” jag hör ett litet blåsljud på hjärtat”.

Lovade er att uppdatera en fortsättning från förlossningen med Line.

Efter det snabba förloppet så var vi kvar på förlossningen. Hade ingen stress upp till BB. Vi myste, pratade om vårt lilla knyte som hade kommit och uppdaterade nära och kära.

Vi berättade att vi gärna åkte hem efter 6h om allt såg bra ut. Efter ett par timmar åkte vi upp till BB i väntan på att de 6 första timmarna skulle gå, vi stötte på kollegor till mig i korridorerna. Mysigt att få stolt visa upp våran lille tjej. Rycktet om att jag fött och hur fort de gått hade nått även neo. Uppe på bb installerade oss i de fina rummen, de har verkligen blivit stort och fint, Så skön att få ett eget rum med egen dusch och toalett. Vi käkade vi en baguett som Rickard hade köpt, och inväntade läkaren, myste och tittade på vår lilla bebis. Tänk att hon redan låg i min famn. omtumlande, men helt fantastiskt. Eftersom det är våra läkarkollegor från Neo som undersöker alla nyfödda på bb så var jag tvungen att snoka reda på vem det var av mina kollegor som hade BB. Blev så glad när jag fick höra vem det var och kände mig trygg i att hon snart skulle komma och undersöka.

Vi pratade och hon undersökte Line, hon visste också hur mycket vi ville hem till de andra, och såg allt bra ut skulle vi få åka hem. Så stod hon och lyssnade på hjärta, jag såg hur hon lyssna och lyssnade. Eftersom jag jobbat ihop flertalet gånger med henne så förstod jag på hennes ansiktsuttryck, att vi inte skulle få åka hem. ” jag hör ett litet blåsljud på hjärtat, hur gärna jag än vill skicka hem er så kan jag inte” R satt på en stol en bit bort, såg i hans ögon hur orolig han blev.
Jag kände mig inte speciellt orolig, jag vet hur vanligt detta är och att det oftast försvinner, och oroade mig inte så mycket, men det beror på att jag jobbar med det jag gör. Förstår R oro, jag hade blivit likadan om det var något som jag inte förstod. Men efter lite prat med läkaren, så blev även han lite lugnare. Men jag blev självklart besviken att jag inte fick åka hem, jag ville hem till de andra tjejerna, och jag ville även vara med på morgonen och fira Lowa som fyllde 10år. Men jag var med på FaceTime istället.

Det gick inte någon nöd på oss, vi hade det bra på BB och de gjorde lite extra kontroller på Line, kollade syresättning osv. Så blev det en ny läkarundersökning dagen efter, när Line var 24h gammal. och då kom återigen en kollega till mig och. lyssnade, inte samma som dagen innan. O jag blev SÅ glad när hon sa att hon inte hörde något blåsljud längre och vi kunde åka hem. Ringde glatt till Rickard som slängde sig i bilen och hämtade oss.

Så redo att checka ut från BB. ♥

Påvägen hem från BB stannade vi till på leksakaffären och köpte ballonger till Lowa, 10 i färgen Rosa som hon önskade sig. Kändes viktigt att hennes födelsedag blev som hon önskade även om vi hade fått ett nytt syskon i familjen.
Så nu fyller tjejerna efter varandra. Line den 2/6 och Lowa den 3/6. ♥

Nyp mig i armen. tiden rusar verkligen iväg och hon fyller snart 3 månader.

Så liten och go. Känner mig inte redo att ta beslutet att hon är den sista, hur känner man sig någonsin klar?
Pratade med min mamma om det häromdagen, hon sa att hon var SÅ klar efter att hon var gravid med lillasyster Alice, om också är den sista i vår skara. Undra hur det känns att vara helt färdig. =P