16 mars, 2016 - Angelica Sandberg

God kväll alla fina. Vill först börja inlägget med att skriva några fina ord till er läsare. Jag är så tacksam för att just du kikar in och läser hos mig. Så roligt att se att ni är så många som hänger kvar trots att det ibland är lite glest mellan inläggen. Fina ni, jag är så tacksam. Ni får gärna lämna en rad och berätta vem just du är ♥

Nu till något roligt. Ni har från vår start fått följa med oss när vi letat efter ett hus. Vi har kanske egentligen inte kollat så länge om man jämför med andra. Men i denna bostadsbrist vi faktiskt finner oss i idag så är det ingen enkel match att hitta ett bra hus, i ett bra område. ( Med tanke på skolor och upptagningsområden) Ett bra hus som inte är alltförmycket att göra på stiger till skyarna. Jag visade i mitt tidigare inlägg en bild på ett drömkök i ett hus som är tillsalu här i stan. Det är SÅ vackert. Men faktum är att det ligger i lite fel område, och faktum är det utgångspriset är galet dyrt. 😉 NOG om det.

Minns ni det jag skrev om budgivningen som var i helgen, där vi ena stunden ledde för att sedan andra stunden vara överbudade med småsummor. Såhär i efterhand så insåg man att det var väldigt mycket fulspel. Hur som så slutade det hela med att huset gick till de andra budgivarna. Vi kände att det var rätt, vi litade på att det var meningen att det skulle bli så denna gång. Vi ältade lite på kvällen, har vi gjort rätt har vi gjort fel?

Gårdagen började som en helt vanlig dag, vi fortsatte leta hus, men såg att ”vårt” hus fortfarande låg kvar på hemnet. Man började undra vad det var för fel?

Och mycket riktigt. Ännu en gång, ringde mäklaren till Rickard. De har väl typ pratat minst tre gånger per dag sen i söndags. Där han säger att ännu en gång har den andra budgivaren dragit sig ur och vi har det ledande budet ,Igen… Alltså man börjar ju undra om det är ett skämt?

Vi smälte det hela ett tag och bestämde oss för att vi ville se huset en gång till för att känna efter. Så vi åkte dit igårkväll, och träffade även ägaren.

När vi kom in så kände vi oss ”hemma”. Vi fick ett lugn, HÄR vill vi bo. Vi tog natten på oss och funderade.
Det är väldigt svårt att hantera känslorna kring detta. Jag har haft sjukt svårt att veta hur jag ska hantera. Ena stunden bor man i huset, andra inte, man leder bud, leder inte. Ja ni fattar. Jag höll nästan på att bryta ihop alltså.
Jag har fortfarande svårt att förstå. Men vi bestämde oss iaf.
Nu när det ännu en gång blev såhär så är det meningen, vi ska ha detta hus.

Så idag har vi skrivit på papper, och är från och med nu husägare. Vilken känsla.
Helt galet när man tänker. Man har tagit ännu ett kliv i livet.
Jag sa till barnen på nyårsafton, tänk hörrni om vi firar jul och nyår i ett hus nästa år. Och tre månader senare har vi skrivit ett kontrakt på vårt egna hus. Känner mig så lycklig. Så tacksam att vi kan göra detta.♥

Vi firar ikväll. Det blev ett besök på glasbanken där vi köpte lite skumpa!! YEYY!!