Idag ska jag åka iväg och jobba i Ödeshög.. Det känns så konstigt att åka dit och veta att du inte finns där. Jag vet inte hur jag ska hantera det hela riktigt… Men jag kommer åka förbi och hälsa på dig vid din grav idag <3, men jag hade önskat att jag istället kunde åkt till din lägenhet och fått krama dig.
För tre år sen, fick jag reda på att jag var gravid med vårt andra barn, jag hade precis varit på det första ultraljudet och fått en bild, när jag och mamma mötte upp dig på lasarettet i Motala när ambulansen kom in med dig.
Jag minns så väl att mamma sa innan vi åkte dit, ”jag tror mormor är riktigt dålig”. Försökte nog förtränga det hon sa, men när jag såg hur svag du såg ut när dom låg där på sjukhussängen, så blev jag också orolig.. Men jag visade inte det direkt, jag gav dig mitt läppsyl som jag hade i fickan, du var så torr om dina läppar.. Du hade antagligen glömt ditt läppsyl hemma, eller ”cerat” som du alltid sa.
Det var inte så många som visste att jag var gravid då, men i min ficka hade jag ultraljudsbilden, så jag visade den för dig, du sken upp i ditt ansikte och blev så glad för vår skull. Jag visste inte då att du aldrig skulle hinna träffa våran dotter Lowa, det kan komma över mig ibland, att jag önskade att du hann träffa henne.
Denna gång vi sågs på lasarettet och jag visade bilden, det var då resan med cancern började. Hade aldrig trott att det skulle vara så illa och att du skulle försvinna så fort ifrån oss. Man är gravid i nio månader och Lowa hann aldrig komma innan du gick bort 🙁
Jag minns sista gången jag träffade dig, jag var höggravid med Lowa och du tittade på min mage och visste vad som fanns där inne.. men du var så förvirrad och sjuk.. 🙁 Jag vet att det var skönt för dig att somna in när du gjorde det, för då slapp du all smärta som du hade. Men jag önskar så väl att du kunde stannat kvar ett tag till.. <3
Ångesten jag hade när jag skulle gå in i kyrkan på din begravning, det var nog det värsta som jag varit med om, men jag klarade av det, och det är jag stolt över idag.
Det tog två år för mig att våga åka till din grav, jag klarade inte av att se ditt namn på stenen, den blev för definitvit.
Men jag blev glad att jag såg hur fint du har det, alla dina barn, barnbarn och övrig släkt och vänner är hos dig ofta och håller det så fint hos dig. <3
Idag ska jag åka iväg och jobba i Ödeshög.. Det känns så konstigt att åka dit och veta att du inte finns där. Jag vet inte hur jag ska hantera det hela riktigt… Men jag kommer åka förbi och hälsa på dig vid din grav idag <3, men jag hade önskat att jag istället kunde åkt till din lägenhet och fått krama dig.
Du har det bra jag vet, men varför var cancern tvungen att ta en sån underbar människa?
Men jag saknar dig så mormor! Du var väldens bästa, och min bästa vän när jag var yngre, minns så väl alla gånger jag var hos dig och vi pratade ihjäl varandra om allt och inget!
Jag älskar dig!
Sista bilden jag har på dig och Leia <3 Detta kort är taget ca ett år innan du blev sjuk!
Fuck cancer! <3
