Jag vet att ni har saknat mina inlägg och jag vet också att jag sagt gång på gång att jag ska uppdatera oftare här. Men jag misslyckas uppenbart gång på gång. Jag gör det inte med flit men livet är för det mesta fullt ös.
Sen sist har vi vänt blad och det är nu 2024. Jag har kommit tillbaka till jobbet från mammaledigheten vilket känns bra såhär två månader in. Vi har hunnit med lite vabb och jag antar att det inte kommer vara det sista vabbandet med tanke på att vi är i februari. Men varje frisk dag är en vinst eller vad säger ni.

Det har varit otroligt mycket senaste tiden, som tagit mycket energi och jag känner mig helt ärligt talat ganska låg. Jag har sedan förra året ännu inte haft någon mens.. Nog för att min mens har hoppat då och då och varit allmänt konstig sista året. Framförallt vid förändringar då jag antagligen stressar upp mig, så verkar den påverkas. Jag vet inte om jag har nån form av obalans, för klimaktieret eller vad tusan det handlar om. Men det är något som skaver iaf, jag har tagit både gravtest som var negativt båda gångerna , och ägglossningstest, ja som jag egentligen inte vet om de är positiva eller negativa. Läser man av som det står att man ska på baksidan så är det negativa. Men i mitt huvud så känns det som att det är en stegring påväg mot ägglossning, men jag vet inte. Tycker det är svårt att avgöra.
Sist jag försökte mig på dessa test så blev jag ju gravid 😉 Så litar inte riktigt på hur jag ska läsa av. Jag borde väl söka hjälp till gyn kanske och kolla upp vad det beror på. Om det stressrelaterat eller vad det kan vara. Det har varit en omställning att börja jobba igen. Även om jag tycker om mitt jobb och trivs, så är det ett väldigt pussel att få ihop vardagen tillsammans med familjen. Rickard min Rickard, så otroligt tacksam över hur han fixar allt med barnen när jag åker iväg för att jobba tidigt.

Imorgon är det dags igen och klockan ringer 05. Känner mig nervös.
De senaste gångerna jag har åkt tidigt har inte slutat så bra, jag har haft maximal otur kan man väl lugnt säga. Förra veckan så körde ja på ett rådjur som hoppade fram mitt framför bilen. Det hoppade fram på en sekund och det var helt omöjligt att missa det. Har aldrig kört på ett djur tidigare så jag blev väldigt skrämd, men jag är oskadd och ja lilla bambi, överlevde tyvärr inte.
Men jag fortsatte vägen till jobbet , och jobbade.

Sen i onsdags denna vecka, så hade det kommit så sjukt mycket snö, det kändes som vi var insnöade när jag skulle iväg tidigt på morgonen . Kvällen innan la jag ut en story på instagram.Denna morgon hade jag lånat mammas bil, för att R också skulle kunna ha en bil och köra barnen för det var SÅ sjukt mycket snö, det var nästan omöjligt att ens komma fram till bilen..

Men efter mycket skottande kom jag iaf iväg , väglaget var katastrof.
Jag körde så fruktansvärt långsamt hela vägen , för jag var så rädd att jag skulle få sladd. Men det hjälpte tyvärr inte, jag fick sladd på bilen, försökte rädda upp situationen men märkte att jag tappade kontrollen av bilen helt, som tur var, var det mitträcke i mitten och ett räcke på sidan som jag for mellan.. Det var så jäkla otäckt och jag var verkligen SÅ rädd. För man hinner på något vis både tänka det ena och det andra i detta läge. 🙁 tillslut flyger jag in i mitträcket och bilen stannar äntligen, fast åt nosen mot trafiken.. Jag var som tur var oskadd om än livrädd.. Och vilka människor, det bildades en kö bakom mig, och det kom fram massor människor som kramade om mig och frågade hur det var. om vi skulle ringa bärgare osv. Men bilen startade och har ”bara” blivit skadad ytligt. Överallt på den visserligen då jag for som en liten vante. Otroligt jobbigt att det dessutom var mammas bil . Men det är bara materiella ting. Vi är alla otroligt tacksamma att det gick så bra som det gjorde. Längesen vi grät så mycket tror jag. Glad att jag inte högre fart.
också tacksam åt den fina man som åkte med varningsblinkers hela vägen bakom mig tills att jag kunde stanna på en mack och sedan köra lugnt till jobbet, denna gången kunde jag inte sluta gråta. Men valde att vara på jobbet ett stund tills det ljusnade och jag åkte hem igen.. långsamt långsamt.
såhär i efterhand borde jag inte åkt.. men lätt att vara efterklok. Bara ledsen över att det har hänt två stora saker på kort tid. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte är nervös för att köra imorgon. Men det ska gå bra. Jag ska utsätta mig. Det kommer gå bra.

Känner att jag är svag och behöver tid att bearbeta och jag är inte i min bästa plats i livet känns det som just nu, önskar lite harmoni inombords. Olyckorna liksom spelar upp sig i huvudet om och om igen. Men jag måste verkligen haft änglavakt, gånger 2.
Men det måste vända snart tänker jag.

Kikar in snart här igen. nu ska jag försöka vila några timmar innan klockan ringer. Puss på er <3

10 dagar kvar till julafton. Räknar ni ner?

Jag har inte köpt klart alla julkappar ännu och har inte ens fixat något bra juloutfit.. förstår inte att jag alltid väntar in i sista sekund. Hoppas jag hittar något, annars kommer jag stå där framför spegeln sur som ett bi för att jag inte har något att ta på mig , samma visa varje år 🙂 ändå lär jag mig inte.. nåväl! Sista klapparna ska inhandlas , det blir ju jul ändå så att säga , det är alltid detta med alla krav man har på sig… men samtidigt är det säkert vi som sätter kraven och att alla visar upp ” hur julen ska firas på ett bra sätt”

Huvudsaken är ju egentligen att man som familj är nöjd och att barnen är nöjda över hur man faktiskt firar julen, något annat är ju egentligen oviktigt. Men så lätt att skriva hur man ska tänka rätt, huvudet är inte alltid med på sånt. Tyvärr. Men det gäller att försöka jobba med alla tankar och känslor.

Just nu känns det som jag har någon form av identitetskris.. låter kanske konstigt.. men jag har svårt att skriva och dela med mig av det personliga.. vem vill ens läsa? Även om jag älskar att skriva av mig, så blir det läskigt när folk läser och dömmer vad man kanske skriver , eller inte skriver för den delen också. Jag hade mycket enklare att dela med mig av saker förr när jag var yngre. När jag började blogga 2009 så skrev jag nog det mesta rakt ut bara. Men jag var ung då, tänkte nog inte lika mycket på konsekvenser som kan komma när man skriver öppet om saker.. också annorlunda när man har barn, framförallt äldre barn. Jag värnar om deras integritet och kan såklart inte alltid dela med mig om saker och ting som sker i vårt liv. Även om jag ibland bara vill skriva ut precis allt man känner.. svårt med själva balansen.. mina små tjejer tycker ju oftast att det är roligt att vara med på bild tex, och då får de mer än gärna vara det. Jag vet nog inte vart jag vill komma med den här texten.. mer än att jag nog har jag en liten kris och att därför kan det ibland kännas svårt att skriva. Men eftersom jag inte vill sluta blogga tex så ska jag nog kanske bara stänga av alla tankar och bara göra det jag känner för. Skriva från hjärtat och så får ni följa med i vår vardag med allt vad det innebär.

Kaoset som kan uppstå, alla renovering vi styr med då och då.. har så mycket att dela som ej blivit delat här.. och visst vill ni läsa ?

En annan rolig sak, när jag skulle börja jobba på schema nu på neo igen, så bestämde jag mig för att pärla ett egen halsband till mitt e-tjänstkort.. så det skulle bli lite roligare att komma tillbaka. Sen ville jag gärna ha det i beiga färger som jag älskar, så jag beställde helt enkelt hem massor olika pärlor för att själv komma på något fint att pärla! Har väl aldrig gillat att pärla i mitt liv direkt…

Men när jag har hittat så fina pärlor så tyckte jag det var otroligt roligt , så roligt att få vara kreativ och skapa.

Så jag pärlande två halsband till mig själv och till en kollega, samt till nära och kära 🤎

Hade ingen tanke på att jag skulle tycka detta var så roligt, men att få vara kreativ på detta sätt tycker jag är SÅ kul. Vilket ledde till att jag också pärlade en napphållare åt min systerdotter och till min kusins lilla tjej.

Jag delade dessa på Instagram och fick fler som ville köpa.. hur roligt är inte det? Så efter många förfrågningar så satte vi ihop en liten webbshop här i anslutning till min blogg , där man enkelt kan köpa napphållare men också nyckelringar och halsband till sitt e-tjänstkort.

Så otroligt roligt att så många gillar det jag gör. Ni är fantastiska..

Kram på er/ Angelica

God kväll! Jag tänkte passa på att kika in och skriva några rader innan det är dags att sova. SÅ vad har hänt sedan sist jag skrev?
Mammaledigheten är officiellt över för denna gång, och mitt schema på Neo, startade i fredags som var. Det kändes ändå bra, jag har såklart haft lite vanlig ”ångest” för att mammaledigheten är över. Alla tusen tankar är det sista gången osv. Men så efter ett tag så känner man ändå att man landar i det hela och man vet att man kommersat någongång. Bara att man inte är beredd på att det jämt går så himla fort.

sen hade jag också planer inför våren, som jag skrivit tidigare så hospiterade jag på förlossningen. Jag har haft en dialog sedan i somras med min chef om att jag vill börja rotera mellan förlossningen och neo. Jag har nämligen i många år velat testa på jobbet på förlossningen , även om jag trivs på neo så har jag alltid velat arbeta på förlossningen, sen jag var ung. Och ännu mer sen jag gick utbildningen till doula. Min chef har hela tiden varit positiv till detta och vi har haft en bra dialog. Allt var i stort sätt helt klart, vi hade planerat våren med hur jag skulle rotera fram till sommaren. Tyvärr så har vår region just nu ett anställningsstopp och pga så har vi helt enkelt fått skjuta fram planerna för rotation. Kände mig så jäkla snuvad då jag varit inställt på att äntligen få testa på jobbet där.. Just för att allt var så himla ”nära” att gå i lås. Men jag förstår också situationen och jag vantrivs ju inte på något sätt på mitt jobb. Så jag håller tummarna för att det hela blir lite framskjutet och att jag snart har möjlighet att få prova på jobbet även där. Jag har hunnit jobba några pass, men tyvärr så måste jag vabba imorgon, då Leona haft feber idag. Håller tummarna för att hon snart mår bättre lilla gumman. Har ni lyckats hålla er friska? Hör överallt att det är många som är sjuka nu.

I år har vi också börjar julpynta tidigt.. Granen står redan på plats!

Detta året känns så speciellt ändå när Line är lite mer medveten, Så hon ville såklart vara med och klä granen. Dock har jag fått flytta upp kulorna lite för annars är hon gärna där och petar hela tiden=)

Tänka sig att jag har köpt också lite kulor på second hand, dessutom röda. Man kan tro att jag fått något hårt i huvudet, för jag ogillar verkligen färgen röd. Men sen jag köpte den fina pyjamasen med hjärtan och även bäddseten, så har jag blivit lite mer förälskad ändå måste jag erkänna.

Fint att kika in lite här, imorgon tänkte jag berätta lite om min nya hobby som jag fått för mig att börja med 🙂
Sov gott. Kram Angelica

– reklam för fodelsetavla.se –

Så var detta höstlov över för denna gång , även om det inte blev som vi hade tänkt oss med resan till Kolmården osv så är vi ändå nöjda över lovet. Det är något visst med att inte behöva ställa klockan och gå upp tidigt på morgonen. Även om barnen stundtals varit rastlösa och sjävklart har ett och annat bråk förekommit. Men det är ju som det ska vara. Men hur som, alla var taggade på att gå tillbaka till rutiner imorse, men jag gissar på att det kommer vara flera av barnen som är väldigt trötta ikväll. Har ni haft en fint höstlov?

Jag har börjat spåna lite på att måla om Lines rum här nere. Mest för att vi har möblerat om och för att jag tidigare målade som en liten bokhylla på ena väggen som vi inte har kvar. Så det skulle jag behöva måla över. Är liiiiite sugen på att måla min egna kulör där den som jag tog fram till Leonas rum . Tycker fortfarande att den är väldigt väldigt fin, och hoppas även den blir lika fin i Lines rum isåfall. Men vi får se ,ett projekt i taget tänker jag.

 

En perfekt doppresent.

Men ska ändå passa på att lägga in lite bilder från Lines sovhörna. Jag har nämligen satt upp en ny tavla därinne.

Nämligen en födelsetavla på line från när hon föddes. Jag beställde den från

-inlägget innehåller adlink-

Hösten är verkligen här nu och snart även vintern.. Känner mig inte redo för kylan, samtidigt som jag dock tycker att det ska bli lite mysigt med jul.. jag är verkligen inget julfreek så, men tycker det är mysigt att göra lite lagom mys för kidsen. Och detta år, blir kusin Sveas första jul, så extra mysigt att få fira med dom. ♥

Jag gjorde faktiskt ett bra köp för ett tag sen på vinted , en ny jacka för 60KR, den är verkligen i nyskick.hur bra med återbruk egentligen.

Perfekt nu för hösten, men sen måste jag även köpa mig en ny vinterjacka också , tycker alltid det är extra svårt. Skulle verkligen vilja ha en snygg rejäl jacka, som inte är alltför dyr förstås. Alltid många krav;)

Jag fick vara med om en epidural

Till något annat, för några dagar sen hospiterade jag ett pass vägg i vägg min arbetsplats, nämligen på förlossningen.  Jag har väldigt länge velat arbeta på förlossningen, fått jobb där för många år sen men valde sedan att vara kvar på neo för att jag verkligen trivs där och för att jag hej svejs fått några barn till efter det.
Eftersom jag gärna skulle vilja arbeta någon gång på förlossningen så tänker jag att jag åtminstone vill gå bredvid ett pass för att se hur det är. Jag har inte blivit mindre sugen på denna typ  av arbete så att säga efter att jag utbildade mig till doula. Eftersom jag har en nyfikenhet på jobbet på förlossningen så känner jag att jag så gärna skulle vilja prova på det och se om det kan bli bra. Med tanke på min erfarenhet från min nuvarande arbetsplats samt att jag är doula, plus fött fem egna barn, så känns det som att det kan bli väldigt bra.

Tänker att ni är många som vill läsa om hur passet var så tänker att jag ska berätta lite för er. Jag gick bredvid på ett kvällspass med en supertrevlig tjej som heter Matilda och en barnmorska. Jag fick vara med hur det går till när man skriver in en patient och hur rutinerna är kring det, jag fick också en bra överblick över mycket runt i kring jobb som man gör… men också vara med och stötta ett par som väntade sitt första barn. Det var SÅ fint att få dela denna stund med dom, jag fick vara med när de la en epidural och osv…
Jag tyckte verkligen om själva arbetet, mycket är ju helt annorlunda mot vad jag är van vid när jag jobbar på neo. På mitt jobb på neo är våra patienter bebisarna, men också väldigt mycket stöd för föräldrarna när de hamnar hos oss. Mycket amning och stöttning. Vårat arbete är väldigt brett beroende på vilken typ av patient.
och så tror jag även att det är på förlossningen, men där är patienten de vuxna. Men jag är verkligen glad att jag gjorde detta pass, och blev inte avskräckt att vara där utan faktiskt ännu mer sugen om jag ska vara helt ärligt.
tyvärr fick jag inte vara med på någon förlossning just det passet jag hospiterade, utan vi lämnade över till andra skiftet när mamman var öppen 10 cm=P lite snopet, men så kan det vara:)
Men är så nöjd med mitt pass, håller tummarna för att det blir fler…. Tänk att få stötta kvinnor när de föder barn men också stötta partner .. eller den person som är med som stöd för kvinnan. Fortsättning följer…..

 

Hittade för övrigt en sån fin matta till Lucies rum för ett tag sen, i perfekt storlek dessutom. SÅ nöjd. ♥

Men är så sugen på att köpa en ny lampa hit som jag har sett..
Vad tror ni om DENNA? den finns i fler färger också. SÅ fin. ♥

Vi hörs snart igen.
KRAM/ Angelica

Hej på er. Hur har ni det?
Här hemma har vi Leona hemma som haft feber, idag verkar hon än så länge feberfri så hoppas det håller i sig nu.

Måste berätta för er om våran helg, i fredags jobbade jag ett pass på neo, passar på att köra några enstaka pass innan det är dags att gå tillbaka helt. Har också påbörjat att lägga schema tills jag ska gå tillbaka helt. Det kommer bli bra, men att lägga schema är något jag alltid tycker är lite jobbigt. kan inte hjälpa det. Men men, snart är det färdigt. ♥
I lördags åkte vi ner till lokverkstan och gick på konsert. Barnen har längtat sååå länge att få kika på sin idol Theoz. Vi mötte dessutom upp våra vänner, och Lucie & Livia var så glada för att få gå på deras första konsert tillsammans, de kramades och dansade massor. Så gulliga.

Det var ett himla drag på konserten, och vilken stjärna han är Theo. WOW.

Två mammor i vimlet, kan säga att vi hade lite ont i både rumpa och ben efteråt för vi fick sitta på golvet så att alla skulle kunna se så bra som möjligt. <3

Gissa om barnen blev ännu gladare när de fick chans att träffa Theoz, få hans autograf och ta bild. Blev så himla fascinerad av hur genuin och gullig han var Theo, hur han såg alla barnen och hur viktigt det var för honom att saker blev rätt. Otroligt gullig! Tack Theoz för denna fantastiska dag, barnen är så glada, tack till theoz mamma emma för denna möjlighet <3 Vi ses snart igen!

det fick även följa med en t-shirt med även till mig & Rickard. Så nu matchar vi alla här hemma! =)

Återigen tack för en härlig dag! ♥

Krypt ner i sängen , skulle lagt mig tidigt men så blev det inte 🙂 alltid något att pyssla med. Imorgon eller inatt rättare sagt eller tidig morgon… så ska jag åka till Ullared. Min lillasyster och hennes kompis skulle åka dit och undrade om jag ville hänga med. Har inte varit där på många år så det ska bli riktigt roligt. Hoppas hitta massa bra saker, främst ska jag faktiskt redan nu börja kika efter julklappar.

Kommer förmodligen va helt slut imorgon när jag kommer hem, men det får det vara värt 🙂

På lördag ska vi kika på Rickard som ska cykla lopp igen, samma som han körde för ett år sen, så denna helg kommer gå i ett.

Vi hörs snart igen, natti❤️

Kram

Sommarvärmen kom mitt i september, lagom när man börjat köpa på sig lite höstkläder. Hittade en så otroligt skön stickad tröja, så var tvungen att köpa den i både vitt och brunt. Lagom när de kom hem så slog vädret om och sommarklänningarna åkte fram igen. Det är inte lätt att hinna med i svängarna, men nu är man ju åtminstone lite redo. ♥

Visst är de fina? Älskar stickat när det är sköna. Jag är så känslig när det kommer till kläder, lakan osv. Det får inte vara minsta som sticks, eller ” skaver”. Så det är inte alltid lätt att köpa kläder. Dessutom så kan de ej va en hög krage, eller inte ens u-ringat upp till halsen, får då får jag strypkänsla. Är otroligt känslig för sånt. Nästan så jag undrar om jag blivit strypt i mitt tidigare liv, ( skämtosido). Men polotröja och liknande är inte att tala om.
Så därför blev jag glad när jag hittade dessa som dessutom har en dragkedja. Perfekt!

Idag är Line på förskolan , tredje gången jag lämnar henne ensam, och idag det längsta. Det känns så konstigt. Igår när hon var ensam en timme där så satt jag mest och glodde på telefonen i köket, hade väskan på mig, redo att kunna åka snabbt om de skulle ringa. Alltså så jäkla svårt detta, att vänja sig vid att vara ifrån… idag blev hon ledsen igen när jag åkte. Så jag hoppas det går bra, än så länge har de inte hört av sig.
Tanken är att hämta henne sen efter lunch.

För ett tag sen så fick jag i 1177 att jag kunde beställa ett kit för att ta cytologprov hemma. Detta kände jag inte sådär jättepepp på, tydligen ska det vara superenkelt. Men alltså jag vet inte. Jag pratade med min barnmorska om detta när jag var på efterkontroll efter Line, och hon menade på att de var enkelt. Hur som , när jag fick möjlighet att beställa det där kitet, så gjorde jag inte det och jag sköt det framför mig, eftersom jag tycker det är jobbigt. Men jag vet också att det viktigt att se till att göra dessa prov. Så jag tog mig mod förra veckan och ringde upp till mödravården. Fick en tid idag, så jag ska strax åka dit och göra det där förbaskade provet så det är klart sen. Jag tycker ju inte att det gör ont. utan mer bara så otroligt obehagligt på något vis. Tycker det är obehagligt att ens skriva om det för jag får rysningar. Haha. Men men. Det kommer gå bra så är det gjort helt enkelt. Får tänka att det kunde varit så mycket värre.
Ska också träffa en ny barnmorska idag när jag gör detta, för min gamla har slutat.. Så typiskt.

Så håll nu tummarna att det går bra för mig , men också för min älskade lilla minime. ♥

Hoppas ni får en fin dag !
Kramar / Angelica

God söndag. Vi börjar med att tillänga detta inlägg med att skriva att jag har sovit bättre inatt.. Tycker ändå det är värt att nämna! Så det inte bara blir en himla massa gnäll. Så tacksam för det, behövde sova ifatt lite.
Det är galet vilket skillnad det gör när man sovit bättre. Vissa dagar känns det som man knappt hinner något, och vissa dagar känns det som man kan bocka av det mesta på sin lista. För det mesta i vår familj så hinner vi sällan det vi önskar ska tilläggas. Men idag var en sån dag där det känns som vi har hunnit med massor.
Efter frukosten fixade vi till oss, packade in oss i bilen och styrde mot Vadstena.

Jag har ett jobb som jag behövde fota och tyckte miljön i Vadstena passade, det var SÅ längesen jag fotade där, tänk när jag hade min fotostudio där och fotade massor bröllop och familjefotograferingar. Vadstena har verkligen otroligt många magiska platser.  Vi slog två flugor på smällen, fotade material som jag behövde och sedan gick vi runt i Vadstena och njöt av alla fina miljöer. Jag njöt även att alla våra barn var med, de två stora barnen brukar inte alltid tycka det är superroligt att hänga med. Men idag så!

Nästa gång vi åker till Vadstena har vi bestämt att vi ska äta på någon god restaurang och kanske gå i butiker, det var inte så många som var öppna idag. ♥

Ett litet smakprov om vad som komma skall på instagram inom en snar framtid. Älskar livet med er mina små älsklingar.
Tycker verkligen det är SÅ roligt att fota i denna typ av miljö , så tur för oss att ha detta bara en kvart från oss.

Innan det var dags och styra hemåt så gick vi förbi mitt favoritbageri i Vadstena. Nämligen Hamilton.

Så otroligt mumsig fika. Rickard har länge påtalat att han önskar att nån här hemma bakar en toscakaka till honom, ingen har gjort det ännu dock. Så när jag såg idag att det fanns toscabulle, så köpte jag givetvis det åt honom=)

Det har verkligen varit en mysig söndag. Nu förväntas det bli varmt denna vecka, att sommarvärmen nu ska komma, jag skulle ju inte ge upp hoppet för värmen , vi får väl se.

Hann också med att livea på instagram med min syster, där vi pratade om våra olika amningsresor.. Vi ska nog fortsätta livea lite framöver, det är både mysigt och roligt. Dessvärre hade vi problem med ljudet, så det är något vi måste kolla upp framöver och se varför , om det är min mobil eller inte. Har ni varit inne och kikat?

Nu ska jag sova lite, imorgon ny vecka igen med allt vad det innebär. På onsdag morgon börjar också inskolningen för Line.♥
Vi hörs imorgon.
Sov gott. Natti natti.

God fredag och regn utanför vårt fönster. Inget ovanligt om vi ska se tillbaka några månader. Nåväl, hoppet är det sista som överger och jag håller tummarna för en solig höst. Vad roligt att ni tycker om och kika in och läsa här. Blir ännu mer peppad nu på att skriva några rader. Ska verkligen börja prioritera det.

En kaffe med fluff är  inte så tokigt när man svarar på ett och annat mail. Innan vi tar helg helt.

Ska berätta för er om en annan rolig sak. Ni har ju koll på att jag har doulat min syster, när hon födde sin lilla Svea. Vi har också fått en liten till bebis i vår släkt, nämligen min kusin har också fått en liten dotter , för några dagar sedan. Jag fotade faktiskt både min syster och min kusin , innan de fick sina småtjejer.
Det roliga är att min syster Felicia och min kusin Maja är dubbelkusiner. Jag och min syster har inte samma pappa vilket gör att jag och Maja är vanliga kusiner. =)
Men de är dubbelkusiner pga att deras mammor är systrar och deras pappor bröder. Lite rolig info ändå.

Hur som, så var jag iallafall hemma hos min kusin tidigare i veckan. De hade det riktigt trixigt när det kom till amningen. Vi skrev mycket under tiden de låg på BB men de fick inte till det riktigt. Maja var väldigt uppgiven och jag erbjöd mig att komma hem till dom när det hade hunnit landa lite hemma för att helt enkelt se om jag kunde hjälpa dom på något sätt. När jag gick utbildningen till doula så finns amning med in innehållet. Just för att man ska kunna stötta nyblivna föräldrar i detta. Jag som också arbetar på Neo sedan 2017. Där vi ger mycket amningsstöd dagligen. Så jag kände ville de ha min hjälp så gör jag det gärna. Jag vet att de gärna ville amma, men vet också om att det är tufft i början, man kan känna sig otroligt utlämnad, stressad att inte få till det.. Så jag vet att stöd verkligen betyder mycket.
Maja uppdaterade mig att det hade haft en otroligt jobbig natt och hon skrev också att hon upplevde att de hade tre olika problem när det kom till amningen.
Det kändes så fint att få komma hem till dom, vi pratade igenom deras förlossning och hur tiden varit efter.. Och vi pratade också om amningen hur de kände, först när jag var där så berättade hon att hon är nöjd om de kunde delamma. Detta tyckte jag var viktigt att prata om , just för jag vill hur tankarna går och hur känslorna känns.  Har man en tanke om att man vill helamma, och har kommit till punkten att man nästan givit upp, ska man då puscha i rätt riktning eller inte? Det är tufft att amma, och framförallt i början. Men får man rätt stöd och hjälp och pepp, så kan det leda till att man faktiskt orkar lite till. Därför också bra att läsa av situationen och ta det utifrån det. Alla personer är olika och jag har verkligen stött på många mammor i mitt yrke. Vissa har det enklare att få till amningen och vissa svårare. Men man ska också veta om att det tar några dagar innan mjölken rinner till, och fram tills dess måste man också kämpa och kämpa. Bebis måste tutta och tutta, så kroppen förstår att det är dags att producera mjölk.

Hur som , när vi kom hade pratat igenom förlossningsupplevelsen och vi hade pratat mycket kring amningssituationen, ( tyckte också det var otroligt mysigt att se hur involverad partnern var ) ♥ Man märkte att han gärna ville hjälpa till och kunna vara det absolut bästa stödet för den nyblivna mamman och bebisen.

Vi började med att göra en amningsobservation. De fick berätta hur de brukade gå tillväga men att det ofta kunde ta lång tid innan de kom till ro och fick till en bra amning. De hade också ett problem att de inte fick till själva amningen sittandes. Vilket kanske kan vara stressande då att sittamma är det smidigaste kanske då man annars är beroende av att ha tillgång till något att ligga på. Liggamma är ju otroligt nattetid dock, så lyx om även det fungerar.
Under amningsobservationen gav jag lite tips och trix, och vi fick till ett bra amningstillfälle liggandes. Bebis fick ett bra tag och det gick relativt fort. Där och då tror jag att Maja, fick ner sitt lugn i sig själv.  Jag upplevde att hon  insåg att det inte behövde bli skrik och panik innan det fick till själva amningen. Vi märkte att mjölken börjat rinna till och att bebis hade ett fint tag när hon tuttade. Vi pratade lite om att känna skillnad på när bebis har ett bra tag och inte. Det var verkligen mysigt. Och också fint att få göra det i deras hemmiljö, där föräldrarna faktiskt är som tryggast.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi gjorde upp en plan hur de skulle lägga upp det hela, jag visade även några alternativa sätt att sitta upp vid amning för att kunna göra det optimalt… Vi bestämde oss för att vi ska ha ett litet möte under nästa vecka igen där vi också ska ha en liten uppföljning. ♥

Men redan samma dag som jag var där, på eftermiddagen så fick jag en bild skickad till mig. En bild där hon satt upp och ammade och log. Blev så varm i hjärtat att jag nästan fick tårar i ögonen.
Från en känsla av uppgivenhet till att de nu hade fått till amningen.

Det kändes så fint ända in i hjärtat, och också lite svårt att smälta. Var det min närvaro och tips som gjorde att det faktiskt gick bättre för dom? Eller var allt en ren slump?
Har fått så mycket kärlek efter detta så känner mig helt överväldigad. Detta gör att jag blir ännu mer sugen på att faktiskt ge andra stöd där ute som behöver. För att det tyvärr brister i vården när det kommer till resurser och stöttning vid tex amning är ett faktum.

sjävklart lite mys med bebis innan jag åkte hem. ♥

Jag och min syster ska ha en live på min instagram och prata om just amning. Vi skulle haft det förra veckan, men nu planerar vi att köra denna helg istället. Hoppas ni vill kika.

För er som missade vår live när vi tillsammans pratade om min systers förlossning , om hur det var för mig att vara doula och hur hon upplevde det hela med att ha en doula. ♥  För er som inte sett så kan ni kika på den liven HÄR 

Nu ska vi fira in helgen med lite fredagsfika. Kul att ni ville läsa ända hit. ♥
Kram Kram

God kväll hörni. Tänkte kika in och skriva några rader till er härinne. Kan inte förstå att det redan är fredag imorgon, veckorna bara springer iväg.
Vi har haft en bra vecka, Leona har sedan en vecka tillbaka börjat gå på fritids, och det funkar så bra. Det känns verkligen lyxigt att vi har kunnat smygstarta det mesta vid denna skolstart.
Nästa vecka är det dags för inskolning av Line, men jag passar på att köra ner huvudet i sanden ett tag till.
Det kommer kännas, för jag har inte vant mig vid att hon faktiskt är så stor nu och att det är dags. Men allt har sin tid och vi kan prata mer om det nästa vecka , visst.

Idag har vi haft en mysig fikadejt hemma hos Madde. Line röjde runt och kände sig som hemma, fanns mycket att upptäcka och gärna kika och titta på. Det som var lite läskigt var deras stora hund som de har, men lilla Toffie gick bra, kanske för att hon är så liten. Här hemma är Line bara van vid vår katt Zira, det är ju typ samma storlek. Värre med den stora labradoren, det var lite läskigt. Men det gick bra! 🙂

När vi ses så är det alltid så jäkla mysigt, barnen myser och busar och vi vuxna pratar ikapp lite, myser och dricker gott kaffe.
Idag blev jag även bjuden på god äppelpaj!

Så jäkla dra åt helskotta gott, och den där kaffen som hon gör, även om jag också har en mjölkskummare nu hemma, så tycker jag inte att jag får till riktigt samma smak hemma. Hon är snäppet vassare, kanske har hon någon hemlig ingrediens hon ej berättar om.

Vi tog en härlig tur i trädgården, vi brukar alltid vara så otroligt nördiga och skicka filmer till varandra dagligen på uppdateringar om en blomma slagit ett eller inte. Men något visst med det hela när man också gör det tillsammans live med en kaffe i handen.

en och annan fuldans får man ju helt enkelt bjuda på . Försöker verkligen att vara en förebild och känna att man älskar sig själv. men det är så otroligt viktigt att man kan göra det och utstråla det. Jag vill vara en förebild för mina barn, för är det något jag alltid förklarar för dom så är det att man duger precis som man är. Men varför ska de vara så svårt att leva efter det själv.
Önska jag kunde sluta granska mig själv med fula ögon. Rickard säger alltid ” det är sådär du ser ut” . Han har ju rätt, jag vet ju det. Men det skaver ändå på något sätt i mig. Men jag försöker träna på det.
Funderar också på att klippa av håret igen, jag får ju infall då och då, när håret kommit ner till en viss längd så ryker det. Känner att jag skulle behöva göra det då det känns stripigt och tråkigt, samtidigt skulle jag även vilja lägga i lite mörkare nu inför hösten. Tror det kan bli fint till mina nya glasögon som jag har beställt. =)

Line min Line! ♥

Amadeus som är några månader yngre än Line men vuxit om henne redan, tänk att de kan vara så olika från barn till barn. Hur söt är inte denna lilla pojke?
Han sov lite siesta när vi var där, men några minuter innan vi åkte så vaknade han och de fick hälsa på varandra. =)

  
Så glad för våra små härliga dejter vi får till, även om det var längesen sist.. Nu ska vi försöka hålla i en kaffe åtminstone en gång i veckan. 🙂

Så glad för att jag kan kalla dig min bästa vän! ♥
Nu ska jag krypa upp i soffan och äta några knäckemackor med banan på. Det har min syster lärt mig att det är bra och gott och äta. Ska nog också fira med en liten chokladbit, ni kvinnor vet vilken vecka det handlar dom då 😉

Imorgon kommer ett till inlägg här på bloggen, där jag kommer berätta lite mer om när jag var hemma hos min kusin och gav de hjälp med amningen tidigare i veckan. De har nämligen fått sin lilla tjej nu. Tänk vilken babyboom i vår familj/släkt. Och jag har inte bidragit med någon just nu. Det ni!

Vi hörs imorgon.
Kram

Tänk att det blev ett så långt uppehåll som från semestern. Tror inte ni är förvånade vid det här laget. Men vet ni, det är också skönt att ta pauser då och då och under sommaren framförallt så går det i ett.
Men nu har vi snart varit inne i vardag i tre veckor. Vi har dock haft en fin sommar ändå, och försökt göra små utflykter. Höjdpunkten var nog när vi åkte till Astrid lindgrens värld och bodde i stuga över en natt. Måste visa er, för det var SÅ mysigt.
En annan höjdpunkt vad när jag blev moster till älskade lilla Svea , att få vara med på min systers förlossning och doula henne och hennes Sambo, wow säger jag bara.. Måste också få ett eget inlägg. för det finns så mycket att säga.
Leona har börjat förskoleklass, vilket har gått superbra. Så stolt över henne och det känns som hon växer flera meter.
Leia har börjat högstadiet. Vad Sker där?  hur kan jag ha en tonåring i huset som går i högstadiet? Förstår inte riktigt. Men det är ju bara följa med allt som sker.

Eftersom sommaren inte har varit den bästa rent vädermässigt så känner jag mig inte alls redo för hösten. Men det är ju bara välkomna den med öppna armar, för den kommer ju varesig man vill eller inte.
Vi har också hunnit påbörja ett projekt här hemma. Att färdigställa ett barnrum på övervåningen, som vi byggde för ett tag sen. Jag ska ta fram en ny kulör tillsammans med Nordsjö som ni snart kommer få ta del av! Det blir verkligen fint. Jag hade en bild i huvudet hur jag ville ha det, och Rickard färdigställer.
Det är så roligt när vi träffar grannar på gatan och så undrar dom vad vi har för projekt just nu, för alltid har Rickard något på G att fixa i vårt hem. 😉 Ser så fram emot att få visa er snart.

Börjar också fylla på Lines garderob… Det har kommit in så mycket fina höstkläder. Kunde inte motstå detta. Visst är det fint?

Nu dags att hämta hem barn, och mysa lite.. Till kvällsmat står det kycklingpaj på menyn!

Puss o Kram

-reklam för din gravidcoach-

Nu ska ni få följa med in i doulans värld och de fyra dagarna som jag tillbringade i Stockholm när jag utbildade mig till Doula.
Det var helt fantastiska fyra dagar med väldigt mycket info men även en stor resa för mig själv inombords.
Att åka till storstaden och gå en utbildning där jag inte kände någon innan, var läskigt och spännande på samma gång.

När jag bestämde mig för att jag ville gå en utbildning till doula så googlade jag en del och fann ganska snart denna utbildning som jag sedan gick. Utbildningen var via Gravidcoach.se 

De tre fantastiska kvinnorna som driver gravidcoach, är utbildade doulor och har lång erfarenhet inom detta. Förutom att de är doulor och utbildar fler doulor runt om i landet, De utgår ifrån Skåne och erbjuder förlossningsförberedande kurser, amningsstöd, gravidmassage, och även stöd vid aborter. Så bor du långt ner i vårt land och känner att du vill ha stöd och hjälp med något av detta så kan du kika in hos gravidcoach och kontakta dom. Alla deras stöd och kurser kan ni läsa om HÄR.

Utbildningsdagarna var från 9-18 de flesta dagarna , men även om de var långa så kändes de aldrig så. Tiden sprang verkligen i väg och man kom alltid hem med härlig energi efteråt. Oftast har man en tanke om hur man tror att det ska bli, men  hela upplevelsen blev liksom ännu bättre.
Dagarna var otroligt bra strukturerade. Mycket info, men otroligt intressant.

Så vad är en doula egentligen?
En doula är en person vars uppgift är att finnas som ett stöd för den födande kvinnan men också som ett stöd för partnern. Tanken är inte att ta någon annans plats, utan att finnas som ett stöd och minska rädsla och skapa en trygghet.
En doula hjälper familjer både under graviditeten, själva förlossningen men också som ett stöd efter förlossningen, En doula kan erbjuda er verktyg för att ni tillsammans ska kunna bli ett starkt team.
Allt detta och mycket mer lär du dig under utbildningen när du sedan blir dipl. doula. Som doula är du själv ditt viktigaste redskap. Närvaro och lugn har den största effekten på hur stödet upplevs.

Din gravidcoach erbjuder sina kurser i Stockholm & i Skåne, de har nu släppt höstens kurser som jag absolut tycker ni ska kika närmare på. Läs om kursen HÄR.

Så vad ingår egentligen när du väljer att utbilda dig till doula?
Man får dela med sig av sin egna förlossningsupplevelse om man önskar, Doulans roll, hur man som doula samarbetar på ett bra vis med vårdpersonalen. Hur du startar upp ett samarbete tillsammans med dina klienter. Hur kan ett församlat se ut med eventuella klienter? Förlossningens olika faser och hur förlossningsförloppet ser ut. Hormoner. Olika typer av smärtlindring. Föda utan rädsla verktyg och mycket mycket mer.

Så vilka är det fyra olika verktygen när det kommer till ” föda utan rädsla?”
De fyra verktygen som man pratar om är. Andning, avspänning, rösten och tanken.

Tanken med att använda dessa verktyg är att förflytta kvinnan från ett stressat läge , till ett mer kontrollerat och skapa en trygghet. En trygghet som gör att hon i sitt värkarbete kan hantera värkarna på ett bättre sätt. Genom att skapa en trygghet så utsöndrar man också vårt må bra hormon ( oxytocin ).
Men får en väldigt bra genomgång på utbildningen kring detta och du kan på så vis också hjälpa dina klienter i detta. Att förlossningar går både snabbare och mindre komplikationer när kvinnor har rätt stöd har visats i studier, vilket är helt fantastiskt. Studier visar även att förlossningar med doula har en positiv effekt, så kallad doulaeffekten. Antal kejsarsnitt minskar, Förlossningens längd minskar, Behovet utav en medicinsk smärtlindring minskar, samt att önskemål om epidural ( ryggmärgsbedövning) minskar. ♥

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Här har ni de tre grymma bakom utbildningen.Malin, Anna och Aniara.

Du får också under dessa dagar lära dig olika massagetekniker, både med och utan sjal. Olika typer av press , höftpress samt knäpress och hur det kan underlätta under värkarbetet. Höftpress kan göras både med sjal och utan, Gör man utan så ska den gravida stå upp och personen som ska ge höftpress sitta på en stol, ni kan se bilden ovan här till vänster. Höftpress är ett slags mottryck som kan vara skönt under värkar. Pressen avlastar bäckenet. Du trycker under hela värken och släpper när värken är slut. Här kan man också diskutera efter värken om kvinnan tyckte det hjälpte eller inte och om något behöver justeras.

Denna övningar går också att göra med sjal, men då behöver ni va två stödpersoner, förslagsvis partner och doula. Lägg sjalen runt den födande under magen. korsa ändarna i ryggen, och sedan drar ni åt varsitt håll som att ni har dragkamp. Denna ska också hållas under värk.

Det finns olika sorters övningar när det kommer till att använda sig utav sjal under förlossning. Dessa sjalas heter Rebozos och kommer ursprungligen från Mexico där barnmorskor använt dessa tygstycken.
Denna typ av övningar kallas för Oxytocingunga. Du sveper sjalen runt hela överkroppen,  att ha förtroende för din stödperson och våga luta dig tillbaka i sjalen. Sedan gungar stödpersonen födande fram och tillbaka i ett lugnt tempo. Denna övning är lugnande och tryggheten i denna hjälper oxcytocinet att flöda.

 

En annan övning som man kan göra med sjalen kallas för Belly sifting. Denna typ av övning kan hjälpa bebis under förlossningen att lättare rotera. Hjälper även den födande att slappna av under förlossningen. ”lyft” upp magen under själva värken och sedan släpp ner långsamt långsamt, när värken är över.

Vi fick lära oss väldigt många tekniker både med och utan sjal. Tanken är inte att man ska använda alla på en och samma gång, utan beroende på hur situationen ser ut under förlossningen så finns det olika övningar för olika tillfällen som man kan prova sig fram med vad den födande tycker om och inte.

Här får vi undervisning om hur man med hjälp av knäpress kan smärtlindra vid ryggont. Knäpress kan göras antigen när den födande ligger ner eller när hon sitter på en stol. Denna övningar är till för att avlasta och lindra smärta i rygg och svank. Här gäller det att instruera den födande att slappna av i benen och hjälpa till att pressa. pressa under värk och släpp sedan under vila. Denna övning kan man göra så många gånger som den gravida önskar.

Förlossningsställningar, Metoder i att stödja. Du får dessutom lära dig mycket om amning och hur du kan ge stöttning i det.

Eftersom du som doula har dig själv som största redskap i att ge stöd. Så är det viktigt att du är lugn, närvaro och lugn har den största effekten. Vi fick många tips om hur vi med hjälp av vår röst och kroppsspråk kan skapa en trygghet för den födande personen och dess partner.
Så hur kan man ge bra stöd vid beröring?
Mycket kropp, fast hand, rytmen ( otroligt viktig ) den bör va långsam. Riktningen ska vara neråt.

Inför kursen finns det också en rad kurslitteratur , som kan vara bra att läsa innan, eller alternativt efter kursen. Du ser på deras hemsida vilken kurslitteratur som du bör läsa. Läs mer HÄR

Under dessa dagar så kommer också tre stycken gästföreläsare . Alla tre lika intressanta.
Först ut på våra dagar var Gudrun Abascal, som är legitimerad barnmorska, med över 40 års erfarenhet av förlossningsvård och hon har även skrivit boken ” Att föda” Det var otroligt givande att lyssna på Gudrun som har så mycket erfarenhet av förlossning.

Sedan föreläste också Maria Wigbrant också legitimerad barnmorska. Hon är träningsinstruktör,  och har skrivit boken ” Stark, glad mamma” Att få lyssna på Maria var givande och intressant. Hon bjöd också in oss i världen när det ” inte riktigt blir som man tänkt sig” Eftersom jag själv jobbar på Neo så har jag redan mycket kunskap om detta. Men för alla andra som inte har samma bakgrund som mig i utbildningen så är detta helt fantastiskt. Så tycker det är superbra att de även tar in detta ämne i utbildningen.

Doulan Opokua Britton, som arbetar som sjuksköterska och Doula kom och gästföreläste. Vi fick ta del av hur hon gjorde för att starta upp sin verksamhet och hur hon upplever arbetet som doula. Mycket intressant.

 

 

Här är vi alla nyutbildade doulor på en och samma bild, samt våra fina lärare och doulan Opokua längst upp till vänster!

Här instruerar Aniara några olika typer av ”spinning babies” övningar. Dessa övningar kan vara viktiga om tex bebis ligger högt upp och inte riktigt trängt ner. Vissa övningar balanserar ligamentet nära cervix och kan skapa mer plats för bebis. Dessa kan vara till fördel om man behöver hjälpa bebis på traven att inta position. Samt att det minskar smärta och spänningar under förlossning men även under graviditeten. Men när det kommer till dess övningar finns det tyvärr ingen vetenskaplig evidens på detta, det finns alltså inga bevis på att detta fungerar. Mer än en stor erfarenhetsbaserad kunskap. Det går att läsa mycket mer kring detta på spinning babies.
Tycker verkligen om att det ingår SÅ mycket i denna utbildning. ♥ Dessutom ingår det även coachen samtal efter avslutade utbildning, för att få extra stöd i början. SAMT att det ingår en säljkurs så att man får stöd i att komma igång med sina första uppdrag som doula! ♥ Jag har bokat in mitt egna första coachade samtal redan nästa vecka! Det ser jag fram emot!

Jag tycker det är så bra att utbildningen också innehåller föreläsningar från både vårdpersonal men även av doula. Vi hade även chansen att efteråt fråga ut alla som föreläste om de frågor som kan tänkas komma upp under tiden.

Inför hösten kommer de att ha två olika utbildningar till doula, en i Stockholm och en i Skåne.
Är du intresserad av att läsa mer och kanske gå utbildningen till doula? klicka HÄR och läs mer. Vill skicka in en intresseanmälan redan nu? Så klicka HÄR.

Jag ångrar inte en sekund att jag gick kursen, den vad väldigt givande även på det privata planet och jag kände att kursen är SÅ givande.

Nu ser jag fram emot att vara med på min systers förlossning, och att coacha henne och hennes sambo i deras förlossning. ♥

Stor Kram / Angelica

-reklam för myperfectday.se-

Det har varit en tuff tid på många plan ett tag tillbaka. Men nu ska jag ägna detta inlägg åt min systers babyshower.
Som jag nämt tidigare så ska min ena lillasyster ha bebis i sommar. Självklart har vi fixat en babyshower till henne. Detta har vi planerat länge och väl, så för några veckor sedan var det  ÄNTLIGEN dags att få överraska henne.
Vägen dit har inte varit enklast ska jag säga, hon har vetat om att det kommer bli en babyshower någon gång, men absolut inte när. men det har kommit ett och annat meddelande om önskemål från hennes sida ,och gud ska minsann veta att hon har ändå krav. ( läs detta med glimten i ögat ) Hon har också försökt lista ut när denna babyshower är och frågat överallt och försökt snoka. Det bästa av allt är att hon inte misstänkte ett dugg när det väl var dags, så hon blev SÅ lurad.

Jag bokade nämligen in en fotografering tillsammans med henne och hennes sambo och bebismagen. Men OM det fanns risk att hon avbokade. OH yes. För hon gnällde ungefär i en veckas tid att hon inte hade några kläder att ha. Sen skulle hon till Linköping några dagar innan, och hitta hon ingenting då, ja då skulle hon avboka fotograferingen, det hade hon gjort klart för mig. =P Men alla delaktiga har skött detta så fint, hennes sambo peppade henne på sin sida och förberedde sig för fotografering. Jag bestämde plats med dom, låtsades på instagram att jag planterade dahlior hela förmiddagen. Vilket inte stämde , för i själva verket förberedde vi massor med hennes babyshower, jag och min andra syster Alice, åkte tidigt hem till Felicias bästa kompis Emma och käkade en god frukost tillsammans med Felicias svärmor och svägerskor, alla otroligt nervösa och pirriga och oroliga att Felicia skulle misstänka något. Vi parkerade bilar en bit ifrån ifall hon skulle få för sig att åka förbi. Allt va planerat in i de minsta detalj.  Vi var ett jäkla bra team och hade det SÅ mysigt verkligen.. Även om vi var lite stressade, så ordnade sig allt och vi höll tidsplanen.

En av presenterna var en kalender, där hon nu får öppna ett paket varje dag i några veckor framåt. En av presenterna var en badbalja som ni kan se på bild, sen är den fylld med massor av presenter. Dessutom innehöll den en bok med fina hälsningar från oss alla.

Efter alla förberedelser så begav vi oss till Råssnäsudden här i Motala, vi förberedde ballongbåge och pyntade platsen. Felicia ville gärna ha sin babyshower i naturen och grilla korv, så fick det bli. Men pynt kom hon minsann inte ifrån. Vi stod för glatta livet och pumpande upp alla ballonger till en ballongbåge, allt packades i sopsäckar… Och sedan monterade vi allt på plats när vi kom fram. Vi köpte en rosenbåge som vi sedan fäste ballongbågen på.
Undertiden skickade Felicia alla hennes outfit hon skulle ta med sig för vår fotografering. Det var så roligt att hon inte misstänkte något alls. Den lilla vägen ner till själva platsen, stannade vi på olika ställen och fotade lite.
Så himla vackra. När vi började närma oss platsen, så ser Felicia att det står folk och att det är en båge med ballonger. ” men gud det är ett bröllop där oj” säger hon. Det tar ett bra tag innan hon förstår att det är alla hennes nära och kära som står där redo för ett ha ha em babyshower för henne. ♥ Min syster Alice står en bit bort med ett glas alkoholfritt bubbel och ska komma fram och önska Felicia välkommen. Men Felicia ser inte till en början att det är Alice heller och säger ” vem är det där och vad vill hon, varför kommer hon häråt?”
Hon var verkligen SÅ lurad. Det var så kul att se. det blev SÅ lyckat verkligen. Så många tårar vi fällde av glädje.

Hon önskade sig ingen ” traditionell” babyshower när det kommer till färger, så därför valde vi att ha naturliga färger i ballongbågen, dessa fanns inte att beställa som ett helt set så jag satt en kväll och valde ut ballong för ballong. ♥
Alla dekorationer kommer från myperfectday.se älskar att beställa därifrån och ballongerna har sån sjuk bra kvalitet och tål mycket. Inte en enda gick sönder under resan. Finns otroligt mycket för just babyshower så vill ni kika in hos dom och få inspiration till det så titta HÄR.  


Eftersom Felicia älskar smågodis så hade vi såklart gjort små påsar fyllt med smågodis.
Dessa kommer också från myperfectday och ni finner dessa HÄR , och de små klädnyporna HÄR.

Det blev verkligen en lyckad dag och nu väntar vi med spänning tills lilla S kikar ut.

Efter midsommar ska vi ha ett litet förberedande samtal in för förlossningen. Tänk att jag ska få vara med när hon kikar ut. Wow.

Kram/ A

Solen skiner. Så himla härligt. ♥ Tänkte jag skulle uppdatera er lite kring våran helg i Stockholm.
Vilken resa det blev. Jag är Så himla glad att vi åkte. Att jag faktiskt såg till att komma iväg. Det var inte sjävklart som jag skrev i tidigare inlägg. Men det blev ändå så fantastiskt när vi åkte upp hela familjen, även om vi åkte olika tider. Jag var väldigt nervös, mest för att köra bil i storstaden, men allt gick verkligen bra. Jag hade små delmål och jag hamnade inte i någon lång kö vilket var väldigt skönt. Min syster hade visat mig vilket parkeringshus jag skulle stå i för att slippa köra bil där det var som mest folk.. Promenaden till utbildningen från parkeringshuset tog ca 10 minuter. Precis lagom ändå. Så första dagen fick jag hjälp av Alice som har bott i Sthlm och har koll på gatorna där. Så det kändes tryggt. Sedan träffades vi nervöst alla som skulle gå den här utbildningen, det var jag ock 7 stycken tjejer till, olika åldrar och från olika städer. Så himla roligt verkligen. Många hade haft tanken på att gå utbildningen länge medans andra bestämt sig lite senare. Superroligt verkligen.
Ska göra ett eget inlägg om själva utbildningen, inte nog med att den var givande och vi lärde oss mycket. Den var väl strukturerad och väldigt bra planerad gällande tider och innehåll. Först trodde jag att dagarna skulle kännas otroligt långa, men det gjorde de inte. ♥ Sen var utbildningen otroligt givande för mig privat. Jag behövde verkligen lyfta mina vingar och göra detta. Så jag är stolt och glad, för det blev en fantastisk resa privat.

Medans jag satt på utbildningen på torsdagen  ( jag åkte själv tidigt hemifrån) så gick de stora barnen i skolan innan Rickard & min mamma tog alla barn och styrde mot storstaden. Vi hade hyrt stugor lite utanför Stockholm. ( skarpnäck ) Vi valde att bo på First Camp Stockholm City. Så när jag var klar första dagen kunde jag styra bilen ut mot campingen där hela familjen + mamma hade anlänt. Det var SÅ mysigt. Vilket lugn jag fick att få omfamnas av alla barn och vi fick äta ihop och sova ihop. Underbart.
Ska visa lite från där vi bodde. Trivdes verkligen här, stugorna kändes så hemtrevliga, sängarna var sköna och jag sov gott.

Eftersom vi hade med mamma så valde vi att hyra två stugor , då det hade blivit lite trångt i en. Även om stugorna har många sängplatser, Varje stuga hade 4 st sängar, plus en bäddsoffa med plats för 2 personer.

Skulle absolut kunna tänka mig att åka tillbaka hit. Nu var jag inte här så mycket eftersom jag var på utbildningen. Men min familj hade det superbra. ♥ Vi hade stugor som låg jättenära den lilla lekplatsen som fanns, man såg den från vår stuga.

De små tjejerna älskade att ha denna lilla lekplats precis utanför stugan.

Vi hade verkligen en superhelg. Så vill gärna tipsa er genuint om ni letar boende kring storstaden, att kika in hos First Camp City Stockholm ♥

Igår blev Line 11 månader, kan inte förstå att hon nästa månad blir 1 år redan. Vilket känns helt sjukt. ♥
Stanna tiden snälla. Så igår åkte jag till samma plats som jag fotade när hon låg i magen. Kändes fint . ♥

Älskade lilla snuttan. familjen minsta lilla tjej, som blir otroligt omhändertagen av sina systrar.
en annan sak, hon fick förskoleplatsen vi sökte… Så till hösten finns en plats för henne på förskola. Det känns ju bara För sjukt. Men tacksam att vi fick den platsen vi ville ha, så det var inget snack om att inte tacka ja, även om det för mig personligen känns lite tidigt att lämna henne, så ska jag försöka bearbeta allt personligt i mig själv.

Kram på er. / Angelica

 

Reklam för www.gravidcoach.se

Jag har knåpat länge på detta inlägg. För det är så mycket känslor på en och samma gång. Så jag vet knappt var jag ska börja.

Jag ska bli moster, och jag är osäker på om jag har skrivit det här på bloggen tidigare, kanske att jag bara har skrivit det på min instagram. Hur som helst. Min ena lillasyster är gravid och väntar sitt första barn. Det har varit omtumlande för henne då hon i många år alltid sagt att hon inte vet om hon ska ha några barn, till att hon har varit lite sugen, till att hon kanske ska skaffa barn om många många år isåfall. Men sen en dag fick jag ett sms…

En regnig dag blev fylld med solsken, jag blev så chockad, men otroligt glad, glad för deras skull, glad för att jag ska få titulera mig som moster. Det känns så magiskt. Hon berättade tidigt och jag har stöttat i den mån jag kan då hon har mått precis lika dåligt som jag gjort under mina graviditeter. Jag har plockat fram alla bebissaker och överröst henne med det mesta jag har här hemma. Jag minns en gång hon frågade ” har hört gott om babybjörns babysitter , vet du något om den? ” Då skickade jag bara tillbaka en bild på en babysitter från babybjörn som svar att du kan ta denna 🙂 Hennes svar tillbaka var ”kommer vi behöva köpa något själva?”
Eftersom jag har otroligt svårt att göra mig av med saker, har pratat mycket om det i vår podd, att jag inte kan sälja vidare saker, att jag är en riktig spara när det kommer till bebiskläder osv. Jag har mycket kvar sedan Leia var liten och hon blir 13 i sommar. Jag måste skärpa mig och ska verkligen ta tag i den saken nu. Men det är en annan historia. Tur för henne att hon har en syster som sparar, det känns så mycket enklare att de ska använda alla bebiskläder, Istället för att sälja vidare. Det känns fint. Smidigt nog så väntar hon ju också en liten flicka. Hon har varit bombsäker hela sin graviditet att hon skulle få en pojke, men jag stod fast vid att jag trodde tjej. Hon höll oss på halster ett tag, och jag höll på o bli galen, för jag ville ju verkligen inte ha fel. Som tur var hade jag inte det. HAHA.

Visst är hon väl vacker? ♥

Barnen här hemma längtar efter deras lilla kusin som bakas därinne. När Felicia och Kalle var här i Fredags så myste Leona massor med magen. Jag har lyckats känna sparkar två gånger. Alltså lilla S vad du är efterlängtad av oss alla utanför. ♥

Felicia har också vid några tillfällen frågat mig om jag kan vara med på hennes förlossning tillsammans med hennes Sambo som stöd. Men det har mest varit i förbifarten hon har sagt det och inte om hon varit seriös. Jag har svarat lite på skoj tillbaka att det kan jag vara.
Men sen en kväll, så fick jag ett meddelande på snapschat. Med den finaste frågan man någonsin kan få…

Jag tvekade sjävklart inte på vad svaret skulle vara. Jag tackade sjävklart ja. Om jag kan få henne lugn är det det minsta jag kan göra. jag har ju dessutom fem förlossningar i bagaget så jag vet vad hon kommer gå igenom.
Men här föddes också en liten tanke i mig när jag fick frågan. Kan man utbilda sig till doula eller hur funkar det?
Jag började genast googla, jag har alltid haft ett intresse för förlossning. Alltid velat jobba där.
Har under mina senaste fem år bakåt sökt jobb två gånger på förlossningen, fått jobbet båda gångerna. Men också någonstans valt att vara kvar på neo för att jag ändå trivs så himla bra där också. En dröm hade varit att rotera mellan avdelningarna ,  att få allt av det hela. På Neo får vi gå på sökningar på förlossningen och är alltid i beredskap vid kejsarsnitt, så den erfarenheten har jag och gillar den kombination på mitt jobb jag har idag.
Men någon gång i mitt liv ska jag testa på jobbet på förlossningen också, det har jag bestämt mig för. Antingen som undersköterska, eller om jag utbildar mig vidare. Vi får se vad tiden utvisar.

Men tillbaka till min googling av doula. Hittade utbildningar men fastnade för en speciell som jag tyckte verkade väldigt intressant, jag skulle kunna fördjupa mig ännu mer i ämnet ( trots mina egna förlossningar ) Så  är jag nyfiken på att veta mer.
Jag fastnade för en speciell utbildning som gravidcoach.se håller i. Jag läste på mycket , den verkade så himla intressant och lärorik. Så efter att jag läst på lite Kontaktade jag dom. Fick ett väldigt trevligt bemötande, det fanns nämligen en utbildning i Stockholm i slutet på april…
Ni som följt mig länge och läser detta, vet hur otroligt hemmakär jag är. Har väldigt svårt att lämna familjen dessutom. Otroligt dålig på att göra saker helt ensam. MEN jag kände ändå att detta är något som jag vill.

Inte bara för att jag ska vara med på Felicias förlossning, utan kanske för framtiden. Känner att jag kan ha nytta av denna utbildning i flera olika aspekter.
Så efter lite prat hemma så bestämde jag mig för att jag skulle boka kursen.
Nu på torsdag börjar kursen och är slut på söndag. Det kommer bli intensiva och spännande dagar.
En sak som gjorde att jag tvekade på att boka kursen var att jag just skulle vara ifrån familjen så länge. Eftersom jag inte är van vid det.
Så efter lite diskussion bestämde vi oss för att boka stugor och så åker vi upp hela familjen + min mamma. Vi gör en liten minisemester samtidigt som jag går utbildningen. Det känns så rätt i hjärtat för oss, och alla barnen är taggade på att åka till huvudstaden. Nu kommer de mestadels få hänga med sin pappa & mormor, men jag kommer ändå få träffa dom på kvällarna när jag gått färdigt kursen.

Jag hoppas ni vill följa med på denna resa, för jag ska dokumentera allt. Jag känner mig så pirrig och förväntansfull: tänk att jag ska lyfta mina vingar och göra detta. Känner mig modig som vågar.

Vill ni redan nu läsa mer om Doulautbildningen som jag ska gå så kan ni kika på länken HÄR.

Kram/ Angelica

God kväll. Sitter och söver barn och passar på att skriva här. Så roligt att ni uppskattar när jag skriver här inne, jag kämpar på med kosttillskottet jag skrev in innan, får se hur månadens pms blir,,, vi är nog snart där…

sedan jag skrev sist har vi hunnit riva av påsken. Lite långledigt och lov , det var mysigt och härligt, vi påskpyntade inte så mycket, men lite påskpynt fick vi till. Alldeles lagom, om du frågar mig.

Min lilla hjälpreda. 🤎

Våran plan var till en början att fira påsk hemma, vi hade bland annat kalas inbokat för barnens kusin som vi skulle gå på. Vi hade fått förfrågan att följa med våra vänner till Västervik men vi fick inte till det helt enkelt. Men det där störde mig lite, kände mig snuvad på att inte fira påsk i Västervik och få njuta av den platsen ens våra vänner, jag påtalade och gnällde en del ska jag erkänna till Rickard. Så i hemlighet , planerade han och Micke , att vi skulle komma ner. Han bokade en natt på Västervik resort, så på morgonen när vi haft påskjakt, fick vi i slutet reda på att väskor skulle packas, och badkläder, för nu skulle vi på äventyr.

Det roliga var, att jag fick reda på var vi skulle, men att Madde inte visste, så det fick bli en överraskning för henne, kika på klippet här… om hon blev överraskad. Och vilken helg vi fick, och OM vi fick mersmak ❤️

 

Visa detta inlägg på Instagram

 

Ett inlägg delat av angelicasandberg.se (@angelicasandberg.se)

Snart kommer vi igen Västervik, verkligen paradiset.

Vi bodde i deras studiolägenheter, vi brukar alltid bo i stugor, men denna gången var allt fullbokat eftersom vi bokade så sent 🙂 men det funkade bra:)

Vi sov mest i lägenheten, sen blev det mys med våra kära vänner..

Vi myste och storsade runt på campingen, alltså det finns SÅ mycket härliga fina platser. Barnen pratar fortfarande att dom vill åka tillbaka till Västervik, så nästa gång ska vi se till att vara fler dagar helt enkelt. Även om jag är väldigt tacksam för den tiden vi hade denna gång. SÅ Värt att vi åkte dit. ♥ Verkligen balsam för själen.

Vi kommer snart åter igen. VI hade ett otroligt härligt dygn, och jag tycker ni ska Kika hos Madde, hon visar även när vi var och bubblade bubbelpool och Rickard tog sitt första dopp I Östersjön, fy så kallt, skulle aldrig våga. är en riktig badkruka.

Denna påskledighet ska vi leva länge på.

NU ska jag kika på morden i Sandhamn, ser ni den?
Kikar in och skiver några rader imorgon igen, känns som jag har så mycket jag vill skriva till er.

KRAM