Ångest! Det har jag haft många gånger i mitt liv. Framförallt när jag var yngre. Då kunde jag få ångest för många olika saker. Jag hade en period i livet som jag tillexempel hade svårt att åka ensam och handla. Jag kände mig på något märkligt sätt uttittad. Det tog många år att jobba upp det igen, få bort ångesten och känna att det kändes okej att tex åka och handla själv.
Ångesten är tillbaka, den går upp och ner verkligen. Vissa dagar är okej medans andra är hemska. Känslan när det känns som att någon står och stryper mig, Fyfan det är så jävla obehagligt, jag trodde jag skulle slippa känna så mer. Men ju mer problem det uppkommer med detta hus ju mer ångest får jag. Jag vill ha ett lugn i själen. Varje kväll jag sätter mig i soffan så kan jag inte njuta, jag ser allt som måste göras och jag vet allt som måste återställas. Fan det tar sån tid. Dagarna går och vi kommer inte framåt. Vi bort i ett stort kaos. Just nu bor hela familjen på nedvåningen. Leia och Lowa delar på Leonas rum lite provisoriskt… Detta kaos upptar hela livet, jag kan inte ens sova utan att drömma om det, försöker greppa efter små halmstrån av positivitet för att hålla mig ovanför vattenytan. Vissa dagar går det jättebra, andra sämre, idag är en sån dag. När allt känns så jäkla mörkt!
Jag längtar till jul, jag är inget stort fan av julen egentligen, men på julafton är mitt mål, då ska huset va i normalskick. Jag måste sätta något slags form av delmål. Annars är det omöjligt att se ens ett uns av ljus i mörkret!
Sovrummet, vårt älskade sovrum. Där känner jag ro!
kram /A
17 reaktioner till “Att leva med ångest!”
Men herregud, vad har hänt nu?
Ni hade juh gjort i ordning rummen där uppe? Eller de rummen som tjejerna skulle ha, vägg i vägg. Är det ett allrum och ett sovrum till där uppe? Badrum och garderob?
På övervåningen finns även ett allrum , badrum och garerob. Just nu har vi varit tvugna att riva upp hela golvet i allrummet och även nu funnit katturin i spånskivor. Det måste återställas. Pga det har vi valt att flytta ner de äldsta barnen då det inte känns så bra att de sover däruppe just nu. sen måste vi även ta tag i vardagsrummet snart då det även är katturin där tyvärr. Kram
Njeeeee fy!
Å herregud! Stackars er, förstår att du känner ångest. Usch usch. Min enda tanke, hur kunde den andra familjen bo där?
Stor kram <3. Ångest är vidrigt man vill bara försvinna, känner så väl igen känslan eftersom jag själv jobbat med saken. Jag har inte ångest så ofta längre men det kommer och går. Har du funderat på att höra av dig till VCT och få medicin utskriven för ett tag. Just på grund av situationen ni lever i, vem som helst skulle kunna bli deprimerad i det där kaoset, dessutom är det så nära inpå när du fött också. Förlossningsdepression kan blomma upp upp till ett år efter bebis och KAN bryta ut vid sånt som ni just nu upplever. Ta hand om dig!
Tack för din kommentar , jag ska försöka tänka på det du skrivit, har ej kontaktat läkare ännu, men kanske måste om jag inte känner att se blir bättre. Kram <3
❤❤
❤️❤️
Nå vad jobbigt!?
Om det hjälper något kan jag ju säga att det ni
ordnat är väldigt fint och rymligt.
Förstår att det känns som det gör för att
det inte gick som ni tänkt er.
Men ni bor långt finare än oss… vi bor med
våra fem barn på 45 kvadratmeter, tills vårt hus blir klart och det kan dröja upp
emot två år! Vissa dar är värre (tex regniga)
medan jag andra dagar kan tänka att det
är rätt mysigt att bo trångt och tänka på
att inte köpa onödiga prylar för att det helt enkelt inte får plats?
❤️❤️❤️
❤️❤️❤️
Men herre gud. Hur går det då? Får ni nån hjälp? Ekonomiskt? Jag förstår att det är jobbigt med det här men man har inte fått nån riktig klarhet i vad som händer. Det är väl helt okey att berätta allt. Vad har det dig att förlora? Du kanske skulle må bättre av att berätta. Många gånger är det bättre att prata om saker än att hålla det inom sig. Nu vet vi ju att det är problem med kattpiss och det är ju inte roligt, det är ett helsike att få bort. Jag vet. Sa dom ingenting om det här? Du pratade nått minns jag vagt att ni hade flyttat in tidigare än nått, minns inte, är det det som påverkar? Det ska det inte göra. Dolt är dolt. Det vore jätte, vad ska jag skriva för ord? Jag sätter ett ? att få veta lite mer. Vi är många här ute i etern som vill gott och kanske till och med har vetskap eller kunskap om saker som kan underlätta för dig. Jag tänker på din ångest nu, och det är inte roligt när man har så små barn som du, var försiktig och lyssna på din kropp. Det finns medicin, nu vet jag inte om du ammar men det finns medicin att äta även om man ammar, om inte så spelar medicinen ingen roll. Må bra. Det är det enda viktiga. Allt löser sig. Det finns alltid ett ljus i tunneln. Må gott nu.
Jag känner igen mej i mycket du skriver om huset och ångesten(vi hade också dolda skador som uppdagades efter kort tid, och så småttingar i huset och en till på g). Jag mådde dåligt i ÅR! Sedan började jag med sertralin, ångesten försvann och jag kände ett lugn i kroppen som jag inte haft på så länge. Tänkte då” varför tog jag inte sådana tabletter så snart jag kunde”? Så jag rekommenderar dej att fundera på det, tror inte du kommer ångra dej.
Hoppas det inte blir fler motgångar nu då! Sedan kan det ju vara bra ha ett mål, samtidigt som det kan vara farligt, jag menar tänk om ni inte hinner klart innan jul, då blir ju det i sej en motgång..
Ta ett steg i taget, sätt den ena foten framför den andra, ni kommer fixa detta! Kram❤️
Usch , låter inget vidare, man kan ju undra varför dom sålde huset. Man tycker dom borde ha vetat om detta, finns inget värre än katturin. Lycka till och hoppas ni får ordning på allt snart .
Förstår precis hur du känner vi köpte hus och flyttade in i december där det kom upp saker som behövde göras snarast enligt besiktningen som vi hade så vi har haft kaos i 6 månader. Och lever också med ångest sedan tonåren.
Jag känner verkligen med dig.
Allt kommer bli så bra när det är klart?
Lycka till med allt och Ta hand om dig❤
åh jag förstår verkligen hur ni har det.. Vad stötte ni på för problem? <3
Ja , efter den här helgen så känns allt mycket bättre och jag ser ljuset i tunneln, men dock kan det vända snabbt , om man stöter på något som är ännu mer omfattande än man tror. nu är det vardagsrummet på tur hos oss.. Så får vi se hur långt det gått där:(
Tusen tack, ta hand om dig också. KRAM <3
Har med renoverat ett hus till den grad att jag vantrivs så mycket att vi fått köpa ett nytt hus. Det här med att se allt som måste göras funkade inte för mig å vi har haft massor med motgångar. Så snart flyttar vi till nya huset som kommer ge mig lugn i själen. Längtar!
Jag har tänkt så många gånger att vi ska strunta i detta, då vi inte hade en aning…
men jag tror att vi kommer trivas om få ro,’dock behöver allt tas bort som påminner om det som varit.
Lycka till med det nya huset, hoppas det blir Bättre. När går flyttlasset? 🙂