt ta tag i att köpa nytt. Men det finns ju verkligen en hel djungel av allt, jag tänker ändå att man ska köra på något ordentligt märke så man vet att de håller. Har hittat ett från LG, som även har inbygd ismaskin, alltså det har ju alltid varit min dröm. Framförallt när jag var gravid med Leona och hade cravings på just is.
Men har sett att dom kyl och frysen inte är så breda som när man har en kyl för sig och en frys för sig, så då får vi väl fixa någon slags täcklist eller skiva av något slag. Men ni får väldigt gärna komma med era tips ni som bott i hus lite längre än vad vi gjort, och kanske bytt ut kyl och frys, vad bör man satsa på för märke? 

Sen måste jag visa er något så otroligt fint som gjorde mig alldeles varm i hjärtat, ni vet att jag har varit ute ett par gånger i skogen och letat efter skogens guld, kantareller till min mamma som inte mår så bra. Jag vet att hon för ett tag sen skrev att hon var så sugen på en kantarellmacka och jag skulle så gärna vilja ge henne en sån när hon väl kan börja äta igen, men jag har ju inte lyckats hitta så mycket när jag varit ute. Jag är ingen van svampplockare, men tycker verkligen det är rogivande. Men så har jag ju världens finaste bloggläsare, för titta vad jag fick på posten! ♥

Tänk att de finns så fina människor därute som lägger ner tid på att ge sig ut i skogen och plocka ihop lite åt oss. Tusen tack fina Lotte för din omtanke. ♥ Jag blir ju så blödig av sånt här alltså! ♥ Så nu ska de rensas och frysas så mamma kan få sig en god kantarellmacka sen när hon får äta igen. ♥

Nu ska jag ta en tidig lunch, Hoppas ni får en härlig dag! ♥

Jag Vardag

Är det bara jag som är sån?

18 augusti, 2019

God morgon. Regnet smattrar utanför fönstret, Nu har verkligen hösten kommit hit. Soliga varma dagar känns långt borta. Känner mig faktiskt inte alls redo, skulle gärna ha några varma härliga soliga dagar på stranden igen.
Även om vi haft en väldigt tuff sommar med allt som hänt runt i kring så har vi fått några fina dagar på stranden iaf. Försöker tänka tillbaka på dom tänker att denna höst blir bra. Vi har en del roliga saker att se fram emot, men just nu känns det långt borta. Vi tar en dag i taget. Min mamma har kommit hem nu från sjukhuset, hon har fortfarande dropp vissa timmar per dygn och är ansluten till hemsjukvården. Det blev en väldigt lång resa detta med min lilla mammi. ♥ Jag hjälpte henne med lite ärenden igår, och jag hoppas så hon snart kan få må bättre.  Det är skönt att ha henne hemma och nära, samtidigt som jag är mycket lugnare när jag vet att hon är inlagd, jag är lite mer nevös av mig när jag vet att hon är hemma ensam. 0När hon är starkare så ska hon få opereras igen. Förhoppning är ju då att hon faktiskt en gång för alla blir frisk och kan slippa allt detta som hon går igen.

Jag förstår inte varför jag är expert på att vilja dra igång fler projekt trots att vi inte riktigt färdigställt andra projekt här hemma. Vi har fortfarande lite smågrejer som att sätta färdigt lister i hallen efter att jag målade om den. Men ändå så har jag hundra andra projekt som jag vill dra igång. Jag vill tex måla om köket, det är inte så stor yta så det borde ju gå ganska så snabbt.


Sen har jag andra projekt som jag vill dra igång, Leona tänker jag ska få en ny säng snart, spjälsängen funkar men jag tycker det är dags för en liten större säng för henne. Tror det kan bli bra när det är färdigt. Jag förstår inte varför jag är expert på att vilja göra tusen saker ? Framförallt när jag inte mår riktigt hundra själv och faktiskt kanske inte har energin till att göra alla dessa projekt. Är det bara jag som är sånhär eller känner någon av er igen sig? ♥
Men i mitt huvud så tänker jag att de går så mycket snabbare än vad det egentligen gör.  Allt tar ju alltid extra lång tid än vad man tänker. Jag märker hur Rickard verkligen älskar när jag tjatar om alla projekt jag vill göra, han får lite lätt huvudbry på mig 😉 Är

Nu ska jag förbereda lite för dagens lunch, jag ska göra något med kyckling, vet ni att jag hittade en gammal bild på en SÅ go kycklinggratäng som Rickard gjorde för ett tag sen, men jag minns tametusan inte hur han gjorde. Synd för visst ser den troligt god ut?♥

Hoppas ni alla får en fin söndag!
Kram / A

Leona Vardag

Vi trotsade regnet!

17 augusti, 2019

Ledig helg tillsammans med barnen. Rickard jobbar och vi längtar efter honom. Har inte riktigt kommit ifrån semesterkänslan. Dock så öser regnet ner utanför fönstret. Men vi passade på att ta en liten promenad förut till affären och löste ut ett paket som jag hade väntandes. Leona passade på att prova sitt nya regnställ som jag har köpt. Tänk så mycket nytt man alltid måste införskaffa inför höst och skolstart. Sen har ju jag tur att ha äldre barn så lite finns att ärva som tur är, tycker det är bra om barnen kan ärva av varandra, men just regnställ i denna storlek som Leona har nu lyckades jag inte hitta tyvärr.
Beställde från märket Kuling, Lowas regnställ är också därifrån och kvalitén har varit jättebra och priset är också väldigt, dock börjar hennes också snart att bli lite för litet. Men tänker att jag ska tvätta upp det och spara det vidare till Leona sen när hon blir större.



Vägen till affrären tog ungefär dubbelt så lång tid idag, känner ni igen ” kan själv? ”  Just nu ska hon göra allt själv, och skulle köra vagnen hela vägen, alldeles själv. Men vi hade ju ingen stress ♥


Stanna vid varje vattenpöl för att ta sig ett litet hopp 🙂

Dom sista stegen hemåt ville hon vila benen och sitta i vagnen. Älskar fortfarande våran yoyo-vagn. Den är så himla smidig att ta överallt, vi haft faktiskt inte köpt någon annan sittvagn, och jag tror inte vi kommer behöva heller, Med tanke på hur mycket hon vill gå själv nu för tiden och att denna är så smidig, till dagis har vi en gammal Emmaljunga som hon kan ha ifall hon behöver sova.

Jag hämtade ut bland annat ett paket med små träkulor som jag har en plan att göra ett handtag till lådorna på Leonas gamla skåp i hennes rum, kommer ni ihåg det gamla skåpet som jag målade om?

I lådorna längst ned har vi nu fyllt med bland annat lego och andra leksaker, men det är lite svårt att öppna utan handtag.
Så jag hoppas det blir bra så som jag tänker =)

Detta ska jag ta tag i när jag känner mig lite piggare, har inte alls mått så bra på sista tiden. Har en läkartid inbokat på tisdag så hoppas de tar lite prover och annat då.

Nu ska jag förbereda kvällsmaten så den är någorlunda färdig tills Rickard kommer hem, ikväll blir det tacos, det var faktiskt längesen. Vad äter ni?
Stor kram / Angelica

Leia&Lowa Leona Vardag

Jag hoppas att de kommer tacka mig en dag!

14 augusti, 2019

Jag är uppvuxen med två systrar, två systrar som är ganska många år yngre än mig. Jag var 7 år gammal när Felicia föddes, och 10 år när Alice kom. Det är ganska stor ålderskillnad och på någotsätt har jag alltid känt att de har ett starkare band till varandra. Eftersom deras ålderskillnad inte är så stor så har de alltid haft varandra på gott och ont. Jag vet många gånger de har varit så osams, men också starka tillsammans. Jag har alltid varit deras storasyster som levt på mitt liv i min takt och hela tiden varit så mycket äldre. Jag har blivit mamma medans de fortfarande var unga. Det är inte förrän nu när även de börjar komma upp i ålder som vi kommit varandra närmare. Jag är väldigt tacksam att jag inte är ensambarn. Nu vet jag av flera olika anledningar att det ibland kan vara svårt att skaffa syskon till sina barn, eller att ens kunna skaffa ett barn kan vara en stor kamp för många. Jag kan bara föreställa mig hur tufft det måste vara att gå igenom många processer för att sen får sin lilla bebis.
Vi har aldrig haft svårt för att skaffa barn, och det är jag otroligt tacksam för.

En triss i tjejer som är otroligt måna om varandra när det väl gäller. Ibland undrar jag förstås om de ens ser varandra när det är i stridens hetta och den ena jagar den andra medans den tredje springer för livet för att inte hamna mellan det stora syskonbråket. Herregud nog minsann kan de bråka. Men när det väl gäller att stå upp för sina systrar så står dom där, sida vid sida. ♥

Jag är så otroligt tacksam att få vara just deras mamma. Att få följa deras vägar i livet och få vara en del av allt. Ibland känns det som att jag inte gör annat än att tjatar och försöker tillrättavisa. ” Du är världens dummaste mamma, jag får minsann aldrig vara vaken länge” osv osv. Ja tänk, kanske är jag världens värsta mamma i deras ögon just då, men jag hoppas att de kommer tacka mig en dag. För min uppgift är att ge dom en kärleksfull och trygg barndom, där dom vet att det alltid finns en vuxen hemma att komma hem till. Att de alltid har någon att vända sig till när de känner sig ledsna. De ska alltid veta att vi finns. I dagens samhälle tycker jag det är svårt, när vi är så otroligt uppkopplade via surfplattor och telefoner. Alltid ska man vara online. Jag tycker det är bra att barnen kan ha kontakt med sina kompisar via telefoner osv, men jag tycker också att de måste finnas gränser, jag tycker inte att det är OK att barnen ligger vakna till sent efter midnatt för att kika på telefonerna, när de ska upp till skolan dagen efter. Hur skulle de orka det? Våra barn är väldigt beroende av sömn och får de inte tillräckligt så funkar det inte alls. Det blir kaos för dom och de är SÅ trötta dagen efter. Men ständigt får man höra ” men alla andra får ju” en ständig kamp att stå upp för sitt föräldraskap. Men jag tror jag vet vad som är det bästa för våra barn, och jag tror och hoppas att de kommer tacka mig en dag 😉 ♥
Jag hoppas ni förstår en dag hur rika ni är som har systrar vid eran sida ♥



Tänk att den ena börjar 3e klass och den andra 1a klass, mina stora små barn! 
Vi tog en tripp ner till stranden, stora vågorna forsade, och självklart var det två minsta tvungna att ta sig ett litet dopp om fötterna innan vi åkte hemåt. Behöver jag säga att de va dyngsura när vi kom hem? 🙂

Nu ska jag pilla i mig en kvällsmacka.

Hoppas ni har en fin kväll! ♥
Kram/ A

Vardag

Jakten fortsätter.

12 augusti, 2019

Hej. idag var första dagen som jag lämnade Leona själv en liten stund på nya förskolan.
Jag kände själv att jag var lite nervös när jag skulle gå och att hon kommer säkert börja gråta. Men tji fick jag, det gjorde hon inte.
Hon vinkade glatt åt att jag skulle gå mot dörren och att hon snart skulle äta smarrig frukt. Jag lämnade henne ensam i två timmar, och allt hade gått superbra.
Inga tårar någonsin och hon hade bara bekräftat att ” mamma kommer efter maten” Gulliga unge.
Jag kände att jag nästan blev lite handlingsförlamad när man helt plötligt inte har några barn hemma och man vet knappt inte hur man ska få tiden att gå, Jag kunde pluggat såklart, men tyvärr kände jag mig inte så motiverad till det, det snurrar för mycket annat för att min hjärna nu ska kunna ta in massa annan info. ♥
Så jag passade faktiskt på att laga upp köttfärsen vi hade och nu är kvällsmaten redan fixat, det behöver bara värmas på till kvällen, vilket känns extra lyxigt att göra när barnen blir hungriga lite senare.

Snart ska vi ge oss ut på lite kantarelljakt och reka lite nya platser, jag blir så avundsjuk på alla som hittar så galet mycket kantareller. Sist vi var ute en liten sväng hittade vi lite, men mest blåbär.
Men skam den som ger sig tänker jag. Nu äter jag inte själv svamp, men tycker det är rogivande att ge mig ut i skogen, någon dag snart ska jag ge mig ut ensam utan barn och bara andas in frisk luft och förhoppningsvis fylla en hel korg om jag har tur. ♥

Jag vet att min mamma verkligen önskar sig att äta en god kantarell smörgås när hon är frisk, och då skulle jag gärna vilja hitta massor av skogens guld och frysa in och uppfylla hennes önskan, tänk det vore väl kul.
Vi var och hälsade på henne en sväng igår och kramades min lilla mammi. Det verkar som att det blir operation för henne igen, och jag håller tummar för att den går bra.
Vet inte ännu när operation blir av utan vi väntar på ännu en läkares utlåtande. Håller tummar för att vi alla snart kan vakna upp ur detta och att min mammi ska få må bra igen.
Hon är STARK , jag vet det, men jag vet också att hon inte känner sig starkt. Men hon har så mycket att kämpa för och det vet jag också att hon gör , älskade lilla mamma. Snart, snart väldigt snart. Är allt bra igen! ♥


Hittade några gamla bilder, shit vilken plutt hon var lilla Leonis! 🙂

Hoppas ni har en härlig start på veckan, har ni börjat jobba?

Kram

Bilder Vardag

Jag behöver få skriva av mig.

10 augusti, 2019

Sitter precis och kikar tillbaka på gamla inlägg på bloggen, tänker att den var så mycket mer glädjefylld förut?
Kanske borde man slänga på ett pokerface och fortsätta skriva om endast roliga och glädjande saker, jag vill ju inte att man ska gå in hit och känna att man sprider dålig energi eller att man faktiskt inte vill läsa för att ” nu var det visst ett tråkigt inlägg igen”
Vill att bloggen ska vara varierande från allt mellan himmel och jord och livets upp o nedgångar. Att den ska vara skriven från hjärtat och från livet som faktiskt är. Annars skulle den ju inte vara skriven av mig, att visa något som inte existerar vore ju allt annat än bra. Oftast vet jag att ni uppskattar när jag skriver rakt från hjärtat och ni brukar lämna så fina kommentarer jämt, de andra 2 procenten kan man försöka bortse, dock är det ju av någon konstigt anledning oftast dom man kommer ihåg,är inte det knepigt? Dom små procenten borde ju vara som en fis i rymden.

Jag känner mig totalt utpumpad på energi just nu och jag tror mycket handlar om situationen som varit och faktiskt ännu är, känslan av att känna sig otillräcklig och nästan aldrig kunna slappna av. Det tär på en. Det har varit kämpiga veckor för oss alla i vår familj och jag hoppas snart på en ordentligt vändning. Mamma ligger fortfarande inlagd och ny konsultation ska göras på måndag och de ska efter det bestämma vad som behövs åtgärdas, Om det blir en operation till eller inte. Jag hoppas givetvis hon slipper att opereras mer, samtidigt vill jag ha en långsiktigt lösning för hennes skull så hon kan fortsätta leva ett normalt liv. ♥

När jag känner mig såhär dränerad på energi som jag gör just nu så har jag svårt att tänka klart märker jag, det känns som att de enda jag orkar är att ligga i sängen, men det funkar ju inte riktigt när man har ett vardagsliv som måste fortsätta rulla på, världen har ju liksom aldrig stannat upp även om man haft det tufft och kämpigt, man har ju fortfarande kvar alla måsten. Men jag försöker i den mån det går att göra sånt som jag tycker om, men det har jag o andra sidan också kommit ifrån. Minns inte ens när jag bara va ute tillsammans med kamera och fotade, det som jag vet oftast brukar ge mig energi och få mig att må lite bättre. Jag borde verkligen bara ta en dejt med kameran och skapa. saknar det , den ligger på hyllan och väntar på att användas.
Hittade en del gamla bilder från bröllop, det var verkligen längesen jag fotade bröllop nu, men fasiken vad speciellt och magiskt det är.  ♥

Så tacksam över att jag får uppleva dessa fina stunder tillsammans med alla brudpar när jag arbetade som mest med just detta.

Jag håller tummar för att energin kommer tillbaka snart, behöver en vändning, bryta mönstret och brista ut i gapskratt. ♥
Puss på er alla! ♥

Vardag

Just nu.

8 augusti, 2019

Satte mig ner några minuter och tänkte skriva några rader till er.
Vi har haft en del bakslag senaste jag skrev, och min mamma är just nu inlagd igen på sjukhuset. Det blev några turer till akuten igen tyvärr, och det verkar vara en lång väg tillbaka för henne. Det är verkligen tufft att se sin mamma dålig, det tär på det mesta.
Vi har kommit tillbaka lite i vardagen, Rickard har börjat jobba, de stora tjejerna är tillbaka några timmar på fritids och jag skolar in Leona på ny förskola.

Jag har inte lämnat henne ensam ännu, men jag tror verkligen det kommer bli superbra. Det känns bra i magen och alla pedagoger verkar så mysiga och lugna. ♥ Tänk att de kan bli så bra när man byter , plus att det ligger nära oss här hemma så det kommer underlätta massor framöver vid lämning och hämtning, kommer spara mycket tid att slippa åka genom stan varjegång.

Men det är skönt med en liten mjukstart för alla. ♥

Jag har inte så mycket energi just nu och det känns som det mesta kommer ifatt, jag tänker små steg framåt och försöker sänka kraven. Igår kväll öppnade jag boken också för första gången till kursen jag läser, men jag vet inte hur mycket som gick in.
Men det är bäst att kämpa på. Är tacksam för alla fina människor som visar sig i dess svåra stunder, det är då man vet vilka som finns där och inte. ♥ Ingen nämn och ingen glömd ♥

Nu ska jag åka och hämta hem våra stora fina tjejer, i eftermiddag ska vi åka och hämta varor som jag handlat online, det ni, är verkligen lyx.

Tack för ni kikar in och för all er kärlek,
Puss o kram