Godkväll! Kikat på idol , tänt ljust och försökt njuta lite. Hörrni idag är ingen bra dag. Jag hade fått en kommentar tidigare där ni hoppandes på att denna rivning skulle gå bättre. Blev tyvärr inte riktigt å. Jag tänker ta med er på denna resa från början nu, ni har ju koll på vad vi har problem med och vad vi kämpar med att få bort. ( Alla ni fina som kommer fram i affärer osv som läser här varje dag , ni är så gulliga som tar ett par ord, jag blir alldeles överväldigad)♥

Vi hade bestämt oss för att sätta igång och riva i vardagsrummet idag, kidsen hämtades tidigt och vi startade rivningen. Golvet gick smidigare att riva än vi trodde, och även heltäckningsmattan under var inte så svår att få bort, den har legat sen huset byggdes så den satt inte så hårt, vilket var väldigt skönt.

Tömde hela vardagsrummet, som ni ser så är det påbörjat för ett tag sen med att rivit tapet och tagit bort lister.

Men tyvärr, var det mer omfattande än vad vi trodde även här. Alltså musten går verkligen ur mig. Vi står ännu en gång ner i grunden. på vissa ställen. Det har ännu en gång lyckats gå igenom, två material av golv, spånskivor och ner i frigoliten. Sist hade vi precis flyttat hit och allt kändes totalt övermäktigt. Det gör det fortfarande , känns övermäktigt alltså. MEN vi ska fixa detta. Vi har liksom inget val. Vi har kommit en bit påväg idag, men vi har mycket kvar. Vi kommer behöva lukta oss fram, jag kan ju säga att det inte är trevligt att riva i detta.. Lukten när allt kommer fram är inget att leka med. Som ni ser behöver vi göra samma renovering som i det första rummet. Ta bort gipsen osv..

Mellan kök och vardagsrum satt det även en list som vi skruvade bort innan vi började riva golvet i vardagsrummet, inte heller så rolig upptäckt då det även hade gått ner i frigoliten..

Vi har alltså som ni ser börjat riva även köksgolvet, vi måste ju ta reda på hur långt det gått, jag har sett att det sitter i isoleringen under i köket också, men vet ej hur omfattade. Det blev kväller och vi fick helt enkelt ta en paus. Men imorgon förmiddag kör vi igen.

Barnen har varit med och kämpat här hemma, grymma ungar. Vad skulle jag göra utan dom? Jag kan inte låta bli att känna att jag får dåligt samvete mot dom för att de får ”leva” i detta. Men jag har lovat Leia , att detta ska blir ett ”lyxhus” i hennes ögon. Jag tänker hålla vad jag lovat, och aldrig svika deras förtroende.
Tillsammans är vi starka!

Tack för att just DU kikar in och följer oss i både med och motgång. NI är helt fantastiska verkligen! ♥