Jag Vardag

Välkommen in i min grubbelhjärna!

1 november, 2018

Höstlov tillsammans med barnen, vi myser. Igår skjutsa jag Lowa till hennes gamla dagis. hon var inbjuden på pyjamasparty tillsammmans med alla andra stora barn som slutade och började förskoleklass.
Det var ett kärt återseende, och en av förskolelärarna kramade hårt om Lowa och fick lite tårar i ögonen, jag som är så blödig fick nästan lite tårar i ögonen också. Så fint att se. De hade haft supermysig och käkat popcorn.
Under tiden passade Leia, Leona och jag på att gå en sväng på Lindex, 20% rabatt på barnkläder, jag fick faktiskt en hel del till alla tjejerna för under 700kronor, alla med barn vet att barnkläder minsann inte är billigt och sen Leia gick upp på den stora avdelningen så kostar oftast hennes leggings lika mycket som ett par leggings till mig. Har funderar många gånger på att försöka boka in en tripp till Gekås det borde löna sig.

Här hemma har vi två stora tjejer som gillar att titta på youtube, jag tycker det är en riktigt svår balansgång, tycker det finns så mycket skit som dom kan komma över, de mest konstiga filmerna som jag inte alls tycker är så rumsrena. Jag vill gärna ha full koll vad de tittar på , och ibland brukar jag faktiskt försöka låta dom kolla på annat än just youtube. Men de har länge följt Jocke och Jonna och ingen har väl gått miste om att de fått sin lilla bebis. Jag har faktiskt kikat på deras förlossningsvideo, alltså ÅH, man bölar ju en skvätt när man ser, man har ju inte direkt glömt känslan när man får upp sin lilla bebis i famnen. ♥
Jag ska ärligt säga att jag blir sugen på en liten bebis till när jag ser en sån video.
Jag vet ju vilken nytta Leia & Lowa haft av varandra då det skiljer knappt två år på dom.

Små sötnosar! 

Alltså jag minns så väl när vi berättade för dom när Leona låg i magen, vi hade egentligen inte tänkt att berätta så tidigt, men efter att jag hade mått så dåligt under helg så var vi tvungna, de trodde nämligen att jag var väldigt sjuk i mageninfleunsa men så var ju inte fallet.=)

Jag skulle lätt kunna genomgå en förlossning till, med tanke på hur bra mina har varit.
Men så vänder jag på det i nästa sekund och tänker att , då kanske nästa gång inte alls blir så bra, Fast oddsen borde väl vara att det blir bra tänker jag,

Det finns så många tankar inuti mig, det här med att få sug efter en liten bebis till, att leona också ska få ett syskon som hon har lite mer utbud av. Men från det till att skaffa känns också som ett kliv. Det är inte bara att skaffa bebis, det kanske inte ens går mer? Jo det gör det ju säkert såklart, men tänk OM. Den känslan får jag ju panik av iofs.
Sen kommer en annan rädsla som jag faktiskt aldrig haft inombords tidigare men som jag har nu, och det har nog att göra med att jag arbetar på Neonataliva. Helt plötligt får man en helt annan inblick i vad som faktiskt kan hända.
Alltså jag är SÅ tacksam över att vi har tre friska barn. Tänk om det skulle hända något på vägen om vi blev gravida med en 4a?
Skulle jag grubbla ihjäl mig, eller skulle jag kunna slå bort de tankarna. Ska man våga eller ska man inte våga?
Samtidigt så är det ju väldigt sällan som det händer något med tanke på hur många barn som det faktiskt föds varje dag.

Jag vet hur jag har funkat de andra gravditeterna, men framförallt med Leona, som jag var gravid med efter vårt missfall, Då hade jag mina små delmål inuti mig själv, att se att fostret var normalstort i v8, var som att en sten föll från mitt bröst, Men det är ju verkligen inga garantier för det. Det kan ju hända så mycket på vägen.  Men så försöker jag tänka att vi har tre friska barn så varför skulle vi inte få ett fjärde friskt isåfall? Alltså man kan ju vända och vrida precis hur många varv som helst. Förlåt för ett väldigt grubbligt inlägg, men jag kände att jaga behövde ventilera.
Kom över någon en länk på internet gällande försäkringskassan och föräldrapenning, visste ni att man får behålla sin SGI med nästa barn om man blir gravid igen innan det andra barnet är 1 år och  9 månader. Alltså jag är verkligen så oinsatt gällande det=P
HUR många barn har ni och hur tätt har ni era fina småttingar?

Nu ska jag röja lite här hemma, Och förbereda inför en ledig helg tillsammans, vi ska baka lite halloween inspirerat.
Och vet ni vad jag ska göra imorgon, då ska jag få användning av en av mina presenter som jag fick när jag fyllde tidigare iår. Nämligen att jag ska gå på Mia skäringers show, jag var på hennes förra så det ska bli rolig att se henne igen. Hon är en av mina favoriter verkligen, Så det ska bli så roligt att gå på den showen. Jag har börjat lyssna på hennes och Anna Mannheimers podd, det är balsam för själen verkligen, för som jag kan skratta ibland i min ensamhet.  ♥
Nu måste jag leta bra recept och sen åka iväg och handla, älskar att handla ensam med tre barn, det är en av mina favoritsysslor.. NOT , haha!

 Kram / A

20 Kommentarer

  • Reply Sanna 2 november, 2018 kl. 10:22

    Har två barn. Som det är 11 månader emellan ☺️ Tjejen är äldst o sen kille. De har sååå himla kul ihop!! Klart de kan bråka som syskon gör, o framför allt små kivas, ”han sa si, hon sa så” osv 😉 men de har alltid nån o va me. O åker vi iväg på resor, semestrar el bara gör nåt för en dag då håller de praktiskt taget alltid sams o hänger ihop!😍 Det va riktigt tufft för kroppen o få så tätt. Men jag skulle definitivt göra om det!! Nu blir det dock inga fler barn här. Dels vill inte mannen men sen klarar inte min kropp det pga en sjukdom som gör att jag har kronisk värk o fatigue. Men jag är sååå tacksam för mina två älskade bustroll!!!🙏🏻❤️

    • Reply angelica 2 november, 2018 kl. 21:22

      Så underbart det låter att ha så tätt, wow all cred alltså! Då förstår jag att de verkligen har nytta av varandra de där två <3
      Och bråk, kommer man någonsin ifrån det ? Här kan det ju ryka i öronen på de två äldsta ibland och man kan tro se skulle kunna slå ihjäl varandra. För att sen vara hur gulliga som helst , och framförallt hålla varandra bakom ryggen och gagga ihop sig när det gäller... jag är också otroligt tacksam för våra tre älskade barn , <3 vad vore man utan dom? Och vad gjorde man hela dagarna innan man fick barn? Haha !
      Kram och tack för din fina kommentar <3 trevlig helg !

      • Reply Sanna 2 november, 2018 kl. 22:26

        Men tack snälla!!❤️ Håller helt me dig!! Haha, ja utan dom hade det varit alldeles för tråkigt!!😄 Mannen brukar skratta åt mig när jag ibland suckar över att jag sliter mig i håret pga deras tjafs ibland. O så sover de borta o då går det inte många timmar förrän jag saknar dom o det känns alldeles för tomt här hemma!🙈😂😂
        Tack detsamma!!🙏🏻 Kram💖

        • Reply angelica 3 november, 2018 kl. 14:52

          Hahaha jag är exakt likadan! 😂😂det är ju så jobbigt och vara ifrån dom små liven även om de är skitjobbiga ibland ;p vi har sällan barnvakt, någon gång ibland och framförallt när de själva vill förstås <3 och när vi inte får ihop det praktiska. Jag tänker , vi har ju inte skaffat barn för att andra ska ta hand om dom åt oss :p med de menar jag inte att de är fel att ha barnvakt 😀 men ja du födtår , jag personligen har det inte i onödan 😉 stor kram hoppas du får
          En fin lördag ❤️❤️

  • Reply Lotte 2 november, 2018 kl. 12:28

    Jag säger kör ba kör! Mina är 13, 11, 4 och 1. De stora bara bråkar medans de små har fantastisk relation! Storasyster på 4 har inte varit avundsjuk någon endaste gång förutom att de kan tävla vem som kommer först till mitt knä när jag kommer hem från jobbet. Denna föräldraledigheten har bi delat på det denna terminen så jag jobbar 2 dar/v men snart är denna tiden förbi och han börja på förskola.
    Jag skulle väl visst kunna tänka mig en 5a men mannen säger tvärstopp 😉 Jag har med haft lätta förlossningar och nummer 2 är ju född hemma. Men absolut är ni sugna så varför inte 🙂
    Ha en mysig helg
    https://lotte4.blogspot.se

    • Reply angelica 2 november, 2018 kl. 21:25

      Men hur är skillnaden mellan 3-4 barn? Är den känslan stor tycker du?
      Jag vet att jag inte tycker det är någon större skillnad mellan två till tre barn. Det var värre skillnad från 1-2 tycker jag. Leonis hänger ju med på allt. Och har varit van att ha med på precis allt, jobb osv… så känslan att lämna henne på förskola när vi väl får plats. Känns mycket jobbigare denna gång än med de två tidigare tjejena <3

      Men allrså man blir ju bra sugen!! <3

      Äsch du får övertala din man hihi.
      Kram fina du, och ha en härlig helg, och tack för din kommentar!

      • Reply Lotte 3 november, 2018 kl. 20:09

        Njae skillnaden va inte så stor men jag säger ju varje gång “Det var lättare med 3 barn” och när de va 3 så va det “lättare med 2” haha. Enda skillnaden va större bil 😉

  • Reply Sofie 2 november, 2018 kl. 19:51

    Vi har tre barn på 6, 11 och 14 år. Jag tycker att dom oftast har stort utbyte av varandra trots åldersskillnad. Jag hade lätta graviditeter och förlossningar förutom att dom inte vill stanna kvar i magen så dom har fötts för tidigt. Första i v. 30 och med dom andra två var jag sjukskriven så dom stannade längre då blev det v.37 och v.36.

    • Reply angelica 2 november, 2018 kl. 21:27

      Åh , v30 lite pluttigt då, skönt att allt har gått bra med alla och att du fick bli sjukskriven så de andra två stannade kvar lite längre i magen, det är ju så stor skillnad om de bor kvar de där extra veckorna <3
      Då vet ju du förstås hur det är att starta tiden på Neo! Hoppas du haft en positivt upplevelse kring det!

      Tack snälla för din kommentar och önskar dig en trevlig allahelgon helg! <-3

  • Reply A 2 november, 2018 kl. 20:29

    Om orken,lusten och ekonomin finns är det bara att köra tycker jag! Vi har tre barn. Första flickan är extremt förtidigt född i V.28 och har autism och en utvecklingsstörning samt adhd som hon har medicin för. Hon klarar mycket själv också fast vi kan aldrig lämna henne utan uppsikt. Trodde aldrig jag skulle våga “skaffa” flera barn men som tur var vågade jag och vi har nu två friska pojkar också. Drömmen om en frisk tjej kommer nog alltid finnas men jag tror inte orken finns för flera. Är tacksam för alla underbara barn vi fått.

    • Reply angelica 2 november, 2018 kl. 21:30

      Tack för att du delar med dig av din berättelse, jag vet vilken tufft tid det innebär att få extrem prematur, både lång rehabilitering på sjukhuset och sen även om du skriver, efteråt i hemmet <3
      Tur du vågade, så ni berikades med två underbara killar också, förstår själva sorgen, men som du skriver, man ska orka och visst är man tacksam för dom underbara barn man har.
      Krama dina tre från mig <3

      Önskar dig en fin helg!

  • Reply Rebecca 2 november, 2018 kl. 20:46

    Oooh det där går jag också runt o funderar på om dagarna, fast angående ett tredje barn då…två känns lagom egentligen men sen kan jag ibland längta efter en till o jag äälskar att vara gravid, föda o den första bebistiden..skulle kunna ha hur många som helst när dom är så små…men blir det för mycket (för oss) med tre små? Jag sköter i princip allt hemma o allt med barnen för vi är också egenföretagare så maken är oftast fast på jobbet (ja o jag sköter även all bokföring o beställningar o marknadsföring mm med företaget också…;))) så orkar JAG egentligen? Så himla svårt!

    • Reply angelica 2 november, 2018 kl. 21:33

      Åh det där känns precis som vårt liv som du beskriver! 🙂 o för oss har det även funkat med en trea som hängt med på det mesta <3 hon har varit med oss på vårt företag, dock är det liiite svårare nu när hon är mer rörlig och är på allt, men snart ska hon börja förskola 🙂

      Jag tänker ockå orkar man? Men va tusan så tänker jag på Madde som har tio, orkar hon det orkar väl jag fyra? Fast all cred till henne för hon måste ha fler timmar på henens dygn än vad jag har haha <3 men jag förstår verkligen känslan att man skaffar många barn, man är verkligen rik! O som du säger... Graviditet o förlossning ... Älskart!<3

  • Reply Louise 2 november, 2018 kl. 20:47

    Jag har 4 grabbar; 10,8,6, och 2 år. Vi fick en grabb år -15 som dog i magen; 5 dagar över tiden. Så visst skulle jag vilja uppleva allt igen men jag vågar inte. Vår minsta skaffade vi direkt men då var man i en dimma. Barn är fantastiskt och att föda barn är den bästa känslan.

    • Reply angelica 2 november, 2018 kl. 21:37

      Åh jag beklagar verkligen sorgen, det är ju det man är mest rädd för
      Ska hända, fick ni veta efteråt hur det kom sig? <3 så ledsen för er skull verkligen!
      All kärlek till er , o jag förstår
      Att du inte vågar igen , dock modigt att du vågade direkt så ni fick er minsting <3 men hur funkade det med mödravården då, efter att du förlorar, fick du fler kontroller och blev du igångsatt tidigare? Stor kram till dig <3

  • Reply Hanna mamma till 5 3 november, 2018 kl. 10:02

    Hej fina
    Om du går med tankar om en bebis till så är du inte klar. Vänd på tanken istället om du/ni inte skaffar en till kommer du ångra dig eller inte? Vi har 5 barn de är 20, 16, 15, 9 och 1år när vi skaffade nr 4 så tänkte vi att det var vår sladdis vi kände oss inte klara men att ta steget från 3 barn till 4 var lite trixit vi fick byta bil bygga om så rummen räckte till. Men sen när 4 växt till sig så kom suget igen. Så nu har vi 5st härliga barn. Det skiljer en hel del på de sista men syskonen älskar att ta hand om Lilleman och han har många i sitt liv som för ger honom kärlek och vi som familj blev mer sammansvetsade igen.
    Kram

    • Reply angelica 3 november, 2018 kl. 14:50

      Hej söta! Tack för din fina kommentar. Du har absolut rätt i att jag kan vända på tanken. Jag trodde verkligen att jag skulle känna mig klar efter tre, men det känns inte riktigt så. Men sen är ju frågan när man tänker att de ska passa att utöka isåfall 😉 <3 som du säger,lite trixigt, vi behöver också utöka till större bil, men det skulle jag vilka ändå även om vi inte skaffar fler barn 🙂 underbart med så många härliga barn i olika åldrar! <3
      Ha en fin lördag! Kramar

  • Reply Khadijah 3 november, 2018 kl. 10:23

    Hej! Jag har fyra barn . På 11, 8, 5 och 2,5 år. Det är kring 3 år mellan alla så ganska lagom tycker jag rent tidsmässigt när jag fick dem men klart man märker åldersskillnaden mellan äldsta och min 8åring som lekte bättre när de var mindre nu irriterar de oftast varandra känner jag och båda är i hänga med kompis ålder. Min 5 åring leker bra både med min minsta och 8åringen . Sen så bråkar de ju inte alltid utan leker bra tillsammans också. Ta vara på tiden. Den går så himla fort. Sen är jag väldigt glad och tacksam så klart för mina 4a små.❤

  • Reply L2 7 november, 2018 kl. 07:42

    Jag har 4 barn. skiljer väldigt mycket på åldern. Känner att har man ork, råd och vill så kör. Barn är lyckan i livet men även oron.
    Hade jag inte varit för gammal nu hade jag nog skaffat en till.

    • Reply angelica 8 november, 2018 kl. 13:37

      Ja visst är det så, finns ju inget man kan vara så orolig för, men också så mycket kärlek och skratt.
      Åh synd att du är på övertid för en liten till <3 KRAM

    Lämna en kommentar