Idag har vi testat något nytt, lillasyster fick hoppa in i förrådet istället. Och hon somnade där, så det får vi vara tacksamma för. Imorgon börjar verkligheten och jag gissar på att vi kommer ha två trötta barn imorgon eftermiddag. Men man märker att de ser fram emot att leka med sina kompisar! ♥
Som jag skrev tidigare så har jag hittat en gammal hårddisk och därmed massa gamla bilder, har suttit nu kväll och gått igenom alla. Torkat tårarna när de börjat rinna ner för kinderna. Kan inte förstå det är snart 7 år sen Leia föddes. Vart springer åren iväg? Och snart blir hon storasyster ännu en gång. Det är magiskt.
Pratade lite förlossning med Madde i telefonen idag, hon har ju sin ganska så snart om man jämför , maj känns liksom så långt bort. Men när jag kollar på tidigare bilder från förlossningarna så känner jag ingen rädsla. Även om det gör åt helvete ont, och visst stämmer det att har man inte upplevt det själv så är det svårt att förklara för någon annan?
Men det är så himla magiskt och vackert. Min första förlossning gick verkligen bra och jag minns att barnmorskan sa att man kan ju tro du är född till att föda barn. Jag hade ju inget och jämföra med och vet att jag inte heller läste så mycket om förlossning och sånt innan. Det kändes som det var lika bra att inte försöka ”skrämma ” upp sig själv med massor av olika historier. Onödigt att oroa sig i onödan på något sätt.
Jag hade mitt sista barnmorskebesök på morgonen den 21/6, Leia var beräknad 23/6. Barnmorskan gjorde en undersökning och en hinnsvepning. När vi gick därifrån så åkte vi till ett konditori i stan och tog varsin räksmörgås. Innan vi skulle gå därifrån gick jag på toaletten och där kom den första värken. Jag kommer nog aldrig glömma det. Sedan åkte vi hem och var hemma hela dagen. Jag hade inte packat klart skötväskan så jag gjorde det i lugn och ro. Jag tror tillomed att vi hade tvättstugan den dagen, jag låg i soffan och klockade värkar och Rickard sprang och tog hand om tvätten. =) Kl 17 på eftermiddagen bestämde vi oss för att åka in till BB, min mamma skjutsade in oss och det jag minns är att hon körde fel i en rondell påväg in i Linköping. Jag minns att jag fick lite panik och nog skrek till henne och trodde att vi knappt skulle hinna fram, dock blev det väl en omväg på sådär 300 meter extra eftersom hon vände. 🙂
Här är en sista magbild innan vi åkte in=)
Vi kom fram i tid till förlossningen 😉 Vi blev väl omhändertagna och jag fick testa lustgasen, HEJ MIN VÄN. Vi var bästisar hela tiden. Jag tog aldrig någon annan smärtlindring och det är jag glad för. Jag testade att ta ett snabbt bad men ville hellre upp till lustgasen igen 😉
Tänk att det var en liten Leia som låg därinne. Förlossningen gick bra, men jag vet att jag hade lite svårt att hantera det onda och jag ville gärna ändra ställning hela tiden. Och sen minns jag att barnmorskan och Rickard en gång började titta på folk utanför som hoppade runt på några hoppstyltor.. VEM FAN BRYR SIG OM SÅNNA NU??
Och sen minns jag en mening som min älskade Rickard också sa.. ”Kom ihåg älskling att vi ska ha 4 barn så du kommer göra det 3 gånger till” Vem kommer ens på att säga det? Hur kunde jag INTE slå ihjäl honom där och då? Då kan ju du prova att skita ut en hörnsoffa genom arslet då! Skämtosido, såhär i efterhand är det faktiskt väldigt roligt.=) Vi kan skratta åt det och jag minns inte att jag varken kastade ut honom eller hatade honom. Så han sa det med glimten i ögat och tur för honom att jag upplevde tog det så också, ganska modigt av honom såhär i efterhand 😉
Efter cirka 5,5 timme på förlossningen tittade hon ut, världens finaste Leia. Vilket lyckorus. Vi hamnade verkligen i den rosa babybubblan. ♥
Inför kommande förlossningen känner jag just nu ingen rädsla. Jag känner mig peppad på att få uppleva detta magiska en tredje gång. Det känns sjukt. Madde undrade om jag inte var rädd för något? Eftersom jag haft två bra förlossningar innan så vet jag inte direkt vad jag ska vara rädd för, det hade nog varit skillnad om man haft en tuff, och komplicerad förlossning med massor av komplikationer. Det som jag isåfall är ”rädd” för är om något skulle gå fel och det skulle behöva bli akut kejsarsnitt. Alternativt att jag inte hinner in till BB och få föda i bilen ;P Annars känner jag mig just nu ganska lugn. Men sen är det ju ganska långt kvar. Jag kanske hinner ändra mig?
Vi åkte hem till våran lilla lya och efter några veckor flyttade vi. Säg mig, VARFÖR flyttar man alltid när man får barn? Vi har alltid lyckats göra det med både Leia & Lowa och kommer ju göra det med lilla L i magen också.. Att man planerar så himla dåligt 😉
Hittade lite fler bilder från första tiden som mamma.
Här är magen 2 dagar efter förlossningen, hur faktiskt är inte kroppen? Den ser ju i stortsätt helt återställd ut, HELT galet. Undra om det blir lika lätt denna gång? Jag kommer ha fyllt 30 år innan, och då har jag alltid skojat om att det kommer gå utför.. =) Vad tror ni? 😉
Jag är så glad att dessa bilder inte gått förlorat. 🙂
Skulle ni vilja ha en läsa en uppdatering kring förlossningen med Lowa också? ♥
Nu ska jag torka tårarna, det är inte lätt att vara gravid alla gånger. Jag avstod att kolla cancergalen ikväll. Jag fixar det inte. Inte idag. Jag vet att det finns på play så jag kommer kolla en annan dag,jag vet hur viktig den är. Men just idag fixade jag inte. Kikade ni?
Ta hand om varandra och pussa lite extra på dom ni älskar.
Kram/ A