Dansar du med änglarna?

Det borde vara nog nu. Efter att jag pratat med min syster igår kväll och idag, så känner jag mig ganska tom. Tankarna snurrar i huvudet. Jag tycker vi stött på döden lite väl ofta nu på sistone. Inte egentligen nära oss, vilket jag är fruktansvärt tacksam för. Men ni vet, vänner omkring som går igenom djup sorg. Som förlorar sina föräldrar och man ser och känner deras smärta. Man vill bara krama om hårt och säga att allt blir bra. Men det blir ju inte bra, för det ända som tar bort det onda är ju om personen i fråga kommer tillbaka.
Fan säger jag. Döden. Så definitiv. Onödig. Alla sjukdomar som folk drabbas av. Allvarligt, Cancer, varför får alla det?

Ibland känns det som man går och väntar på att den där jävla sjukdomen ska drabba nån i min familj, jag själv, Rickard eller någon av barnen. ja varför inte , det händer ju alla andra så varför inte oss? Man blir ju påriktigt nästan lite knäpp.. Men är det så konstigt då? När det är så många som insjuknar i skiten.. Orolig och nojig blir man. Usch.

Ikväll ska jag titta upp på himlen, där uppe bor min favorit.. Mormor. ♥ Hon var min bästa vän under tonåren. Jag åkte ned nästan varje helg till henne och var där och myste i hennes lilla torp. Hon gav mig ett lugn. Jag är så tacksam för att hon ställde upp och för den speciella relationen vi fick. Jag kunde prata om allt mellan himmel och jord för henne. Jag pratade mycket med henne när jag var sent utvecklad under puberteten. Jag grät om kvällarna i hennes famn för att jag inte hade fått de där fina brösten som alla i skolan började få. Hon smekte alltid mitt hår med sina fingrar och sa, du behöver inte oroa dig. Det kommer ska du se.
Hon visste nog inte hur rätt hon hade i det..
När jag sedan över en sommar fick bröst, då fick jag det ordentligt. Mormor tittade på mig och sa , Ja nu fick du så du teg, efter alla tårar som du gråtit.

Men det var ju inte lika roligt sen, att få alldeles för stora bröst så det inte passade alls på kroppen. Jag har en bild på mig innan min operation på en gammal hårddisk. Vet inte om jag ska våga visa den? Det känns Läskigt.
Ni kan läsa ett annat mer ingående inlägg angående mina tankar om mina stora bröst–> HÄR.

Tillbaka till mormor. Jag saknar henne så, jag vill bara krama henne, känna hennes lukt, eller äta hennes köttfärsås. Det gör förjävla ont att hon inte finns här. Tiden läker alla sår, det stämmer fasen inte. Det blir värre ju längre tiden går, ju mer saknar man henne. ♥ Dansar du med änglarna ikväll mormor?

dsc_2735_175454820

Jag älskar dig. Tack för alla visa ord genom åren. Cancern kan dra åt helvete för att den tog min fina mormor ifrån oss.

Jag tror tametusan att jag är rädd för döden, ju mer jag tänker ju knäppare blir jag. Måste sluta tänka. Leva för dagen och njuta. Lättare sagt än gjort.

Tack för att ni finns. ♥

Vårjackor till barnen och återfunnen bloggvän.

_14A9554

Hej på er. Hur har ni det? Jag känner mig lite trött och sliten. Hade svårt att somna igår kväll.. Precis innan jag somnade pratade jag med min syster och hon berättade att en nära vän till henne gått bort. Så ung. Så tragiskt. Vart finns hjälpen för människor när de behöver den? Jag undrar verkligen. Tankarna snurrar verkligen när sånt där händer. Man tänker såklart på de anhöriga. Jag hoppas aldrig att man behöver uppleva något sådant. Var rädda om varandra och det ni har kärt. ♥ Jag ska krama lite extra på barnen när jag kommer hem i eftermiddag.

Nu tänkte jag visa er tjejernas jackor som jag köpte hos Polarn & Pyret för ett tag sen.  Jag har handlat av dom tidigare men nu var det ett par år sedan. Båda barnen behövde nya jackor och jag satt och letade tillsammans med dom. De har ju liksom börjat få lite egna viljor. Så de får gärna vara med och välja i den mån det går. Dock får det ju finnas gränser, man kan ju inte köpa allt.=)
Innan jag fick våra barn så sa jag alltid ” jag kommer aldrig klä mina barn i likadana kläder.” Hur många gånger tror ni att jag har fått äta upp det? 🙂

Med två barn senare, har jag nu insett att de själva gärna klär sig i likadana kläder, herregud det är ju orättvist annars =P
Så denna gång fick de likadana jackor. Jag föll direkt för dessa när jag hittade dom på hemsidan. Jag gillade verkligen färgkombinationen.
_14A9555_14A9561 _14A9575_14A9587Jag vet att deras jackor är slitstarka och både vind & vattentäta. Så vi är nöjda både jag och barnen=) Vill ni kika på jackan mer så hittar ni den —> HÄR <—


Införskaffade även matchande mössor från märket Geggamoja.
_14A9559 _14A9557

Så nu är vi redo för hösten hör ni:)

Nu till en annan rolig sak, som ni vet tidigare så bloggade jag förr när barnen var små, och tog ett litet kort uppehåll på 3år haha. Man hade verkligen sina trogna läsare och flera speciella bloggar som man själv följde slaviskt. Vissa mer än andra, ni vet sånna man fastnar för direkt. Mirre är precis en sån. Vi följde varandra slaviskt under de år som jag bloggade, men vi tappade varandra på vägen då när jag slutade blogga. Kom och tänka på henne för ett tag sen och letade rätt på hennes gamla blogg, men insåg att hon bytt portal och börjat om på nytt. Det tog ett tag innan jag hittade den, men jag är så glad att jag funnit den. Äntligen kan jag börja följa hennes liv igen.
När jag läste sist så hade hon stora problem med att bli gravid. Under flera års kämpande, men det tog sig aldrig. Jag vet att vi pratade dagligen och jag försökte vara ett stöd för henne, samtidigt som jag blev gravid på löpande band kändes det som. Jag hann få både Leia & Lowa medans hon kämpade. Varför är det så orättvist? Hur som, tillslut, ÄNTLIGEN tog det sig, och idag är hon mamma till en fantastisk dotter.mirre_Ni hittar hennes fina blogg HÄR.

Nu måste jag kila vidare.Kikar in lite senare=)

Kram / A ♥