10 dagar kvar till julafton. Räknar ni ner?

Jag har inte köpt klart alla julkappar ännu och har inte ens fixat något bra juloutfit.. förstår inte att jag alltid väntar in i sista sekund. Hoppas jag hittar något, annars kommer jag stå där framför spegeln sur som ett bi för att jag inte har något att ta på mig , samma visa varje år 🙂 ändå lär jag mig inte.. nåväl! Sista klapparna ska inhandlas , det blir ju jul ändå så att säga , det är alltid detta med alla krav man har på sig… men samtidigt är det säkert vi som sätter kraven och att alla visar upp ” hur julen ska firas på ett bra sätt”

Huvudsaken är ju egentligen att man som familj är nöjd och att barnen är nöjda över hur man faktiskt firar julen, något annat är ju egentligen oviktigt. Men så lätt att skriva hur man ska tänka rätt, huvudet är inte alltid med på sånt. Tyvärr. Men det gäller att försöka jobba med alla tankar och känslor.

Just nu känns det som jag har någon form av identitetskris.. låter kanske konstigt.. men jag har svårt att skriva och dela med mig av det personliga.. vem vill ens läsa? Även om jag älskar att skriva av mig, så blir det läskigt när folk läser och dömmer vad man kanske skriver , eller inte skriver för den delen också. Jag hade mycket enklare att dela med mig av saker förr när jag var yngre. När jag började blogga 2009 så skrev jag nog det mesta rakt ut bara. Men jag var ung då, tänkte nog inte lika mycket på konsekvenser som kan komma när man skriver öppet om saker.. också annorlunda när man har barn, framförallt äldre barn. Jag värnar om deras integritet och kan såklart inte alltid dela med mig om saker och ting som sker i vårt liv. Även om jag ibland bara vill skriva ut precis allt man känner.. svårt med själva balansen.. mina små tjejer tycker ju oftast att det är roligt att vara med på bild tex, och då får de mer än gärna vara det. Jag vet nog inte vart jag vill komma med den här texten.. mer än att jag nog har jag en liten kris och att därför kan det ibland kännas svårt att skriva. Men eftersom jag inte vill sluta blogga tex så ska jag nog kanske bara stänga av alla tankar och bara göra det jag känner för. Skriva från hjärtat och så får ni följa med i vår vardag med allt vad det innebär.

Kaoset som kan uppstå, alla renovering vi styr med då och då.. har så mycket att dela som ej blivit delat här.. och visst vill ni läsa ?

En annan rolig sak, när jag skulle börja jobba på schema nu på neo igen, så bestämde jag mig för att pärla ett egen halsband till mitt e-tjänstkort.. så det skulle bli lite roligare att komma tillbaka. Sen ville jag gärna ha det i beiga färger som jag älskar, så jag beställde helt enkelt hem massor olika pärlor för att själv komma på något fint att pärla! Har väl aldrig gillat att pärla i mitt liv direkt…

Men när jag har hittat så fina pärlor så tyckte jag det var otroligt roligt , så roligt att få vara kreativ och skapa.

Så jag pärlande två halsband till mig själv och till en kollega, samt till nära och kära 🤎

Hade ingen tanke på att jag skulle tycka detta var så roligt, men att få vara kreativ på detta sätt tycker jag är SÅ kul. Vilket ledde till att jag också pärlade en napphållare åt min systerdotter och till min kusins lilla tjej.

Jag delade dessa på Instagram och fick fler som ville köpa.. hur roligt är inte det? Så efter många förfrågningar så satte vi ihop en liten webbshop här i anslutning till min blogg , där man enkelt kan köpa napphållare men också nyckelringar och halsband till sitt e-tjänstkort.

Så otroligt roligt att så många gillar det jag gör. Ni är fantastiska..

Kram på er/ Angelica