Det blev visst ingen uppdatering igår, jag kom hem sent och la mig direkt. Upp i ottan imorse och ett dagspass på neo!
Men såklart ska ni få er en uppdatering kring förlossningen. Med tre egna förlossningar i bagagen så har jag som jag tidigare skrivit varit så nyfiken på arbetet på förlossningen, men även varit lite nervös. En skräckblandad förtjusning, varjegång jag har mött Nina i korridoren så har vi pratat om att jag borde gå bredvid någon dag. Jag har alltid berättat hur jag har känt, att jag inte tror att jag vågar. ” tänk om jag aldrig mer vågar föda barn efter det isåfall? ”
Men så tog jag modet, bokade in en dag för längesen och har verkligen sett fram emot det.
Jag ångrar det inte EN sekund. Alltså WOW. Vi kvinnor, nu jäklar ska vi hyllas, för jäklar vilket jobb vi gör. Det är sån sjuk skillnad att stå bredvid alltså. SÅ grymt verkligen!
Jag blev inte alls rädd eller avskräckt som jag trodde.
Det kändes mer att WOW, vilket jäkla jobb, har jag gjort det där tre gånger?
Alltså jag skulle lätt kunna göra det igen, visst gör det förbaskat ont, fast och andra sidan så tänker jag, hade jag så jäkla ont? Jo precis i slutet hade jag nog det. Alla förlossningar är ju verkligen inte lika, men att få stå bredvid och vägleda den blivande mamman & pappan med för den delen. Personalen på förlossningen är verkligen helt fantastiska på det viset, fokus på den blivande mamman, men också stenkoll på pappan, har han ätit, druckit ordentligt osv. ♥
Och minns ni brickan med fika? Jag som alltid mår lite illa under mina graviditeter, men direkt efter förlossningen så är allt som bortblåst och jag kan äta vad som helst igen. Mums, bland det bästa!
Att få vara den som går in och överlämnar och grattar ännu en gång.. ♥
Här är min bricka som vi fick senast. Hur fin?
Bubbel med jordgubbar i fina glas, klart det ska firas ordentligt att bebis kommit ♥ Och vilka servetter, man blir ju blödig för mindre tänker jag.♥
Jag är SÅ glad att jag gick bredvid en dag och jag är inte avskräckt. vem vet, i framtiden kanske jag testar på att jobba även där!
Stort tack till Nina som övertalade mig att var med och för att dessutom var en stor del av att min senaste förlossning blev grym!
Nu ska jag krypa upp i soffan , bredvid min man som jag knappt sett idag känns det som. Vad vore jag utan honom? ♥
Var rädda om er!
Puss / Angelica