Sjukstuga , dränerad på energi och en ständig kamp

God förmiddag. Hur har ni det?
Som jag trodde igårkväll så hade Lowa feber, så idag är det vabb tillsammans med henne. Vi har ett litet ärende vi måste fixa, annars tar vi det lugnt. För att sedan hämta hem Leia kl 13.
Vi fortsätter att kämpa , men det är så jobbigt att hålla humöret uppe, att inte bryta ihop inför henne.
Idag bröt jag ihop efter, hon var ledsen KONSTANT hela morgonen, hon hade panik och seprationsångest mot mig. Kanske värre när hon förstod att Lowa skulle vara med mig när hon har feber?
Försökte förklara för henne att Lowa inte var hemma förra veckan när hon var sjuk.
Hon grät iaf inte när de åkte till skolan imorse. Men det är ändå jobbigt. Det känns som att peppandet inte hjälper 🙁 Det tar verkligen SÅ mycket energi detta, att man tänker hela tiden på hur hon har det? Hur hon känner exakt just nu osv. Men av allt ert stöd så förstår jag på alla att det kommer bli bättre. Jag hoppas på att få se ett ljus i tunneln nu om hon får gå ett par dagar , ett par veckor. ♥ Det kan ju inte vara för evigt.

Hur blev ni när ni fick barn förresten? Från dag ett när barnen föds så föds också ett ständigt dåligt samvete och ständigt känslan av att inte räcka till. Man oroar sig för allt, och jag får nästan lite dödsångest. ”Hur skulle de klara sig om jag eller Rickard gick bort?” Man lovar att alltid finnas där, ljuger man då? Tänk om man blir sjuk. Ni vet , ibland har man för mycket tankar i huvudet som måste ur.
Men sen kan det ju typ bli lite sjukligt nästan, ska man gå runt och oroa sig och tänka på saker som KANSKE kan hända?
Egentligen är det rätt sjukt, när jag pratade med min vän Elin häromkvällen så sa hon så kloka saker.
Att vi människor hela tiden stävar efter att finna ett sätt att vara odödliga, äta rätt, tänka miljövänligt osv. Men sanningen är ju att vi människor faktiskt inte är odödliga. Man föds, lever , man dör. Låter rätt hemskt egentligen, men det stämmer ju. Och medans man lever så bör man tänka mer HÄR OCH NU. Faktiskt ta vara på stunderna, och kanske inte tänka så mycket, och framförallt inte ORORA sig för allt. Jag måste bli sjukt mycket bättre på det. Kan komma på mig själv att tänka och oroa mig, och nästan ”vänta” på att jag eller någon i familjen ska bli sjuk. SÅ onödig energi det tar. För jag oroar ju mig i onödan. Jag har bestämt mig för att bli bättre på detta. Att sluta analysera och tänka i onödan. En kamp, men jag tänker klara det. För faktum är, att det är bättre att ta tag i sakerna NÄR och OM de sker. ♥ Lättare sagt en gjort, men jag ska lyckas.
Är ni också oroliga i onödan? Berätta gärna.

Förra vecka sminkade syster mig förresten, vad härlig det var att få sitta och bli lite omhändertagen.. Jag somnade nästan.. 😉

Igår beställde jag även lite nytt smink, en ny ögonbrynspenna som tydligen ska vara super. Fick avisering om att paketet redan är påväg, ska bli roligt att få hem det i brevlådan och se hur den är.

Snart trillar det även in lite nyheter i butiken, denna gång lite rosé, vad gillar ni den färgen?

Nu ska jag duscha så att jag kan visa mig ute bland folk sen.
Hoppas ni får en fin dag.

KRAMAR