I förmiddags tog jag med mina två huliganer ut på landet en stund. Vi fick andas frisk lant luft och tjejerna fick rida på häst. Dom älskade det. Att få göra saker för dom som dom uppskattar, då blir jag varm inombords.. Samtidigt som uppskattningen kan vara som bortblåst två sekunder senare!
Jag tror tametusan de är inne i varsina trotsperioder både Leia och Lowa. Den ena mer arg än den andre. Jag känner hur jag måste bli mer hård och konsekvent! Ja jag medveten om att jag är flat och sjävklart har ju barnen lärt sig detta. I vissa lägen känns det som man säger nej alldeles för snabbt utan att tänka sig för. Men då gäller det ju givetvis att stå fast vi det även om det är en bagatell man sa nej till den gången. Men allt detta är ju lättare sagt än gjort! Kämpa!! Jag tänker att det blir bättre! Vissa dagar är värre än andra
Man älskar ju sina barn över allt annat, det går ju tametusan inte komma ifrån. O Jag skulle inte vilja va ifrån dom en minut! <3
Bjuder på lite mobilbilder från dagen
Nu ska Jag sova ett par timmar, imorgon är det dags för dagis och jobb igen! Dock känner jag mig lite halvkrasslig, kanske en förkylning som är på gång :/
Natti natti! Kram
