Kategori

Graviditet nummer 3 ♥

Graviditet nummer 3 ♥ Leona

Hon kunde kommit i bilen..

14 augusti, 2017


Två dagar över tiden. Det kändes som en evighet. Jag har tidigare aldrig gått över tiden med någon av de andra två barnen. Leia 2 dagar innan BF och Lowa 5 dagar innan BF. Jag var helt inställd på att bebis nummer tre kommer ju givetvis också komma tidigare. Säkert ännu fler dagar tidigare än Lowa. Men tji fick vi. BF kom. och ingen bebis. Jag trodde ALDRIG att hon skulle komma ut. Jag hade haft förvärkar i så många nätter, men det blev liksom inget mer än det. Eftersom jag gick över flera dagar försökte jag ställa mig in mentalt på att bli igångsatt. Det är likabra att ställa sig in på det värsta.

Lördagen den 27e Maj, som sagt två dagar över tiden.
I ett par dagar hade jag knappt kunnat göra något hemma, jag ville ju helst ligga under täcket i sängen tills bebis tittade ut. Kände mig stor och pluffsig och jag kunde liksom inget göra ifall jag skulle behöva åka till BB.

Men jag insåg också att går jag hemma och väntar så kommer det aldrig komma igång och  dagarna blir dessutom sjukt långa. Denna lördag ville mamma komma och umgås, och Lowa stack iväg och lekte hemma hos en kompis. Så vi passade på att åka och handla lite och sedan tog vi en fika nere i Mallboden, ett jättemysigt café.

Medans vi satt där började jag få lite sammandragningar.. Rickard tittade på mig flera gånger och undrade vad jag höll på med, lite samandragningar bara svarade jag.. inte speciellt kraftiga utan mer som dessa vanliga förvärkar jag haft alla nätter tidigare. Rickard tyckte det var träligt att sitta på fiket när jag helt plötsligt behövde andas lite … Leia tittade på mig och undrade vad jag höll på med… Bebisen är kanske påväg svarade Rickard! Men det är ju troligt tänkte jag, han har sovit igenom nätter när jag haft sånnahär sammandragningar.. Jag var helt övertygad om att jag Aboslut inte skulle föda barn inom en snar framtid. Vi gick ifrån fiket och bort till lekparken.. Leia lekte, medans mormor tog den sista magbilden på mig och Rickard tillsammans.. sedan åkte vi hemåt.

Lowa kom hem och hennes kompis Melissa ville gärna stanna kvar och leka en stund. Sjävklart inga problem, jag fortsatte vagga lite därhemma. Värkarna kom ganska oregelbundet.. Rickard laddade ner en superbra app och vi började klocka lite lätt.

Slog en pling till Madde, Rickard hade uppdaterad henne lite tidigare med filmer på snapchat.. Pratade lite med henne varpå hon säger ” jag tycker ändå du ska ringa in och säga att du har lite värkar” jag tänkte hon är ju rolig, varför ska jag ringa in svarade jag, ska jag säga ” jag har lite förvärkar”. Hon försökte igen med en mild ton i rösten. ” jag tycker ändå du kan ringa in och rådfråga lite , dom kanske vill ta in dig för en koll”. Tänkte mest att hon är ju galen! Fick lite fler värkar och la på med henne för den gången! Såhär i efterhand när vi har pratat så har hon berättat att hon var orolig att det skulle vara fullt inne på US i Linköping, därför hon ville att jag skulle ringa och “paxa” en plats! Men för att inte göra mig hysterisk så försökte hon linda in det lite enkelt. Jag var ju en anings trög 😉 så det dröjde några timmar till innan jag ringde! Jag överlade med både Rickard och mamma och de var helt på Maddes linje att jag skulle ringa. 3 mot 1. Ni ska inte tro att jag gav vika. Googlade lite istället, där det stod att som omföderska skulle man ha tre värkar på tio minuter då skulle man typ åka in. Jag hade hanterbara värkar med en kvarts mellanrum. Jag är SÅ livrädd för att bli hemskickad så jag vägrar åka in för tidigt! I bakhuvudet klingade även min barnmorska Lottas ord “har du känningar så lägger du dig inte i ett bad och tar panodil, du ringer förlossningen och åker in”  men jag tyckte ju inte värkarna var så jäkla farliga liksom, jag trodde fortfarande att de skulle klinga av..

Hur som helst så lagade vi kvällsmat och vi satt och åt, (mamma var fortfarande kvar..)  fortsatte värkarna, mamma tittade på mig flera gånger och bara sa” hur hög smärttröskel har du egentligen?” ” du måste göra så sjukt mycket här hemma att du bara åka och klämmer ut bebis sen”

Jag tyckte fortfarande att alla var lite hysteriska, efter maten busade vi med barnen. Sen var det läggdags för dom. Mamma säger av någon anledning . ” Näe men jag fladdrar väl hemåt nu då när ni ska söva barn oså” ja gör det säger jag…  ( i efterhand det trögaste vi gjort) hon kunde väl stannat kvar trots att vi la barnen? Det har hon gjort hundra gånger tidigare. Nåväl.

Jag sövde Lowa och Rickard Leia, han hade sin telefon med appen för värkarna och jag andades igenom flera medans jag sövde Lowa. När hon väl somnat så bestämde jag mig för att ringa förlossningen. Klockan är nu 20:36 , det tog lång tid innan någon ens svarade, jag började undra om jag hade ringt fel nummer. När jag tillslut får svar är det inte koordinatorn som svarar utan någon helt annan. Jag förklarar läget men hon kan inte svara så mycket… jag får vänta och efter några minuter får jag prata med rätt person.

Jag förklarar läget ännu en gång, att jag haft värkar sedan eftermiddagen och att de börjat tillta nu. Jag förklarade även att jag haft oregelbundna värkar då Lowa föddes och att jag dessutom hade en väldigt snabb förlossning då.. jag ville ha lite råd , tycker ni att jag bör komma in? Min barnmorska har sagt att jag inte ska ta två panodil och ett bad sa jag och skrattade lite.

har hon skrämt upp dig så pass fick jag till svar då” eh… näää svarade jag lite snopet. Det hon sa var att vi skulle fixa barnvakt vilket vi hade gjort, svärmor var påväg istället, eftersom jag skickade hem mamma haha! Jag hade inte en enda värk under hela samtalet och jag (min dummer) sa: “smärtlindringsmässigt är det lugnt för mig!” Jag skulle med andra ord inte sagt att det var lugnt för då hade dom kanske tagit in mig på koll. Samtidigt borde de inte sagt att jag skulle stanna hemma med tanke på mina tidigare förlossningar…  Jag fick svaret att “Då kan du stanna hemma ett tag till och så ringer du in när ni sitter i bilen sa hon ” och så la vi på.

Svärmor kom, värkarna blev nu mer intensiva.. svärmor blev helt hispig ,” nä nu måste ni åka. ”

Jag tog mig en dusch först, efter duschen började vi packa lite smått.. sen small det till i hallen och en värk gjorde så jäkla ont att jag sa nu jäklar åker vi. Gick upp och hämtade bilen, slängde till med en sista preggodans till Madde och sen satte vi oss i bilen och åkte in.

Jag ringer förlossningen igen 21:55 och berättar att vi är påväg. Får då till svar ” Ni är välkomna att ta sista platsen här” – “Ni behöver inte köra så fort för vi måste rengöra rummet först” säger man ens dom meningarna till någon som sitter med värkar i bilen påväg in?

När jag lagt på luren säger jag till Rickard vad dom sagt, jag ser paniken och ångest i hans ögon. Han kunde inte köra sakta om man säger så, han fick panik att någon skulle hinna ta platsen före oss. Nu hade de ju bokat den för oss men ändå. Det måste varit sjukt jobbigt. Mina värkar var riktigt kraftiga nu, jag klockade dom, ringde Madde och sa att vi är påväg… Hon fick vara med lite i telefon men när värkarna kom då la jag bort telefonen haha. Hon hörde ju på mig att det var nära.. jag kände hur det tryckte på och jag nästan fick knipa, alltså det måste varit en komisk syn denna bilresa… väl framme på förlossningen parkerade vi precis utanför. Rickard gick i förväg och öppnade dörrar medans jag tog värkarna…  väl framme på nya förlossnignen så vägrar Rickard åka hissen med mig , han är mer hissrädd än mig, men alltså i detta läge? Hur tänker han? Jag vågar inte åka hissen själv, så vi tar de två trappor som är upp. Barnmorskan tittar på mig ” tar ni trapporna upp? Hon tyckte nog jag var helt knäpp.
Hur som helst fick vi iaf komma in på rummet, förlossningen har verkligen blivit JÄTTEFIN. 
Fick ett rum med badkar, tyvärr hann jag inte testa detta. Jag hade mer än gärna suttit där i värmen och fått lustgas samtidigt. Lustgasen är alltid den enda smärtlindring som jag tar under mina förlossningar, så även denna gång.


Vi kom in på förlossningen 22:38. Då skickade Rickard ett sms till sin mamma att vi var framme. Jag fick lustgas direkt, tack gud.. Jag sa även att jag kände att det trycker på ganska så bra, ( med tanke på att det kändes som jag knep hela vägen in). Kordinatorn kom och gjorde undersökning på mig. Jag var öppen 7-8cm redan. Ojdå.. Tur att vi kom in tänkte jag.
Sedan kom Barnmoskan Jessica in och undersköterskan Nina. Två helt fantastiska personer. Vad hade jag gjort utan dom och Rickard.

Eftersom förlossningsavdelningen var full så hade de verkligen fullt upp att göra. Helt SJUKT hur vården har blivit egentligen. Det ska inte få finnas risk att det är fullt på det närmaste sjukhuset när man ska föda barn. Jag märkte dock inte av deras stress. Det enda var att Jessica inte hade hunnit läsa min journal innan hon kom in, men jag hade full koll och uppdaterade henne om det viktigaste, hade jag inte varit fullt klar hade Rickard kunnat uppdatera henne också. Detta var ändå vårt tredje barn. Men jag tänker på dessa stackars förstföderskor. Jag hoppas verkligen det blir ändring. För bara på de här 5 åren sedan sist vi var och födde barn så märker man verkligen skillnaden på hur arbetssituationen förändrats. Så tragiskt. Men vi hade iallafall en positiv upplevelse. Jessica lämnade aldrig rummet från att hon kom in , och det hann hon inte heller. Rickard frågade mig när vi varit på förlossningen i tio minuter om han inte skulle parkera om bilen ( Man får bara stå utanför i 30 minuter) jag gav honom onda ögat och sa att du skiter i det sålänge ingen säger något.
Klockan var 23.10 då har barnmorskan precis satt pvk på mig, då frågar Rickard, kan jag gå och flytta bilen?
Då hör jag hur Jessica svarar, jag vet inte om jag vågar släppa iväg dig just nu. Precis innan har hon även frågat mig om jag vill ligga på sidan i sängen. Jag hade väldigt ont längst ned i ryggen så jag tänkte det kunde vara skönt, fick en jätteskön värmekudde att ha på ryggen. Hon flyttade i ordning mig i sängen så att jag låg på sidan istället. Under tiden tyckte jag det var lite jobbigt att bli omflyttad i sängen medans man har värkar. Men när hon hade lagt i ordning allt rätt, så skulle jag kunnat somna bara rakt upp och ned. För herregud vad gött jag låg. Sa till Rickard att jag skulle kunna somna nu.  Men det gjorde jag inte, Jessica undersökte mig och sa att jag var öppen 8cm. Sedan säger jag att ” jag vill börja krysta, kan jag det trots att jag inte är öppen 10cm?”
Jessica kommer till mig.. 23:20 – Då säger jag – “nej nu kissar jag på mig, eller är det vattnet som går?” Självklart var det vattnet. Tre minuter senare kommer hon ut till oss. Underbara älskade Leona. Föds på sidan. Har aldrig fött så tidigare,men det gick riktigt bra! Hon var så fin. Våran älskade lilla tjej! ♥ 3350gram och 51cm lång.


Bjuder på dubbelhakabilden. Dessa bilder är de enda som vi hann att ta med kameran. ♥

Det finns en sån rolig SMS-konversation som vi har mamma jag och Rickard. Jag kommer aldrig vilja radera den konversationen. ♥

Det har tagit väldigt lång tid för mig att smälta denna förlossning, just för att den gick så himla fort, vi var på förlossningen i 40 minuter.
Läst igenom pappren många gånger, dock stämmer tyvärr inte tiderna i journalen riktigt.. men jag vet ju vad som stämmer ändå eftersom jag har våra konversationer kvar osv.

Vad hade hänt om vi inte hade fått den sista platsen?
Pratade med undersköterskan efteråt och frågade vart vi hade fått åka om det hade varit fullt. Jag tänkte att vi kanske hade fått åka till typ Norrköping, som med bil hemifrån, tar drygt 1h.
Men det var fullt även där, närmaste sjukhus hade varit Eksjö och dit hade vi aldrig hunnit(!). En restid på ca: 1,5h och en väldigt snirklig och tråkig väg. Jag är så tacksam att vi fick den sista platsen och jag slapp föda i bilen. Jag tänkte faktiskt flera gånger på vägen in, när jag knep. Hur tusan vet man om man inte hinner in eller inte? Alltså hade vattnet gått i bilen så hade hon kommit direkt. Eftersom det tog tre minuter från att vattnet gick tills hon kom. Jag är så himla tacksam verkligen. Men jag funderar dock hur jag ska göra om vi skaffar ett barn till. Undra om jag ska se till att bli igångsatt då istället, för att riskera att inte få i bilen. Samtidigt har jag hört att det inte är superkul att bli igångsatt och eftersom alla mina andra förlossningar varit så smidiga och enkla kanske det vore onödigt att utsätta kroppen för det. Nåja, vi får väl se den dagen isåfall 😉


Så älskad från första stund♥

Kram / Angelica

Graviditet nummer 3 ♥ Leia Lowa Vardag

Playdate, Tandlös och efterkontrollen inbokad.

20 juni, 2017

Har tänkt fler gånger att kika in här, det blev visst inget inlägg igår. Men vi hade fullt upp. Det är underbart att sommaren är här och man spenderar mycket tid utomhus, dock är jag blekast i stan. Skulle behöva ligga på stranden och blir lite brun. Men det är inte riktigt prio just nu :p

Igår tog vi en promenad bort till lekparken här i närheten, Leias klasskompis Nellie med familj följde med och gjorde oss sällskap. Barnen lekte ihop och vi föräldrar satt och pratade och myste med bebisar, de har också en liten tjej som föddes några dagar efter Leona. Det är även dom som jag ska fotografera på torsdag. 🙂

Rickard snurrade de stora barnen i gungan, jag förstår inte hur de kan snurra sådär mycket, jag blir illamående bara av att titta när de gungar vanligt 🙂 Vi gick sedan förbi vårt hus,det ligger också jättenära denna lekpark. En väg måste korsar vilket är lite synd för jag är supernojig att släppa iväg barnen ensam sådär, jag vet att jag måste bli bättre, jag har blivit bättre också men barnen är ju det finaste man har ju, usch tänk om något hemskt skulle hända. Fortsätter man tänka så blir man ju precis knäpp.. Nog om det, vi gick förbi och visade huset, det pirrar i kroppen på barnen tror jag , och jag börjar längta.. Snart bara en vecka kvar…

Och med det sagt får jag panik över allt som behöver packas, så säger jag det till Rickard och han bara säger att det löser sig, förstår inte att han kan vara så lugn när det gäller det?
Vi har iallafall börjat ta tag i alla praktiska saker som måste fixas, och det mesta är klart. Flyttbil är också ordnat eftersom vi inte har dragkrok på bilen..

Jag ska strax åka iväg och handla på Maxi, finns det något tråkigare? Jag ska handla lite inför imorgon. Då fyller nämligen Leia 7 år. Tänk att det var 7 år sedan jag blev mamma för första gången. Helt tokigt. De är det a b s o l u t bästa jag gjort. Våra fina barn. Eftersom Leia fyller år mitt i veckan så kommer vi fira henne i helgen istället. Men jag tänker ändå att vi ska äta en liten tårta imorgon. Så jag ska handla saker till det och baka en egen jordgubbstårta.
Till helgen ska jag som ni vet överraska med en tårta med enhörning på. Det kommer nog bli riktigt uppskattat. ♥

Nu är hon riktigt tandlös.. 6st tänder totalt har hon tappat, och hon är inte rädd för att trycka bort lösa tänder, förstår inte hur hon fixar det, jag minns själv hur ont det gjorde. Usch, men nu är det slut på lösa tänder, tack gud, tycker det är så obehagligt när de går och vickar hela tiden =P


 

Jag ringde förresten upp till kvinnohälsan igår för att boka en tid för efterkontroll. Jag fick tid i mitten på Augusti, då kommer det ha gått 12 veckor sedan Leona kom, helt galet vad lite tider det finns. Att det är sån brist på barnmorskor, önskar de kunde öppna upp BB och förlossningen här i Motala igen. Med tanke på att det är så fullt överallt oftast och för lite folk. Jag märkte verkligen skillnad från när jag födde Lowa för fem år sedan och nu.
Jag frågade även om jag kunde få min journal i textform, men det skulle jag få i Augusti på återbesöket. Jag hade önskat att få det tidigare, men men.

Kikar in lite senare, ta hand om er!

Kramar/ Angelica

Graviditet nummer 3 ♥ Vardag

När tårarna inte kan sluta rinna ♥

1 juni, 2017

Att man är känslig såhär efter förlossningen, inte så konstigt egentligen. Herregud vad blödig man är alltså. Jag gråter verkligen för allt. Dessutom så bara forsar det utan att man egentligen vet varför. Men jag känner hur lycklig jag är.. Denna upplevelse, magisk. Tänk att jag är trebarnsmamma. Helt otroligt. Kan titta på mina barn flera gånger och undra om de verkligen är mina alla tre, men det är det ju faktiskt. ♥ Men känslorna är svåra att sortera. Det är skönt att gråta på ett sätt, men samtidigt jobbigt när det inte går att sluta och det sköljer över än. ♥


Två stolta systrar. Dessa kommer lära henne allt de kan. Dom har också matat henne själva för första gången. =)


Efter matning tog vi en liten promenad i solen och blåsten, det blev ingen lång promenad, en liten lagom runt kvarteret. Men det är härligt att kunna börja röra på sig lite smått igen. 🙂

Suffletten är så himla smidig på vagnen, man kan med hjälp av att öppna en dragkedja förlänga suffletten och dra den lite längre över så den skyddat mot den starka solen. Smidigt som tusan. Man slipper att använda paraply och filtar för att skymma bebis från solen.

Sedan tog vi en mysig mellis med jordgubbar med mjölk och pratade om livet. Jag tycker det är viktigt att försöka ge dom egentid nu även fast bebis kommit. Även om det går väldigt bra så märker man att det är en omställning för alla. En dag i taget. ♥ Imorgon ser vi fram emot lite långledighet igen. Jag älskar när det är lite röda dagar i veckan och vi förlänger helgerna , precis perfekt just nu.

Måste också visa er vad de stora barnen fick i brevlådan häromdagen. Vi kan ha världens bästa granne. Vi kommer sakna henne allihop när vi flyttar. I brevlådan låg det nämligen varsina sommarsockor åt storasystrarna, så fint att faktiskt de får något, de blev superglada , de började genast pyssla tackkort och ringde glatt på dörren hos våran granne. Det blev kramkalas, och Leia tyckte att hon lika gärna kunde vara deras mormor/farmor. ( Nu har de riktiga fått konkurrens haha ) Men de nöjde sig med att hon faktiskt kunde vara grannfarmor/mormor. Så gulligt! ♥

Tusen tack fina Anci för dessa. Lowa var så glad att hon tog på sig dom och vägrade ta av sig dom när hon skulle sova. Så invigde dom ordentligt med en natts sömn 😉

Nu ska jag krypa upp i soffan och försöka hålla mina hormoner i styr. Imorgon är det dags för en tripp till Linköping igen, förhoppningsvis sista besöket på BB-mottagningen, ska försöka komma ihåg att be om fullständig journal på förlossningen också, glömde det sist. Sen på eftermiddagen ska jag åka och hämta tårtan till Lowa som jag ska överraska henne med Lördagens kalas. Sedan måste vi också fixa lite presenter. Alltid lika svårt det där tycker jag. Men hon har sagt att hon önskar sig en ny sparkcykel, så tänker att det får bli en sån iallafall.

Ta hand om er!

Kramar / Angelica

Graviditet nummer 3 ♥ Vardag

Hon är en riktig liten modedocka..

31 maj, 2017

God kväll. Hur har ni det? Startade dagen med ett besök på bb-mottagningen i Linköping. Återbesök för gulsot samt pku-test. Det är så synd att de flyttat hela bb-mottagningen och allt till Linköping. Att inget får vara kvar här i Motala. Hur som helst, vi börjar bli vana att åka vägen till sjukhuset nu, vi har ju gjort det ex antal gånger sedan i lördags 😉

Hon låg fortfarande väldigt bra i kurvan angående gulsoten och det behövdes inte ta något blodprov för det vilket är positivt 🙂 Dock ville de att vi skulle komma tillbaka en sista gång på fredag för att kolla så värdet inte stuckigt iväg, men det trodde hon inte. Barnmorskan var så himla gullig, tänk att det kan vara så olika från folk till folk.. vissa personer har verkligen Hamnat rätt. Hon förklarade också även väldigt ingående om detta med dat-positiv, eftersom vi tidigare inte upplevt det så var det skönt att ännu en gång få lite mer info. Skulle vi någon gång i framtiden få fler barn så skulle vi verkligen ha stenkoll efter detta 😉
Jag känner att alla spänningar verkligen har släppt nu och man har fått tid att landa lite, har suttit med henne i min famn ikväll och tårarna har runnit längst kinderna av lycka. ♥ Jag kan inte förstå att hon är här, Det har gått så fort att det känns overkligt nästan.
Men jag ser fram emot att lära känna henne mer och mår, fina lilla Leona! Tänk vad rätt det namnet blev! Barnmorskan tyckte hon hade fina kläder på sig idag när vi kom dit ” Hon är en riktig liten modedocka” Mamma har matchat fint! ♥

Under eftermiddagen kom min ena syster och hälsade på, hon är hemma på snabbvisit då hon annars bor i Stockholm så hon ville passa på att träffa Leona, det blev massa mys. Barnen lekte tillsammans med sin moster medans jag också hann att vila lite. Rickard var nämligen iväg på jobbet så det var mysigt med lite avlastning.

Vi passade även på att gå ut och gå en liten promenad. Äntligen får vi använda våran Donkey. Den är ju helt underbar verkligen. Det visste jag ju redan innan eftersom vi haft en tidigare, men jag känner att jag verkligen saknat den. Och den är så lättstyrd. Love it! Som ni vet köpte vi den från babyplus.nl , jag kan verkligen rekommendera era att kika in där om ni går i tankarna att köpa vagn.


Stolt storasyster som gärna kör runt på Leona.


Leia tog med sin sparkcykel på promenaden och körde en hel del tricks på vägen=)

Måste visa er en smart liten grej som vi fick av Alice, den innehåller alkogel så man enkelt kan tvätta av sig innan man tex ska gosa med bebis, väldigt smidigt att kunna ha med sådär hängandes på vagnen=)

Leona sov gott hela promenaden. ♥

Nu ska jag ta mina känsliga hormoner och sätta mig och mysa i soffan innan det är dags att sova.

Hoppas ni haft en fin onsdag!
Tusen tack igen för alla era fina gratulationer och alla kommentarer, det värmer gott i hjärtat ska ni veta!

Kramar / Angelica

 

Graviditet nummer 3 ♥ Vardag

Dat-Positiv och hon har fått ett namn ♥

30 maj, 2017

Förlåt för min frånvaro. Ska man ens behöva förlåta sig förresten? Jag är nyförlöst och lever i en liten bubbla. Jag kan fortfarande inte förstå att hon är hos oss lillasyster. Vi myser och myser. Tittar på henne. Och lär känna henne. Världens bästa systrar. Jag tror det är lite ovant för dom, men de är så försiktiga stolta och duktiga. ♥

Men vi har också haft det lite tufft nu i början. Självklart kommer jag summera hela förlossningen, jag hade en superbra förlossning och barnmorskan och undersköterskan som fanns i rummet var helt underbara verkligen. Men jag vill gärna göra ett eget inlägg angående det , för att få det samlat. Vi ska tillbaka till BB-mottagningen imorgon, ta ett pku-test och då tänker jag att jag ska be om hela min förlossningsjournal.. Har bara mottagit delar av den nu.

Men tillbaka till första tiden med lillasyster. När vi låg på BB i söndags förmiddag så var det dags för läkarundersökning. Vi ville inget hellre än att bli godkända och åka hem till stolta storasystrar. Det var dessutom morsdag och det hade jag inte så stor lust med att fira på BB utan hela min familj samlad. Som jag tidigare nämn så har jag blodgrupp rh-negativ, och vi visste redan innan att bebis i magen vad positiv. Som våra andra två barn. Men det vi fick reda på var även att lillasyster är något som heter DAT-positiv. Vilket betyder att jag i slutet av min graviditet börjat bilda antikroppar mot lillasyster blod. Detta kan leda till kraftig gulsot hos bebis och det kan även komma väldigt fort om man inte håller koll på det hela. Så första läkarundersökningen så avrådde dom oss från att åka hem för att det ville hålla koll och ta tester under hela söndagen. Men vi fick åka hem en stund på permission och hälsa på storasystrarna och visa upp lillasyster, men sedan har vi åkt tillbaka och varit inlagda på BB söndag kväll och sen fick vi sova hemma över natten för att sedan åka in Måndag morgon ingen för att ta nya prover. Superbra att dom håller sån koll på henne, men det har varit påfrestande psykiskt, man har varit ganska orolig för vårt lilla hjärta. När de röda blodkropparna bryts ned så bildas ett ämnen som heter bilirubin och det är det som ger en gulaktig ton. Nästan alla bebisar har lite gulsot, men hon låg i riskzon för att få mycket, just för att vi har olika blodgrupper. Krångligt och något vi aldrig tidigare varit med om. Omtumlande och det har inte blivit att man satt sig ned och tagit sig tid att skriva rader om det här.

Trots allt så har hennes värden sett bra ut, och hon äter bra och bajsar och kissar som hon ska, det är huvudsaken, För bilirubinet lämnar kroppen främst via urin och avföring. Så det känns så skönt att hon sköter sig gällande det. Men vi ska ta ett nytt prov imorgon när vi ska tillbaka till BB och hoppas det fortfarande ser bra ut och att vi slipper sola henne. Vi har även haft henne liggandes i dagsljus här hemma så mycket som vi kan! ♥


Igår när vi kom hem så firade vi lite extra med en bakelse. Den smakade riktigt bra, och det blev lite extra att fira både morsdag och att vi hade fått komma hem och ha familjen komplett! ♥

 

Sen har vi också bestämt namn på den lilla nu. Vi har haft några namn som ni vet som jag skrivit om tidigare, det har varit Lykke och Luna som varit arbetsnamnen.. Men sen när hon väl kom ut så har inget känts rätt. Sedan igår har Rickard börjat prata om ett namn som han tyckte om. Jag har funderat och låtit det sjunka in. Jag gillade det , men var ändå tvungen att fundera en liten stund. Men ikväll har vi bestämt oss. Det passar henne helt perfekt.

Välkommen till vår familj Leona! ♥

Jag blir alldeles tårögd, fasen så känslig man är såhär i början efter förlossningen. Mycket känslor och tankar. Jag är så stolt över alla våra tre barn. Håll tummarna för att det går bra inne i Linköping imorgon.

Ta hand om er!
Puss och Kram ♥

Graviditet nummer 3 ♥

Nu är hon här!

28 maj, 2017

Äntligen är hon här! Igår kväll kika hon ut med dunder och brak! kommer uppdatera er med fullständig förlossningberättelse när jag har landat lite och har lite mer ork. Men vi är SÅ lyckliga. Hon är alldeles perfekt lilla L, ja för hon har ännu inget inget namn.

Ville bara kika snabbt och berätta. ♥

puss på er!

Graviditet nummer 3 ♥

Det blir ju inte alls som jag tänkt mig, Bf+1?

26 maj, 2017

Förlåt för min frånvaro. Önska jag kunde publicera en bild på att lillasyster kommit och därför har jag varit frånvarande. Så är alltså inte fallet tyvärr.

Jag har varit så inställd och så säker. Våra andra två barn har kommit tidigare. Lowa 5 dagar, Leia 2 dagar. Såklart jag inte går över tiden med tredje då. Statistiken säger ju liksom nej till det. Man har nästan känt hon kanske kommer ändå tidigare. Alla dessa förvärkar och efter gynundersökningar så vet jag att allt är redo. Men igår hade vi Bf! Ingen bebis. Varken igår eller idag. Fan. Va är det som händer? Varför kickar inte min kropp igång det hela, jag är så Jäkla redo! Jag har varit redo i veckor! Sviker min kropp mig nu? Hallå livmodern? Vad pysslar du med? När man aldrig gått över det magiska datumet tidigare så är det väldigt svårt att hantera. Varje morgon vaknar jag besviken ? Det känns nästan som att jag aldrig kommer få ut denna bebis.. Alla runt i kring frågar, såklart det förstår jag. Alla är nyfikna , Hoho händer det något? Jag lovar uppdaterar er alla mer än gärna såfort jag själv vet något. Fan det va inte alls såhär jag tänkt att det skulle bli 🙁 känner mig ledsen och uppgiven. Gråter och skrattar om vartannat. Rickard, min hjälte! Och barnen. Jag älskar som så jag går sönder inombords.

Igår sov jag mest bort hela dagen, skönt på ett sätt, kanske behöver jag ladda batterierna?

Följde med familjen ned till stranden en sväng, men det var en pärs, satt i bilen och grät , ville inte gå ur ifall jag mötte något jag kände. Kände mig som ett vrak, som en strandad val. Samtidigt vill jag uppleva och va med barnen så mycket jag orkar. Men mycket känns på paus just nu.

Men de va modiga och badade, jag satt på stranden och frös!

Leia är så förväntansfull, bebis skulle ju kommit igår, hon önskar att vi inte är hemma på morgonen när hon vaknar för hon vill att bebis ska komma ut. Lilla hjärtat, försöker förklara så gott det går, men självklart måste det vara svårt att förstå.

Lowa tror hon kommer på plusdagen säger hon här hemma, visst har hon rätt, men vilken plusdag?

Bebis fortsätter luras förvärkar  i tre timmar inatt , sen avstannade det. Lugn hela dagen idag. Ni förstår ju själva. Jag håller på att bli galen 🙁

Tog med familjen till kappahl idag på en liten shoppingtur, köpte lite mer kläder till bebis kanske går att locka ut henne? ♥ älskar alla newbies kläder som ni vet, kikar in och visar er imorgon. Nu ska jag mysa upp mig i soffan.

Ta hand om er, tusen tack för att ni fortsätter Kika in här! Love! ♥