God morgon, hade tänkte att skriva några rader igår, men dagen gick i ett! ♥

I dagarna två har vi flyttat runt på våra sovplatser här hemma, Leona vaknade och la sig mellan oss i sängen, och Lucie vaknade också till tidig morgon och ville ha en skvätt ersättning. Så jag kröp ner med henne i Leonas säng, som ni vet så är ju inte den så himla stor, men lägger jag mig som en liten fällkniv så får jag plats, och eftersom man är så otroligt trött där på småtimmarna så somnar man konstigt nog, men nu är jag skapligt stel i ryggen 😉
Så om barnen vaknar inatt så gör vi nog på annat vis, kanske att jag tvingar ut Rickard på soffan om det blir för trångt; )
Tänk att man får plats i denna lilla säng egentligen, måste ju se för roligt ut!

Allt för mina små! ♥

Men jag tror det är vanligt att man sällan som småbarnsförälder vaknar upp där man somnade 🙂 Eller så vaknar man upp i sin säng, men med flera barn mellan sig så man sover med halva rumpan utanför 🙂 Tror det är ganska hög igenkänning på det va?

Men jag känner mig så otroligt tacksam att få titulera mig som mamma till våra fyra tjejer! Tänk att de kan vara så olika men ändå så lika på samma gång.

Vår äldsta är väldigt noggrann och pedantisk, hon tycker inte alls om när det är rörigt här hemma eller på hennes rum, hennes rum är alltid kliniskt rent och var sak på sin plats, Hon är också ofta noggrann med att städa efter sig när hon tex har bakat, och kan ibland överraska med att städa ordning nedervåningen åt mig, eller iaf att vi kan göra det tillsammans, vi sätter på någon bra musik i högtalaren och börjar städa tillsammans, här är Lowa tex expert på att just när vi ska börja plocka ordning eller likande så behöver hon alltid helt plötsligt gå på toaletten eller liknande.
Hon är en riktigt liten smitare när det kommer till att behöva hjälpa till 😉

När de två största var mindre så har Leia alltid varit den lugna, lite orolig, lite ängslig medans Lowa alltid kört på , hon är totalt orädd… Och lite så är det nog med de två mindre nu också!
Leona är familjens babbelkvarn, alltså hon pratar oavbrutet och hon har verkligen myror i brallan, har svårt och sitta still och är alltid påväg någonstans.
Även hon har ett hejdundrande humör och så otroligt envis, men samtidigt är hon väldigt lillgammal och säger de mest roliga kommentarerna som får oss alla att skratta högt!

Jag älskar att få vara er mamma, jag tycker tiden går för fort och jag försöker stanna upp och njuta i stunden,  i nuet.

Även om det stundtals är jobbigt att vara mamma också, man gör ju inget annat än att städar, plockar undan, tvättar, viker tvätt, städar igen, plockar i och ur diskmaskinen många gånger per dag, byter blöja, klär på och klär av, alltid ligga steget före och tänka vad barnen behöver nästkommande dag osv. Därför älskar jag att ta några minuter för mig själv i ett varmt bad på kvällarna där jag får hämta andan i några minuter. Ni vet efter en tuff nattning av barnen, när den tog hela kvällen istället för 10 minuter som kvällen innan. Jag älskar detta att alla dagar inte är riktigt sig lika.. att få gosa in näsan i de små liven och snosa på dom, pussa pannan när de sover och säga ” jag älskar dig”
Eller när man får svaret tillbaka från Leona 3.5 år ” jag älskar dig och i love you” det gäller att se till att hon får med det ordentligt på olika språk. ♥

Ibland susar det förbi i mitt huvud, tanken.. men blir det inga fler barn nu? Är Lucie våran ” sista”?

Vem är jag om jag inte är småbarnsmamma ? Att få följa barnens resa när de växer upp och alla utvecklingar de gör. men jag tycker också att de är jobbigt att stegvis byta ut, sängar som blir försmå, babynest som väx ur, för att inte tala om babyskyddet och alla små kläder de växer ur. jag tycker det är så jobbigt att tanken på att ” kommer detta inte användas mer igen? ” när jag ställer ut sakerna i garaget… Är jag knäpp eller känner fler så? Får separationsångest.. typ.

Jag har så svårt att se att man inte ska göra denna resa igen, alla förväntningar, jag kan undra vem den nästa lilla person skulle bli, Som att man inombords har en liten kölista, vem skulle nästa bli? ♥
Jag hör ju att de låter lite knäppt, hoppas det är fler som har sånnahär knäppa tankar ibland 😉 tiden får utvisa helt enkelt !

Men är så otroligt tacksam för de jag har och i dessa tider försöker jag stanna upp flera gånger per dag, andas , njuta. Tacksam för att vi alla får vara friska! ♥
Det blev visst ett långt inlägg, tack för att ni orkade läsa ända hit!

Kramar! / Angelica