God eftermiddag. Vi kom hem från Västervik för en stund sedan. Vilken helg vi haft. Så lugn och harmonisk, hade hoppats på lite mer energi, men det är bara inse att jag är helt slut. Men det har ändå varit värt det.  Miljöombyte, så himla underbart. Mer om det senare.

Dessvärre har mina fogar blivit sämre, shit vad ont jag har. Detta är verkligen något nytt för mig, jag har aldrig under de andra två graviditeterna haft såhär ont. Dessutom ogillar jag att gnälla i första taget. Jag ringer gärna inte till läkare osv i onödan. Dumt kanske för oftast ringer jag försent. Jag ringde iallafall till mödravården och bad om hjälp i torsdags.. De ville ge mig ett informationsmöte med en sjukgymnast tillsammans med andra gravida. Jag fick förklara igen att jag har svårt att utföra mitt normala arbete och jag vet redan vad jag kan göra för att underlätta min foglossning, bältet har jag burit i månader , och tyvärr hjälper det varken till eller ifrån. När jag även förklarade att jag var gravid i vecka 35 så fick jag svaret. OJ.
Jag kanske hör av mig sent, jag kunde ringt för några veckor sedan, men innan för ett par veckor sedan har det inte varit olidligt som det tyvärr är nu. Jag känner mig helt handikappad. 🙁

De tyckte att jag skulle få en individuell bedömning av sjukgymnast, och den tidigaste tiden de hade var 8maj. Känns ju som det kvittar nästan,då kommer ju snart bebis. Då är det inte ens två veckor kvar till BF.
Jag ringde även vårdcentralen, där fick jag tid hos en sjukgymnast denna vecka istället. Så vi får väl se vad de säger när jag kommer dit. Jag ska dock prata med min barnmorska när jag ska dit på torsdag, kanske hon kan hjälpa till? Jag är verkligen lost när det gäller detta eftersom jag aldrig haft sånhär svår foglossning. Jag vet liksom inte hur det går till med sjukskrivning och vilken hjälp man får?

Min svägerska har även ett par kryckor som jag faktiskt ska låna, det är ju helt galet.. Trodde aldrig jag skulle behöva hasa mig fram på sånna, men just nu ser jag ingen annan utväg 🙁 Vi ska se om det blir bättre om jag kan avlasta med sånna.
Känner mig så jäkla uppgiven och ledsen. Hormonerna sitter utanpå och tårarna känns inte långt borta.
Att känna sig så låst i sin kropp. Jag som älskar att vara gravid. Men detta börjar bli jobbigt. Känner mig så förtvivlad. 🙁 Jag börjar räkna ner dagarna tills hon kikar ut. ♥

Trots att det var väldigt kallt ute på kobbarna igår så passade vi på att föreviga lite av magen. ♥


V35♥

Har ni massor bra tips och trix mot foglossning eller erfarenhet om hur ni fått hjälp av vården får ni gärna dela med er.

Nu ska jag fortsätta vila här hemma.. Ta hand om er!

Puss & Kram