Bloggen

Varmt välkommen till
____________________________

Angelicasandberg.se

Mamma till fem döttrar, barnsköterska på NEO,
podd: “En sån där podd”. Diplomerad doula.

Gissa om vi myser!

Fått så många meddelanden sen mitt senaste inlägg om att jag skrev cytologprov, det är samma sak som cellprov. Och kanske hette det cytologprov för längesen, jag vet inte. Men nu ska jag lära mig att säga cellprov istället så att alla förstår vad jag menar.
Hur som helst så  gick det faktiskt bra att ta cellprovet även om jag tycker det är så fruktansvärt jobbigt. Stolt över att jag fixade det, och kan nu bocka av det på “måste” listan.

Vi fortsätter inskolningen med Line, idag lämnade jag henne direkt och gick därifrån. Jag tog vagnen till förskolan imorse, så jag efter att jag lämnat tog jag en omväg hem och jag fick en liten promenad .Tänk om jag kunde hålla i detta nu. Det är så skönt efteråt. Jag har så jäkla svårt att slappna av ska jag erkänna. Ni vet, man är som på nålar och nästan väntar på att de ska ringa. Men det har ju gått så bra även om hon hade varit lite ledsen till och från. När jag kom hem, passade jag på och jobba lite, sen dammsög jag av lite snabbt, sen en liten lunch, plockade ihop en bukett blommor i trädgården , för att ta med till pedagogerna på förskolan. Vilket jobb de gör varje dag för våra barn.

Idag var tanken att Line skulle prova att sova på förskolan, jag var så himla osäker om det skulle gå, men tänka sig, jag fick ett sms om att hon hade somnat. Så himla stolt över henne att det går så bra ändå. Imorgon blir det samma upplägg, sen tar vi helg. Ska erkänna att jag är helt slut av denna inskolning, så mycket känslor överallt, och det känns som jag skulle behöva bryta ihop och fulgråta i ett hörn någonstans för att jag har hålla ihop i snart två veckor. ♥ Ni ska se att det kommer lagom när pms kommer och hälsar på.
Kring pms, så pratade jag med barnmorskan om det när jag var där, hon tyckte jag skulle börja med att äta p-piller, det är det första man provar mot att motverka pms. Men jag har genom alla år alltid mått så dåligt av att äta p-piller och även haft svårt att komma ihåg att ta dom, så jag vill helst inte äta det. Men sen hade vi inte tid att prata heller, så om jag vill prata mer om preventivmedel osv så skulle jag boka en ny tid hos barnmorskan.


Gissa om vi gosade sen när hon kom hem? Snälla älskade lilla unge.
Om ni tror att man blir härdad av inskolningar efter fem barn så är mitt svar nej. Det är tametusan fortfarande lika jobbigt,som med första barnet, nej okej kanske inte riktigt för man vet hur det går till. Men just det här att gå ifrån. Lämna över när barnet blir ledsen…
Man märker att det påverkat Line här hemma med för hon får lite separationsångest mot mig även när hon ska gå till Rickard. Men jag vet att det är övergående.
Nu har jag tänt ljus och vi ska sätta oss i soffan och se något på tv innan det är dags för sömntåget.
Hoppas ni haft en bra torsdag. Nu ser vi fram emot en härlig helg. ♥

Kram/ A

Rakt in i garderoben och cytologprov

Sommarvärmen kom mitt i september, lagom när man börjat köpa på sig lite höstkläder. Hittade en så otroligt skön stickad tröja, så var tvungen att köpa den i både vitt och brunt. Lagom när de kom hem så slog vädret om och sommarklänningarna åkte fram igen. Det är inte lätt att hinna med i svängarna, men nu är man ju åtminstone lite redo. ♥

Visst är de fina? Älskar stickat när det är sköna. Jag är så känslig när det kommer till kläder, lakan osv. Det får inte vara minsta som sticks, eller ” skaver”. Så det är inte alltid lätt att köpa kläder. Dessutom så kan de ej va en hög krage, eller inte ens u-ringat upp till halsen, får då får jag strypkänsla. Är otroligt känslig för sånt. Nästan så jag undrar om jag blivit strypt i mitt tidigare liv, ( skämtosido). Men polotröja och liknande är inte att tala om.
Så därför blev jag glad när jag hittade dessa som dessutom har en dragkedja. Perfekt!


Idag är Line på förskolan , tredje gången jag lämnar henne ensam, och idag det längsta. Det känns så konstigt. Igår när hon var ensam en timme där så satt jag mest och glodde på telefonen i köket, hade väskan på mig, redo att kunna åka snabbt om de skulle ringa. Alltså så jäkla svårt detta, att vänja sig vid att vara ifrån… idag blev hon ledsen igen när jag åkte. Så jag hoppas det går bra, än så länge har de inte hört av sig.
Tanken är att hämta henne sen efter lunch.

För ett tag sen så fick jag i 1177 att jag kunde beställa ett kit för att ta cytologprov hemma. Detta kände jag inte sådär jättepepp på, tydligen ska det vara superenkelt. Men alltså jag vet inte. Jag pratade med min barnmorska om detta när jag var på efterkontroll efter Line, och hon menade på att de var enkelt. Hur som , när jag fick möjlighet att beställa det där kitet, så gjorde jag inte det och jag sköt det framför mig, eftersom jag tycker det är jobbigt. Men jag vet också att det viktigt att se till att göra dessa prov. Så jag tog mig mod förra veckan och ringde upp till mödravården. Fick en tid idag, så jag ska strax åka dit och göra det där förbaskade provet så det är klart sen. Jag tycker ju inte att det gör ont. utan mer bara så otroligt obehagligt på något vis. Tycker det är obehagligt att ens skriva om det för jag får rysningar. Haha. Men men. Det kommer gå bra så är det gjort helt enkelt. Får tänka att det kunde varit så mycket värre.
Ska också träffa en ny barnmorska idag när jag gör detta, för min gamla har slutat.. Så typiskt.

Så håll nu tummarna att det går bra för mig , men också för min älskade lilla minime. ♥

Hoppas ni får en fin dag !
Kramar / Angelica

Såhär går inskolningen av Line ♥


Söndag och helgen har susat förbi i vanlig ordning. Jag har behövt den här helgen att landa lite efter inskolningen av Line. Förra veckan i onsdags började vi skola in Line på förskolan. Hon var verkligen helt orädd och gick in och började genast leka och ta för sig, även om hon höll koll på vart jag var, så vågade hon absolut lämna min famn. Kanske har det gjort mycket att hon varit med ofta och hämtat de andra tjejerna? Eller så är det bara SÅ redo. Vi får väl se hur det artar sig när hon börjar förstå att hon ska vara där själv mer och mer.

De första två dagarna var jag med hela tiden, och i fredags lämnade jag henne ensam i 30 minuter och tog en promenad runt kvarteret. Det kändes så sjukt att lämna henne. Samtidigt är jag otroligt trygg med personalen, vilket gör otroligt mycket. I fredags var Lucie också med Line hela tiden,så det kanske blev också en extra trygghet för Line.
Det är bara mitt huvud som inte riktigt hänger med att det är dags där vi är nu. För mig är hon fortsatt en liten nyfödd bebis, det är så jobbigt att det går så fort, även om jag älskar att följa barnens utveckling.
Känns bara som att hon fortfarande är såhär liten, min älskade lilla mini. Hon kanske är sista bebisen och då kanske det är svårare att acceptera att tiden går fort och att de blir större? Jag vet inte. ♥ Sen kan jag inte säga att hon är sista bebisen heller..

Så jäkla stolt över henne. När jag gick I fredags så blev hon inte ens ledsen, jag hoppas det håller i sig, jag vet att det kan gå upp och ner och hon kommer säkert gråta vid lämningar. Det har alla andra gjort, men hoppas ändå att de går någorlunda smärtfritt. Sen är det säkert absolut värst för oss föräldrar.. Eller för mig, för jag gråter alltid om barnen blir ledsna, och så ska man då försöka vara stark och inte visa att man själv blir ledsen, vilket slutar med att jag bryter ihop utanför dörren när jag går. Men jag håller tummarna för att det fortsätter att gå framåt med inskolningen så som det gjort hittills. Imorgon bitti är det dags igen. Dock väldigt tacksam att vi har möjligheten att skola in under en lång tid, och ingen stress. ♥ Det känns helt enkelt bra att vi kan ta det hela i hennes takt.

Helgen har bjudit på världens sommarvärme och vi har njutit för fullt av poolen här hemma. Känns galet att det är sommarvärme 10 september, samtidigt så otroligt skönt med tanke på att solen lyst med sin frånvaro hela semestern så behövde vi detta för att göra oss så redo för hösten som man bara kan bli. ♥

Dessutom är vi verkligen i sluttampen av Lucies rum på övervåningen, de sista listerna satte vi idag, och nu ska vi bara måla lite hyllor och sen börja inreda. Kan ju var det absolut roligaste ändå. I veckan ser jag fram emot att visa er resultatet.
Dessutom ska jag berätta om när jag var på ett liten uppföljningsmöte hos min kusin efter att jag varit där och hjälpt dom med amningen, jag hälsade på tidigare i veckan och även min syster följde med min Svea.
Det var mysigt att få hänga med lite bebisar och även få lite uppföljning. Mer om det i ett eget inlägg.

Nu ska jag sova lite, imorgon ringer klockan igen.
Vi hörs snart igen. Stor kram / Angelica

Röntgensvar och imorgon gäller det!

Solen skiner i vår lilla stad, tänk att det verkligen känns som sommaren kommit tillbaka.
Idag passade jag och Line på att ta oss en liten promenad på fm. Önskar så jag kunde hålla i och gå 30 minuter om dagen. Förut har jag varit noggrann med att jag ” måste” gå en viss längd. Vilket resulterar i att jag inte går alls. Så nu tänker jag köra omvänt och bestämma mig för att gå en vissa minuter istället. Idag blev det närmare 40 minuter men jag sak gå åtminstone 30 minuter. Gärna varje dag. MEN ska ej va för hård så får ja inte till det en dag är det inte hela världen. Men några gånger i veckan ska vi väl få till det iaf.

Nu till något annat, i våras fick Lucie urinvägsinfektion. Jag misstänkte detta då hon klagade på att det gjorde ont när hon kissade, sedan försvann det , men sen kom det tillbaka feber som inte stod för någonting. Jag förstod direkt att hon verkligen hade urinvägsinfektion, och vi fick då besöka jouren, för att sedan besöka barnakuten för att få rätt medicinering. Detta hjälpte snabbt och hon mådde mycket bättre fort som skönt var. Hon är den första av alla våra tjejer som haft UVI, så jag har verkligen ingen erfarenhet av detta alls. Men när vi var på barnakuten så nämnde läkaren för mig att dom brukar göra uppföljning av detta och titta till så njurarna inte har tagit skada av urinvägsinfektionen. Otroligt skönt att de är noggranna och kollar upp tycker jag. Vi fick komma ganska snart på ett ultraljud av njurarna. Som jag kunde läsa mig till i journalen sen såg bra ut. Så jag släppte det och tänkte att nu var de inga konstigheter. Men sen i somras fick vi en kallelse in till sjukhuset i Linköping för röntgen av njurarna. Då fick jag lite panik, jag hade inte förstått att detta också var en del av undersökningen som de gör för att kolla så allt ser bra ut. Eftersom jag blev orolig ringde jag in till avdelningen som förklarade att det inte var något konstigt. Jag fick för mig först att de kanske sett något på ultraljudet som jag inte hade uppfattat och att de nu ville utöka. Men så var inte fallet. Utan detta görs på rutin.

Sen har jag fått till mig av andra att de inte fått göra detta som rutin , trots att vi tillhör samma landsting och det vet jag inte varför det är så, kanske hade Lucie nån annan form av bakterie eller liknande.
Hur som så var vi där första dagen alla andra tjejer började skolan.
Det hela började med att vi besökte barnmottagningen som satte en Pvk i hennes arm för att de skulle kunna ge henne kontrast inför röntgen. Det är första gången hon får en infart, vi hade förberett och emlat armvecken. De behövde sticka tre gånger innan de fick till en infart som funkade. Men de var verkligen superproffsiga. Lucie fick sitta i mitt knä hela tiden och två clowner kom och busade med Lucie.



Efter hon fått kontrasten så fick vi vänta på att komma tillbaka till rötgen efter 2 timmar. Vi passade på att gå förbi mitt jobb så Lucie fick kika lite hur det såg ut och vi tittade på hur små sprutor vi gav barnen mat med och hon fick kika på en kuvös, det var spännande!

Sedan gick vi och åt lite lunch innan det var dags att gå tillbaka och göra röntgen. Lucie var SÅ jäkla duktig, I en kvart skulle hon ligga still så de kunde ta de bilder de behövde. Hon är verkligen min idol!

Förra veckan fick vi äntligen svar på röntgen, och allt såg bra ut. Vilken lättnad. Man är alltid lite nervös innan man vet att allt de sett ser bra ut. Så nu kan vi släppa det hela och hoppas inte hon behöver gå igenom detta igen. ♥ Behöver inte ens skriva att jag var helt slut efter den dagen va?
Imorgon laddar vi upp för första inskolningsdagen för Line på förskolan. Det känns pirrigt, lite nervöst, men också bra. Jag är SÅ himla nöjd med våran förskola och känner att vi har en sån fin kontakt med alla pedagoger där eftersom både Leona gått där och Lucie fortfarande går där. Så jag tror det kommer bli bra detta. Bara att det känns som ett otroligt stort steg, eller alltså det är ju ett stort steg. Helt plötsligt har min lilla bebis blivit stor.

Snart kommer alla barn hem och då ska vi ut och njuta på baksidan av det härliga vädret, nästan så vi kanske ska grilla.
Sen behöver vi fortsätta att inreda lite i Lucies nya rum, Så det snart är helt klart, sakta men säkert. Men hon sover i sin nya säng och det funkar SÅ bra. Inatt sov hon hela natten i sängen, vissa dagar har hon vaknat och kommit ner till oss, jag tyckte det kändes som ett stort steg att flytta upp henne till övervåningen, men det går över förväntan.

KRAM / Angelica

En förmiddag i Vadstena,

God söndag. Vi börjar med att tillänga detta inlägg med att skriva att jag har sovit bättre inatt.. Tycker ändå det är värt att nämna! Så det inte bara blir en himla massa gnäll. Så tacksam för det, behövde sova ifatt lite.
Det är galet vilket skillnad det gör när man sovit bättre. Vissa dagar känns det som man knappt hinner något, och vissa dagar känns det som man kan bocka av det mesta på sin lista. För det mesta i vår familj så hinner vi sällan det vi önskar ska tilläggas. Men idag var en sån dag där det känns som vi har hunnit med massor.
Efter frukosten fixade vi till oss, packade in oss i bilen och styrde mot Vadstena.

Jag har ett jobb som jag behövde fota och tyckte miljön i Vadstena passade, det var SÅ längesen jag fotade där, tänk när jag hade min fotostudio där och fotade massor bröllop och familjefotograferingar. Vadstena har verkligen otroligt många magiska platser.  Vi slog två flugor på smällen, fotade material som jag behövde och sedan gick vi runt i Vadstena och njöt av alla fina miljöer. Jag njöt även att alla våra barn var med, de två stora barnen brukar inte alltid tycka det är superroligt att hänga med. Men idag så!

Nästa gång vi åker till Vadstena har vi bestämt att vi ska äta på någon god restaurang och kanske gå i butiker, det var inte så många som var öppna idag. ♥


Ett litet smakprov om vad som komma skall på instagram inom en snar framtid. Älskar livet med er mina små älsklingar.
Tycker verkligen det är SÅ roligt att fota i denna typ av miljö , så tur för oss att ha detta bara en kvart från oss.

Innan det var dags och styra hemåt så gick vi förbi mitt favoritbageri i Vadstena. Nämligen Hamilton.

Så otroligt mumsig fika. Rickard har länge påtalat att han önskar att nån här hemma bakar en toscakaka till honom, ingen har gjort det ännu dock. Så när jag såg idag att det fanns toscabulle, så köpte jag givetvis det åt honom=)

Det har verkligen varit en mysig söndag. Nu förväntas det bli varmt denna vecka, att sommarvärmen nu ska komma, jag skulle ju inte ge upp hoppet för värmen , vi får väl se.

Hann också med att livea på instagram med min syster, där vi pratade om våra olika amningsresor.. Vi ska nog fortsätta livea lite framöver, det är både mysigt och roligt. Dessvärre hade vi problem med ljudet, så det är något vi måste kolla upp framöver och se varför , om det är min mobil eller inte. Har ni varit inne och kikat?

Nu ska jag sova lite, imorgon ny vecka igen med allt vad det innebär. På onsdag morgon börjar också inskolningen för Line.♥
Vi hörs imorgon.
Sov gott. Natti natti.

Busigt barn och recept på världens godaste äpplepaj!♥

Världens sötaste lilla ögontjänare denna lilla unge. Låt er inte luras att hon sovit bra inatt, för det har hon inte gjort, och det har inte jag heller gjort med andra ord då.
Natten till idag vet jag inte vad det varit som varit problemet, nästan så jag började fundera på om hon hade nattsträck eller likande, men vet inte om de kan ha det när det är så små. Idag på dagen blir hon 15månader, jag brukar aldrig räkna månader efter att barnen blir ett år, så detta är faktiskt en ren slump att jag såg att det var den andra september idag. Jag brukar räkna månader tills de blir ett år, så när folk frågar hur gammal mina barn är så vet jag aldrig antal månader. Vissa har ju världens koll på att barnen är tex 17 månader och tre dagar typ. Men där tappar ni mig helt.

hur som , jag håller Så tummarna för att hon sover bättre inatt, imorse tittade jag sista gången på klockan runt 04 och sen dess sov vi väl någorlunda, så jag behöver väl egentligen inte ens nämna hur trött jag är. Vet inte vad det var som gjorde att hon inte kunde sova och jag ska ju egentligen inte gnälla för oftast har våra barn sovit bra. Men då när dessa nätter kommer blir de påtagliga. Kanske har hon någon fas just nu? ♥ Alla dessa faser som de små går igenom.

Så denna trötta dag har vi spenderat hemma, passat på att fortsätta lite smått i Lucies rum, snart är alla lister på plats, och vi ska börja inreda. Jag har lite beslutångest hur jag ska göra, rummet är förhållandevis ganska så litet, vilket innebär att jag verkligen vill tänka smart. Men det går såklart ändra om senare om det skulle behövas. Men ska fundera lite till hur vi ska göra. Men det ska också bli roligt att få visa er.

Sedan blev jag så sjukt sugen på äpplepaj igen, sist jag bakade paj så bjöd jag Madde på den och den blev så god, men jag var osäker vilket recept jag bakade på . Så idag när Leia var sugen på att baka här hemma så bad jag henne baka äppelpaj , som tur var så hittade vi receptet.
Alltså NI måste prova. Helt klart världens godaste äpplepaj, om ni frågar mig. ♥ jag tycker det blir sådär krispig och knäckig.. Jag brukar inte ha i sirap när jag gör denna. Men jag vet att Leia hade tagit i det lite idag.


Så här kommer receptet, Om ni provar, säg gärna vad ni tycker!

Du behöver:
Ca 4st äpplen beroende på storlek.
1 tsk kanel
2 tsk socker
1 krm flingsalt ( har du ej flingsalt utan bara vanligt salt, så ta mindre salt än 1 krm)

Smulpajen;
125gram  smör
2 dl vetemjöl
1 dl havregryn
1 1/2 dl socker
1/2 – 1 tsk flingsalt ( Samma här, använder du vanligt salt minska på mängden.

Såhär gör du.
Sätt ugnen på 225 grader.
Skär smöret i bitar och knåda ihop tillsammans med mjöl och havregryn till en smulig massa. Blanda sedan i socker och flingsalt. Här kan man även smaka av så man märker att sältan blir perfekt.

Skala och kärna ur äpplena, skär sedan i skivor. Blanda sedan äpplena med kanel & socker och flingsalt i en smord pajform. Vi använde en rund vanlig pajform.
Fördela sedan smuldegen över äpplena. Leia hade ringlat över lite sirap här innan hon satte in den i ugnen , men inget måste.
Grädda pajen mitt i ugnen i ca 20 minuter, tills den fått en fin färg.

Stort lycka till & hoppas ni ska gilla den!

Håll nu en tumme att jag får sova lite bättre inatt 😉
Kram/ Angelica