Nu har vi en ettåring i huset. Det känns helt galet verkligen. Jag känner mig inte alls redo för att vänja mig vid tanken på att hon inte är en liten bebis längre. Hon kommer vara min bebis länge. För ett år sen satt jag snart påväg in i bilen till förlossningen. Vi har pratat lite om det idag, tänkt tillbaka. Svärmor var så imponerad att värkarna knappt störde mig så mycket. Men kommer aldrig glömma värken jag fick i hallen som gjorde så djävulskt ont, sen var det full gas i bilen in till Linköping, resan kändes så lång just då, Men jag är glad att vi hann in iallafall. För det var på gränsen. Jag var öppen 8 cm när vi kom in och Rickard fick order om att inte gå ut och parkera om bilen. Jag blir verkligen så sentimental när jag skriver om det. Jag upplever inte mig själv som att ha varit såhär sentimental tidigare, men det kanske också beror på att jag blivit lite äldre. Jag tänker på ett helt annorlunda sätt idag, än när Leia föddes tillexempel för snart 8 år sen.
Jag är så tacksam för alla tre barn, att de finns hos oss och att de mår bra! ♥ Jag tar inte saker förgivet längre.

Så liten och pluttig, bara någon dag gammal. ♥

Imorse åkte jag och hämtade tårtan som jag har beställt. Har visat er tidigare tårtor som jag köpt från mittgodaste.se här i Motala, och även denna gång har hon lyckats. Hon vet precis hur jag vill ha det. Det räcker med att jag skriver så lyckas hon göra det lilla extra. När jag hämtade tårtan fick jag tårar i ögonen. Visst är den fin?

Efter att jag hämtat tårtan och städat huset, idag hjälptes alla åt att städa inklusive barnen, och jäklar vad fort det gick, vi hann till o med en snabb sväng in till Linköping, åt lunch och shoppade en fin ettårsklänning till Leona. Hade missat att inhandla det.
Sen hade vi kalas tillsammans med släkten. ♥

Vi kalasade i trädgården, även o det blåste lite så var det mycket mysigare att sitta utomhus.
Leona fick provsmaka tårta för första gången, en självklarhet på alla ettårskalas för alla barnen. Smakade Nam Nam! ♥
Rosett i luggen, den börjar bli lite lång nu, undrar om hon kommer bli lika lockig som sina systrar?  

Vi saknade moster Alice som inte var hemma , utan i Stockholm, och när hon kommer hemåt över en helg så är vi i Västervik, så typiskt. Så vi kanske trots allt ska försöka få till en tripp upp till huvudstaden. Det tar ju verkligen inte så lång tid. Men det är svårt att få ihop allt, tiden bara springer iväg.
Leona fick superbra presenter av alla, tusen tack till alla som närvarade!

Imorgon ska jag visa er lite ettårsbilder vi tog på Leona i lördags. ♥
Nu ska jag dricka upp mitt glas rosévin, sen blir det sängen. Jobbdags imorgon igen!

Puss på er! / Angelica