Leona Vardag

Vissa personer borde inte arbeta med människor!

17 november, 2017

Om några veckor fyller hon 6 månader. Ett halvår redan, vart tar tiden vägen? Vet ni att jag än idag kan känna att jag inom mig bearbetar förlossningen, det borde väl vara färdigt nu? Jag minns inte hur det var med Leia och Lowa. Men denna kan jag fortfarande tänka på, och ibland känns det nästan som man inte varit med om den.. Jag var ju så säker på att det inte var på gång, eftersom jag gått över tiden två dagar så hade jag också ställt in mig på att jag kommer få tvinga ut denna bebis. Det kommer bli igångsättning. Jag var så övertygad. Därför trodde jag att kroppen lurades. När jag sedan fick upp älskade lilla Leona på mitt bröst 40 minuter efter att vi kom in till förlossningen, så galet verkligen. Så lustigt att man på något sätt går in i sig själv så dant… fokuserad, men förstår ändå inte att det faktiskt är på riktigt…


Vill du läsa om hela förlossningen gör du det HÄR
Efter att jag börjat jobba på neo har jag varit på förlossningen, arbetat tillsammans med underbara Nina som var med under hela min förlossning, vilka minnen. Jag skulle kunna göra det igen.

Det jag inte skulle vilja uppleva igen är tiden på BB efteråt. Fyfan säger jag. Jag kan bli så jävla irriterad på hur de behandlade oss. Jag minns första läkarundersökning, den läkaren borde inte vara läkare och inte heller jobba med varken barn eller människor heller för den delen..

ett utdrag från ett gammalt inlägg här på bloggen:

”tillbaka till första tiden med lillasyster. När vi låg på BB i söndags förmiddag så var det dags för läkarundersökning. Vi ville inget hellre än att bli godkända och åka hem till stolta storasystrar. Det var dessutom morsdag och det hade jag inte så stor lust med att fira på BB utan hela min familj samlad. Som jag tidigare nämnt så har jag blodgrupp rh-negativ, och vi visste redan innan att bebis i magen vad positiv. Som våra andra två barn. Men det vi fick reda på var även att lillasyster är något som heter DAT-positiv. Vilket betyder att jag i slutet av min graviditet börjat bilda antikroppar mot lillasyster blod. Detta kan leda till kraftig gulsot hos bebis och det kan även komma väldigt fort om man inte håller koll på det hela. Så första läkarundersökningen så avrådde dom oss från att åka hem för att det ville hålla koll och ta tester under hela söndagen. Men vi fick åka hem en stund på permission och hälsa på storasystrarna och visa upp lillasyster, men sedan har vi åkt tillbaka och varit inlagda på BB söndag kväll och sen fick vi sova hemma över natten för att sedan åka in Måndag morgon ingen för att ta nya prover. Superbra att dom håller sån koll på henne, men det har varit påfrestande psykiskt, man har varit ganska orolig för vårt lilla hjärta. När de röda blodkropparna bryts ned så bildas ett ämnen som heter bilirubin och det är det som ger en gulaktig ton. Nästan alla bebisar har lite gulsot, men hon låg i riskzon för att få mycket, just för att vi har olika blodgrupper. Krångligt och något vi aldrig tidigare varit med om. Omtumlande och det har inte blivit att man satt sig ned och tagit sig tid att skriva rader om det här.

Trots allt så har hennes värden sett bra ut, och hon äter bra och bajsar och kissar som hon ska, det är huvudsaken, För bilirubinet lämnar kroppen främst via urin och avföring. Så det känns så skönt att hon sköter sig gällande det. Men vi ska ta ett nytt prov imorgon när vi ska tillbaka till BB och hoppas det fortfarande ser bra ut och att vi slipper sola henne. Vi har även haft henne liggandes i dagsljus här hemma så mycket som vi kan! ♥”

jag blir så arg och ledsen när jag tänker tillbaka på läkaren som vid första undersökning slängde ur sig ” det kan bli blodbyte” jag hade så mycket eftervärkar att jag skakade i kroppen och kunde inte stå, så slänger hon ur sig en sån sak, jag mådde så dåligt. Tårarna spruta och jag ville bara hem. Hon var inte mer gul än någon av de andra två barnen varit. Men de där orden som läkaren sa ekade. Blodbyte är det sista man gör om det är så att solning under lampa tillexempel inte fungerar. Jag hade som sagt aldrig varit med om detta tidigare, var inte alls insatt. jag kände mig så lost, ledsen, orolig , förvirrad. Det hade kunnat vara så mycket annorlunda med tanke på hur läkaren sa. Hon kunde formulerat om sina meningar och allt hade varit helt annorlunda.
Sedan jag börjat jobba på neo så inser jag ju också hur vanligt det är att små bebisar får sola för att dom har ett högt bilirubin. Leona behövde ALDRIG sola. Hon låg aldrig i risk för att behöva göra det heller. Det bara kokar i mig när jag tänker på det. All denna oro HELT i onödan. Då det visat sig i efterhand att dessa värden som togs var “falska värden” pga att jag fick en spruta under graviditeten.
Jag vet att vi hade varit i goda händer om det hade varit så att vi hade behövt. Men det är sättet de hanterade på.
Sista besöket på bb-mottagningen, glömmer aldrig det. Världens goaste barnmorska. ” jag är så glad över föräldrar som tror på sig själva och står på sig” Sen kramade hon om oss och undrade om vi trodde det var sista gången vi fick bebis. hihi. Den som lever får se. Rickard tittade på Leona senast idag och frågade henne om vi skulle skaffa ett syskon till henne. Han är ju galen tänker jag. Eller är han verkligen det. Sitter och kikar tillbaka på magen och inser att jag saknar den, det är ju väldigt mysigt.



Vår fantastiska trio! ♥
Nu sover de stora barnen sedan en stund tillbaka, jag tänker gosa upp mig med lilla Leona i vardagsrummet, och kika på idol.
Tack för att just DU kikar in här.
Var rädda om varandra! ♥
Puss / Angelica

15 Kommentarer

  • Reply Mirre 17 november, 2017 kl. 22:03

    Så fina bilder på er, <3

    • Reply angelica 17 november, 2017 kl. 23:27

      Tack <3

  • Reply ★ Orsakullan som blev mamma vid 20, numera även lärare och doula ★ 17 november, 2017 kl. 22:03

    Usch så hemskt när man hör om mammor som blir behandlade så där :(. Ingen ska behöva känna oro de där första dagarna när man redan är skör. Stor kram!

    • Reply angelica 17 november, 2017 kl. 23:27

      Eller hur, denna gången mådde jag så sjukt dåligt precis efter, aldrig legat och skakat så pass av smärta , som frossa typ, o så ska man behöva höra så klantiga meningar.. kram tillbaka

  • Reply Angelica a 17 november, 2017 kl. 22:27

    Usch det är så himla okänsligt av en läkare att slänga ur sig såna saker…
    Jag har 13 månader mellan mina barn (prematurer våda 2) och jag önskar så att min kropp klarade av graviditeter för då hade jag velat ha en liten till NU och min minsta är som Leona ❤️

    • Reply angelica 17 november, 2017 kl. 23:26

      Ja, den läkaren var väldigt okänslig. Det kokar i mig när jag tänker på det. Ja de förstår jag, skönt ändå att de gått bra ned dina bebisar trots att de är förtidigt födda, vilka veckor? <3

      • Reply Angelica a 17 november, 2017 kl. 23:36

        Dottern är född med akut kejsarsnitt i vecka 36 men vägde bara 1900g pga fel på moderkakan.
        Sonen är född i vecka 34, spontan förlossning som började med vattenavgång.
        Båda barnen har legat på neo, så du gör ett fantastiskt jobb! Att du klarar av det (och alla andra som jobbar på neo) helt otroligt ❤️

        • Reply angelica 19 november, 2017 kl. 14:10

          Tusen tack för fina ord <3 Det känns som man verkligen gör nytta, jag älskar mitt jobb där. Även om det vissa gånger är riktigt tungt så ger det så himla mycket <3 KRAM!

  • Reply Sexbarnsmamman☆ 17 november, 2017 kl. 23:16

    Mysigt!
    jag har fått barn nr 6 som nyss blivit 14 månader. Men jag undrar ibland, är vi klara?!

    • Reply angelica 17 november, 2017 kl. 23:24

      Så mysigt <3 kommer man någonsin känna sig klar tror du? Många runt i min närhet kan säga att de är helt klara, men hur tusan vet man det? Kram

  • Reply Lina 22 november, 2017 kl. 00:01

    Så tråkigt att läsa att man kan få ett så dåligt bemötande. Otroligt viktigt med positiva tankar och ord när man är mitt uppe i något nytt i sitt liv. Jag har haft turen att vi haft det oerhört bra alla fyra gångerna på vårt BB och jag har älskat att vara gravid, föda mina barn och att få möjligheten att se mina barn växa upp. Nu har jag min älskade fyrklöver hos mig och de betyder allt för mig! Kram på dig!

    • Reply angelica 22 november, 2017 kl. 16:55

      Vad skönt att ni ändå fått ett bra bemötande. Jag har varit nöjd tidigare gånger, men denna gången är jag verkligen missnöjd. 🙁
      Ja så underbart med en fyrklöver <3 Ta hand om er! KRAMAR

  • Reply Tine 22 november, 2017 kl. 10:44

    Vi hade det precis lika dant på vårat BB .
    Vårat första barn, 30timmar från första värk tills han va ute. Både jag och min sambo va helt slut. Då kom dom först bara in och sa att han va gul och att dom behövde byta blod i värsta fall. Vilket gjorde oss oroliga. Sonen kom på morgonen och på kvällen samma dag kom dom in och blev sura för vi inte höll koll på hur mycket han ätit och kissat och att vi inte haft honom i solljuset. Ingenting av det va det någon som sa till oss att vi skulle göra. Hur ska man veta när det är ens första barn och man aldrig varit med om det?
    Vi har ingen bra erfarenhet av BB över huvudtaget. Det va flera saker som vi inte alls va nöjda med.. ?

    • Reply angelica 22 november, 2017 kl. 16:54

      Men fy så hemskt, förstår precis hur ni kände er, och vad tråkigt att dom inte gav er någon info. Usch det är förjäkigt egentligen att man ska behöva uppleva så.
      Hur blev det sen med er lilla son? Behövde ni göra något? <3
      Kram

      • Reply Tine 22 november, 2017 kl. 20:42

        Nej vi behövde inte göra något mer än att han skulle äta regelbundet. Men det va långt ifrån att han ens skulle behöva sola. Så varför dom skulle hålla på att säga att han skulle behöva byta blod vet jag inte, det gjorde ingenting bättre..
        men som sagt hela den BB vistelsen va inte alls bra. Ibland kom det in folk från förlossningen, så passade på att fråga mina frågor till dom då eftersom det inte gick att prata med någon fråm BB-avdelningen ☹️

    Lämna en kommentar