Vet ni att jag hade bestämt mig igårkväll innan jag somnade att imorgon blir en bra dag. Jag tänker inte vara bitter, allt blir ju bättre om man är positiv. För dessutom blir man så trött på sig själv när man känns som ett bittert preggo hela tiden. Är jag positiv tittar på mig själv i spegeln känner att livet är ju faktiskt ändå rätt okej, så måste ju dagen ändå bli bättre?
Behöver jag ens skriva att det inte blev så?

Jag ville ärligt talat inte gå ur sängen imorse, om jag kunde så hade jag velat ligga kvar, under täcket hela dagen och tyckt synd om mig själv. Tårarna sprutade. Det mesta känns motigt just nu..  Men man bryter ihop och kommer igen tänker jag, nu är denna dag över, jag ligger i sängen redan och efter några timmars sömn så måste ju morgondagen ändå bli bättre? jag ska satsa på en positiv dag imorgon. ♥
Imorgon har jag tid hos sjukgymnasten uppe på mödravården, ska se om jag kan få lite hjälp där.

Eftermiddagen och kvällen har vi spenderat hemma hos mamma som skämt bort oss med mat. Jag är så tacksam för alla fina människor som finns runt om mig nu, ni vet vilka ni är! ♥

Kikar in imorgon igen, tack för att ni finns! ♥

Kramar/ A