När hela Sverige känns omskakat.

Precis krypt ner i sängen, sjukstugan fortsätter här hemma, trodde Line skulle vara feberfri då hon inte haft feber på hela dagen men så smög den sig på nu ikväll, precis som igår. Lilla gumman. Hoppas snart hon mår bättre, verkar vara många som är sjuka på förskolan just nu. Rickard har jobbat och fick sällskap av vår katt Zira.

Även Line klättrade upp och störde några sekunder. 🙂
Hennes morgonfrilla är inte att leka med 😀


Igår nåddes vi av den fruktansvärda nyheten om skjutningen i Örebro. Det känns så olustigt att detta händer så nära, en timme från oss i bil ungefär. Så nära. Man märker att sådana händelser djupa spår i oss alla. Det väcker oro, frågor och en känsla av maktlöshet. Många frågor från ens barn som ser och hör allt på nyheterna. Hur ska man förklara för dom vad som händer i vår värld och varför? När man inte ens själv vet hur detta ens kan ske

Idag när man lämnar sina barn på skola så känns det annorlunda. En klump i magen, en tyst oro som jag vet att många andra föräldrar också känner. Vi vill tro att skolan är en trygg plats, men när något sånt här händer blir man smärtsamt medveten om hur skör tryggheten egentligen är. Man kramar dem lite extra innan de springer in.

Sen när de kommer innanför dörren oskadda och glada, är man tacksam på ett sätt man inte tänker på en vanlig dag. Man håller om dem lite längre, lyssnar mer noga på vad de berättar, och känner en sån lättnad och tacksamhet. För någon annans barn kom aldrig hem igår. Någon annans familj lever i en mardröm.

Som jag skrev ovan så undrar jag återigen hur man faktiskt ska kunna prata med sina barn om allt utan att skrämma dom, hur gör ni?
Jag tror det viktigaste är att lyssna. Att låta dem ställa sina frågor och svara ärligt men lugnt. Tänker för de mindre barnen räcker det säkert bara med att säga att det ibland händer ledsamma saker men att dom är trygga här. Att vi vuxna gör allt vi kan för att skydda.

För de äldre barnen tycker jag det är lite svårare, de ser verkligen alldeles för mycket på sociala medier nu för tiden och man kan inte ”skydda” som på samma sätt från att se och höra om allt de hemska. Men även här tänker jag att det allra viktigaste är att finnas , att de vet att vi lyssnar. Kanske skingra deras tankar genom att göra något tillsammans som de tycker om, eller att de får visa något som tycker om och man på det sätter umgås och ger varandra trygghet.

Vi har pratat om detta nu ikväll, en av våra döttrar ville prata om det, är så tacksam att de öppnar upp sig, även om jag inte har alla svar , så försökte jag lyssna. Det som är tufft är alla dessa känslor som blossar upp hos dom, och vi pratade även om vad de sett i sociala medier och mycket rykten som sprids som inte är sant.. Vilken jäkla värld vi lever i… Att det ens är möjligt att en person kan genomföra detta och skaka om ett helt land. Flaggorna har varit på halvstång i vår stad idag och säkert runt om i hela landet.

Ta hand om varandra.
Kram / Angelica

Knakelibrakmedicin och nytt jobb!

Haft en hemmadag med Line idag, hon har haft feber och hosta. Idag har hon haft lite förhöjd temp men ändå känts krasslig, så hon får vara hemma imorgon också. Men då ska R vara hemma och jag ska jobba. Försöker att pussla så gott det går.
På onsdag börjar Rickard sitt nya jobb, det tror vi blir bra. Det känns som att det kommer bli riktigt bra och det håller vi alla tummar för. Känns som vi i dagsläget behöver lite flyt, så något går vår väg. Det är fortfarande med tunga steg man kämpar efter förra året jobbiga år.
Men som jag nämt tidigare har vi lite ljusglimtar att se fram emot och hoppas snart kunna berätta för er.

En annan rolig sak jag kan berätta är att jag ska under våren göra lite andra arbetsuppgifter på mitt jobb, blandat med vanliga vårdjobbet såklart. Det ska bli roligt, spännande och utmanande. Jag kommer jobba som personalsamordnare vissa dagar i veckan. Så i slutet på februari kommer jag påbörja inskolning för det, håller tummarna att det blir bra. Så imorgon är tanken att jag ska börja med en utbildning online som förbereder för det som komma skall. Det förutsätter att jag ej behöver gå in i vården då förstås. Vilket händer både nu och då när man jobbar på en intensivvårdsavd.

Idag kom moster Alice hit med lite knaleibrakmedicin, ingen var gladare än Line och jag blev lycklig att få äta en semla, tycker det är SÅ gott.. har ni någon favorit? Jag brukar äta den vanliga med mandelmassa, men nu finns det verkligen en uppsjö av massor olika semlor!

Dags att krya ner i sängen, hoppas Liner mår lite bättre imorgon, hon har varit skapligt pigg under dagen, men fick åter tillbaka febern nu ikväll.

Sov gott så hörs vi snart igen.
Kram / Angelica

Välkommen vabbruari!

Hej lördag. Startade dagen med en liten sovmorgon, här hemma har jag lyxen att Rickard 9.5 gång av 10 går upp först med barnen och jag får sova vidare. Sen är det svårt att sova helt för oftast kommer barnen och frågar något, ni vet hur det är. Men bara känslan att ligga kvar lite extra i sängen på morgonen är värt mycket.
Vi tog en lång frukost och sedan en sväng till affären förbereda lunch och allt. Helgerna går i ett och jag försöker hinna ifatt vårat tvättberg som alltid bara växer och växer.

Min syster kom hit på en kaffe efter lunch och vi tog även en promenad i solen. Så skönt när solen kikar fram. Efter promenaden när vi kom hem, så sa Line att hon inte mådde så bra, så tog tempen på henne som visade över 39 grader. Så typiskt. Nu har vi iofs varit friska länge och första dagen på vabbruari firades in med feber.<3 Håller tummarna för att det försvinner lika fort som det kom. Men har sett på sociala medier att många har sjuka barn, men långdragen feber dessutom.

Vet ni mer vad jag gjort? Jag har tänkt länge att jag borde köpa ett gymkort, jag tränade mycket när jag var yngre, tills att jag fick Leia, sen dess har jag typ inte kommit tillbaka till träningen ordentligt. Körde lite träning hemma ett tag, men kommit ifrån även det. Jag tycker det är svårt, och bryr mig så sjukt mycket om vad andra tycker, MEN jag har bestämt mig för att skita i det . Så idag köpte jag gymkortet, på samma gym som bland annat min syster tränar. Så nu kan jag inte ha några ursäkter. Jag vill bli stark i min kropp och må bra. Så håller alla tummar att jag kan komma igång nu och få in det som en rutin som sen inte faller bort.

Nu ska vi börja förbereda lite kvällsmat , ikväll blir det pankopanerad kyckling med ris och kall sötsursås, samt sallad. otroligt gott.
men först lite mys i soffan med febrig Line.

Leona och Lucie har lekt poliser här hemma idag, de är för söta ändå, visst 🙂

Ikväll börjar också melodifestivalen, barnen brukar tycka om att titta på det. Jag har tröttnat på det lite, att det är så många tävlande och så många olika delfinaler osv, men vi kommer antagligen titta på det för barnens skull.
Brukar ni titta ?

Kram / Angelica

Vilken liten goding, och barnen vill ha en egen NU!

God kväll. Precis sövt Line och Rickard söver de andra två, jag la mig precis i ett bad. Absolut det skönaste jag vet, att få krypa ner i ett varmt bad.

Idag har jag jobbat , det var fredagsfika, älskar min arbetsplats på det sättet , när många favoriter är på plats och man sitter och skrattar och äter en god frukost. Eftersom jag arbetar på en intensivvårdsavdelning så kan det verkligen vända snabbt och ibland hinner man inte sitta ner och ens ta den där kopp kaffen med en kollega, så när man gör det känns det extra lyxigt.

Nu har jag checkat ut ett par dagar, en ledig helg känns verkligen välbehövligt. Funderar lite på vad vi ska göra under helgen, antigen om vi ska börja möblera om i barnens rum, vi ska nämligen flytta runt på lite olika skåp osv. Men så ska man ha orken till det 🙂

Eller om vi bara ska börja fixa i trädgården , slänga skräp och annat, det finns att göra så att säga. ❤️

Nu måste jag visa en riktig sötchock, vi hade besök för ett tag sen av våra vänner och deras nya familjemedlem…

Behöver jag ens nämna att hela familjen blev helt förälskade av lilla Teddy? jisses vilken goding! SÅ himla söt, och om barnen tjatar i kör här hemma, ” vi vill också ha en egen hund” ”när ska vi skaffa hund ” o jag förstår dom, vi är nog alla lite sugna. Jag är uppvuxen med hundar hos min pappa, de har alltid haft hundar och tog även valpar , så jag vet ju hur gosigt det kan vara! Men vi får väl se vad vi kommer fram till 😉

Nu ska jag krypa upp i soffan och försöka att inte somna så fort jag slår ner rumpa, finns risk för det då jag gick upp 05 imorse!

Önskar er en fin fredag!

Kramar / Angelica

I´m BACK!

Det är nästan ett år sen sist jag bloggade. Vilket känns helt galet. Jag tänkte nästan att det måste varit fel, att några inlägg har försvunnit.. Men så inser jag att så är inte fallet, och det är faktiskt så att mitt senaste inlägg skrevs i april förra året. Det känns tråkigt. Men samtidigt så finns det en förklaring bakom allt. DEt var som hela livet tycktes ifrån oss den 12 april förra året när jag ringde 112 och inte visste vad som var fel med Rickard.
Det hela kommer få ett eget inlägg, jag har skrivit om det en del på instagram och för alla er som följer där så har ni nog koll. Men samtidigt är det svårt att få ner lika mycket text där. Här på blgogen är det enklare att bara skriva texter rätt från hjärtat.

Minst sagt så var förra året tufft, men jag måste försöka med inställningen att vi kommer komma ut starkare än någonsin sen. Inget ont som inte har något gott med sig, den 12 juli gifte vi oss och blev herr och fru Sandberg. Kändes på något vis naturligt att ta mitt efternamn med tanke på att jag har alla mina sociala kanaler, och ingen av oss ville heta Andersson=P Dock måste vi ta tag i att byta barnens namn, för så långt har vi inte kommit än.

Vad har hänt mer? Jo, jag har lärt mig virka. När min bästa vännina började virka så sa hon ” jag ska lära dig en vacker dag , det är superenkelt jag lovar”
Ska erkänna att jag inte trodde henne riktigt, när hon skickade allt hon virkade skulle jag inte kunna i min vildaste fantasi förstå att jag skulle göra något likande. Det såg alldeles för svårt ut.
Men sen hade vi en fantastisk sommar här hemma, poolparty , pizzabak och massor massor skratt. Samt virkning då. Det var första gången som Madde visade mig virkning, jag tyckte det var sjukt krångligt i början och jag när vi inte var i samma hus så kunde jag skicka massa olika snaps till henne där mitt tålamod provades. Snälla rara. Jag hade inget tålamod och blev mest irriterad på att det inte blev så som jag ville. Men övning ger färdighet, med givetvis en bra lärare också. 🙂
Så nu är jag besatt. Kan typ inte sluta. Så jag har virkat tröjor till barnen, och nu senast önskade min syster en tröja till sin dotter Svea. Hon ville ha två olika färger, så det blev brunt och beige.
Nu är den färdig, och jag ser fram emot att hon ska få bära den lilla Svea.

Jag virkar för det mesta med garn från rusta, tycker de är bra och prisvärda. Har iofs inte testat på så många andra garn, och ska väl göra det i framtiden=) När jag var på jakt efter en gullig sax så hittade jag denna, visst är den fin? Köpte även en likadan till Madde som hon fick i födelsedagspresent förra året !

Känns så fint att få skriva några rader igen, jag vet att jag ofta skriver, NU kommer det fler inlägg och sen dröjer det, men livet kommer verkligen emellan och det gjorde det med besked. Mycket är fortfarande kvar att bearbeta, och även om jag inte varit så sjuk som R var, så har det hänt mycket i min kropp också.. Men jag mår också bättre nu även om jag inte mår hundra bra. Måste verkligen tänka på att använda min energi på rätt sätt.
Men vi ser fram emot att 2025 blir ett mycket bättre år. Och vi har redan något roligt att se frame mot om några månader. Något helt nytt som känns sjukt spännande.

Tycker ni om att bloggen är tillbaka?
Får ni gärna lämna en kommentar så blir jag väldigt glad.

Kram / Angelica