-innehåller adlink-
Då var det onsdag igen, mitt i veckan. Jag är fortfarande förkyld och igår kom Leona hem från förskolan med ögoninflammation. Tycker det är lite bättre idag redan så hoppas det inte blir värre av det, men det är ju så smittsamt så skulle inte förvåna mig om hon får det i andra ögat med sen. Men vi håller tummarna för inte. ♥
Vi har pusslat med lite barnvakt och hjälp av min mamma idag som har passat Leona. Skönt att ha henne nära så hon kan rycka in och hjälpa oss. Det är inte så ofta vi ber om hjälp och imorgon får Rickard Vabba. ♥
Leona pratar så himla mycket om bebis nu ”Mamma snart kommer våran bebis titta ut” ” jag ska mata bebisen sen , men hennes flaska” ” sen ska bebis ligga i sin egna vagn i pyjamas, och jag ska ge nappen”
Hennes mun går i ett och vilka meningar hon säger. Hon pratar så mycket. ♥ Spännande att höra allt prat gällande bebis och jag hoppas att hon kommer tycka det känns spännande och ok när bebis tittar ut, Eller så kommer det bli mycket avundsjuka. Eller en blandning kanske!
Mysigt är det iallafall och dela dessa stunder. Idag gick hon till skåpet där vi har bebiskläder och började plocka och styra med det.
Inser att vi har två likadana bodysar i storlek 50, vet inte varför , men jag måste gillat den mycket tydligen. Den är faktiskt från när Lowa var nyfödd. Hon hade den när hon var liten. Roligt att även återanvända så ”gamla” kläder från de äldre barnen.
Idag går vi in i ny vecka för bebis i magen, v36(!) (35+0) Det om något känns galet faktiskt.
Passade på att fota magen lite igår, tänk att den snart är ett minne blott.
Får alltid galet mycket frågor om kjolen jag bär på dessa bilder, ni finner den HÄR och just nu är den nedsatt såg jag, så passa på =)
Jag bär den i storlek S och upplever inte att den sitter åt i midjan när jag dra upp den över magen=)♥
Börjar känna mig rätt så redo för bebis ankomst, lite småfix har jag kvar att fixa, men det mesta är redan fixat, bb-väskan måste jag packa fullständigt också,så att den är helt redo. Jag skrev lite med min vännina Emma igår och hon fick lite panik på mig att den inte var färdig helt 😉 Så va tvungen att lova att sen skulle vara färdigpackad innan veckans slut 😉
Upplever att de verkligen börjar bli trångt för henne i magen, och vissa stunder på dygnet får jag så himla ont på ena sidan i magen, typ på höger sida om naveln. Känslan att det sträcker och drar i huden typ. och ibland trycker hon ut sig där när hon rör sig och hjälp vad ont det gör alltså.
Nu kan man ju nästan ana vad det är för kroppsdelar som hon ibland tycker ut på sidan av magen, en fot eller en liten arm.. mysigt och lite obehagligt på samma gång. Men den här längtan är verkligen speciell.
Imorgon är det dags för ett besök hos barnmorskan igen, det ska bli mysigt att lyssna på hjärtljuden och håller tummarna för att hon fortfarande har huvudet neråt, men det tror jag, känns inte som att hon haft möjlighet att vända sig. ♥
Vi ska skriva ner det sista inför förlossningen och pratar tankar kring det.Jag ska gnälla ur mig lite om min foglossning som jag känner snart är olidlig, är för det mesta sängliggandes och känner mig nästan lite folkskygg när jag ska visa mig ute eftersom jag inte kan gå normalt, och använder kryckor. ♥
Tiden till sjukgymnasten har jag på tisdag nästa vecka. Men nu börjar det kännas så nära förlossning att jag egentligen inte vet vad dom kommer kunna hjälpa mig med. Ibland när jag har som ondast så vill jag bara att bebis ska kom ut NU så jag får tillbaka min kropp igen och slippa värken.
Det är ju hemskt att känna att man behöver vara andra till lags så mycket och att Rickard behöver göra så mycket, känner mig som en börda för honom, samtidigt vet jag ju att han gör det och att han vet att det är en kort period kvar givetvis, men ja ni förstår känslorna som strömmar åt alla håll o kanter.
O snart är allt detta som bortblåst när hon ligger på mitt bröst. ♥
Mycket tankar och känslor på samma gång.
Hoppas ni mår bra,
Kramar / Angelica
En reaktion till “v36, sjukstuga och hennes längtan efter bebis.”
Jag hade också galen foglossning med andra barnet. I vecka 37 försvann det plötsligt när hon lagt sig med huvudet så långt ner att hon ”kilade fast” fogarna. Vilken befrielse det var.
Kanske kan det vara en tröst att höra att det faktiskt kan gå över redan innan bebis är ute 🙂
Lycka till med allt!