Idag välkomnar vi v29. Det känns verkligen helt galet. Denna graviditet hinner jag verkligen inte med. Nästa vecka går vi in i v 30 och då är det 10 veckor kvar bara. Shit. ♥ Dags att tag tag i förberedelserna ordentligt snart. Magen växer på och nästa vecka är det dags för barnmorskebesök igen. Dock bävar jag för det lite, jag gillar inte alls sprutor, sen har jag ingen sjuklig skräck men jag tycker inte om det. Men då är det dags för första sprutan eftersom jag har en negativ blodgrupp och bebisen i magen har positiv. Spruta nummer två får jag direkt efter förlossningen. Tycker dock det är himla bra att de kommit så långt att de kan kika allt sånt här innan. Det har hänt mycket på dessa fem år sen sist jag var gravid 🙂
Kom och tänka tillbaka på graviditeten med Leia och när vi åkte in till förlossningen för första gången, då var jag gravid i v30 och hade värkar. Jag som inte hade varit med om detta tidigare förstod nog inte riktigt allvaret med att få värkar så pass tidigt ändå. Så när jag väl ringde in till förlossningen så fick jag lite skäll att jag varit hemma så länge med värkar..
Läs hela inlägget om detta —> HÄR<—
Det var nog bland det värsta jag varit med om och jag önskar inte min värsta fiende att uppleva det.
Firar bebis nya vecka med att visa upp lite mer av det jag handlat, fick som sagt hem ännu en leverans igår men det har jag inte hunnit fota ännu 😉
Man blir ju lite galen över hur gulligt o smått allting är ♥
Snutte med praktisk napphållare, så smidigt, hur många gånger har man inte tappat bort den där förbaskade nappen?
Hoppas ni får en fantastisk fredag, så härligt med helg. Även om jag ska jobba några timmar med bröllop imorgon, men det ska bli så kul. Hoppas bara vädret är med oss?
Kram / A
4 reaktioner till “Det önskar jag inte min värsta fiende..”
Bättre att ringa en gång för mycket allt, samt så söta kläder och grejer
Som Mirre skrev! Bättre att ringa en gång för mycket och så mycket gulligt! <3 Kramis
Vår äldsta son föddes i veckan. 30. Knappt 1.5 kg vägde han. Det var lite chockartat med kuvös , andningshjälp och sondmatning. Men allt gick jättebra och jag kunde till och med börja amma efter ett antal veckor. Vid ett års ålder var han ikapp jämnåriga storleksmässigt och vid ett och halvt motoriskt. Lycka till med trean har själv tre, två pojkar och en tjej.
Hej Sofie. Åh det förstår jag att det var, men skönt att allt gick så bra <3.
Tack så mycket, ha en härlig lördag! Kram