Kub och något vackert!

Godkväll på er! Vill först tacka för alla tips jag fått både här på bloggen och privata meddelanden. Nu har jag en del att kolla upp. Att det ska vara så svårt att bestämma sig. Det största kruxet när jag kikar på olika paket som man kan boka är att jag är så himla kräsen med maten och att det nästan aldrig finns något som jag tycker om haha. Rickard suckar och tycker att jag är pipplig =P Jag ska borra in mig lite till och se om jag kan hitta något vi tycker känns bra. Vi har iaf bestämt vilket datum vi ska åka, så det är bara vart som fattas 😉 ♥

Igår hade vi äntligen det efterlängtade ultraljudet inbokat, när jag fick tiden så kändes det verkligen så himla långt bort. Men nu såhär i efterhand så gick det ju riktigt snabbt. För det första så var det mysigt att träffa min gamla barnmorska som jag hade när jag var gravid med Lowa. Numer gör hon bara ultraljud så jag får äran att träffa henne två gånger iaf. Hon är en sån person som man tycker extra mycket om, hon är så go, tar sig tid och verkligen bryr sig. ♥ Och nog fick hon ta sig lite extra tid, för det var en envis liten rackare i magen, h*n ville inte riktigt vara med. Den tycket mest det var viktigt att visa att jag har minsann fem fingrar på varje hand och fem små tår. Att man kan se det så tydligen redan nu, man blir verkligen fascinerad. Men efter lite tålamod och lite bluffande så kunde Marie mäta det som behövdes. Alla värden såg jättebra ut. Trotsa att jag var hur flåsande som helst när jag kom upp till avdelningen ( jag vägrar nämligen åka hiss) Och man flåsar ju för minsta lilla, så jag fick sitta ned och andas ut ett tag innan blodtrycket togs.

Här har vi lilla mini.. Jag får nästan nypa mig själv i armen, tycker fortfarande det känns galet overkligt. Lyckan är total inombords. ♥

Nu till en intressant fråga, jag har hört talas om det nya att man redan nu kan se könet via dessa bilder. Tror det heter nub-tekniken? ÄR det något ni är duktiga på härinne, jag är helt lost och förstår inget. Men det kan vara lite roligt om ni gissar redan nu 🙂 Jag har ingen aning om vad som gömmer sig därinne, men är så nyfiken, så vi har bestämt oss att kolla sen på rutinultraljudet, det har vi gjort med tjejerna, så de känns givet även denna gång. Jag vill förtydliga att självklart spelar inte könet någon roll. Jag är så otroligt lycklig över att det är en liten frisk krabat därinne. ♥

Så va tror ni? Går det gissa redan nu? 🙂

Nu ska jag krypa upp i soffan och läsa en tidning och inspireras lite, jag har som jag skrivit tidigare verkligen fått julstämning och jag längtar efter snön.. Så nästa helg ska vi slå på stort och pynta inför advent, sen tänkte jag faktiskt att vi även skulle baka lite. Det brukar barnen uppskatta. Jag köpte på mig pepparkaksdeg idag, och sen tänker jag att vi ska baka saffransbullar. Mys!

I eftermiddags har jag jobbat lite också, i mån av tid så fotograferar jag fortfarande. Det är något jag aldrig kommer att sluta med. Det är något visst att förmedla känslor via kameran.
Madeleine en vän till mig vars barn jag fotat tidigare, sist var Nikkie bara runt någon månad gammal om hon ens var det. Idag är hon 4 år med en helt egen vilja. Men efter lite lirkande var hon med på noterna. 😉
Något som jag märkt under mina år som fotograf är hur männen oftast tycker det är jobbigt att stå framför kameran. Det är överlag tjejer som boka in fotograferingarna och karlarna hänger på. Idag var det annorlunda. Verkligen så himla roligt att se och få ta del av. Idag var det papporna med barnen i fokus.
Pontus och Adam är gamla barndomsvänner som än idag umgås, nu har de båda blivit pappor, de r gudfar åt varandras barn och detta ville de föreviga på bild. Hur fint är det inte? Jag tycker det är något speciellt att se pappor tillsammans med sina barn. Jag vet ju själv hur varm jag blir i hjärtat när jag ser Rickard busa med våra barn och man får höra deras härliga skratt. Idag stod det två andra mammor bakom mig och jag tror de absolut var alldeles varma i sina hjärtan. ♥ Här ska ni få se en litet smakprov från dagen.

Visst är de väl fina?

Avslutade fotograferingen med några enskilda bilder på sötnosar. Nu får papporna stå och se på hur deras barn växer upp och skapar band tillsammans, precis som dom.
Med detta vill jag inspirera och uppmuntra alla er pappor därute att det är så fint att föreviga kärleken till sina barn. Tänk på att hur fort tiden går, men bilden alltid består. ♥

Nu ska jag fortsätta mysa upp mig i soffan med en skål ostbågar.
Hoppas ni har en fortsatt fin lördag, och glöm inte bort och gissa ovan 😉

Kram och ta hand om er.